Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Dödsfallet på Hansa skärper debatten om assistansen

Färre personer ska få personlig assistans i framtiden. Och antalet hjälptimmar ska minskas. Det har regeringen bestämt. Men dödsfallet på Hansa skärper debatten.

Den MS-sjuka kvinna som avled på gallerian Hansas handikapptoalett natten till söndagen, hade ansökt om utökad personlig assistans för att klara sina grundläggande personliga behov.
Försäkringskassans beslut kom dagen före dödsfallet och gick i motsatt riktning: minskad assistans i samband med toalettbesök och dusch.
Dödsfallet på Hansa skärper debatten om den statliga assistansersättningens framtid.
Regeringen är nämligen fast besluten att skära ner. Mindre hjälp till färre personer, lyder uppdraget till en statlig utredare som ska se över assistansersättningen. Här är några huvudpunkter i frågan:
1. Lagen
Vissa personer med funktionshinder har rätt till personlig assistans, vars kostnader betalas av staten. Detta är grunden i den reform som dåvarande socialminister Bengt Westerberg (L) drev igenom 1993.
En "frihetsrevolution" har rättighetslagen kallats. Både de funktionshindrade och deras anhöriga får ett bättre liv.
2. Personerna
Assistansersättning kan ges till personer med...
A. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
B. Funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder.
C. Fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande.
I år får 16 200 personer statlig ersättning för personlig assistans. Det är dubbelt så många som 1998. Men sedan 2009 har antalet legat på ungefär samma nivå.
3. Aktörerna
Brukaren kan själv anställa sina assistenter, vända sig till kommunen eller anlita en privat förmedlare. Det finns ett tusental företag av skiftande storlek som arbetar med assistans. Omkring 83 000 personer jobbar som personlig assistent, enligt Statistiska centralbyrån. Den statliga ersättningen ligger i år på 288 kronor i timmen.
4. Kostnaden
Statens kostnader för personlig assistans ökar kraftigt. Årets nota på 30 miljarder kronor är mer än dubbelt så hög som för tio år sedan. "Ökningstakten är starkt oroande", skriver regeringen.
Ökningen beror till största delen på att brukarna får hjälp i fler timmar. På tio år har den ersatta tiden ökat från 103 till 129 timmar per vecka i genomsnitt.
Andra orsaker är att personer över 65 år har fått rätt till statlig assistans, samt att barn i högre utsträckning än tidigare har rätt till ersättningen.
5. Huvudmännen
Kommunen bekostar den personliga assistansen så länge den beviljade hjälptiden inte är mer än tjugo timmar per vecka för brukarens grundläggande behov . När brukaren beviljas hjälp mer än tjugo timmar tar staten (Försäkringskassan) över hela kostnaden.
Kommunen har alltså intresse av att hjälpbehovet är större än tjugo timmar; då slipper man betala. Försäkringskassan har motsvarande intresse av att hålla det under gränsen. Det är problematiskt att stat och kommun därmed försöker vältra över kostnader på varandra, anser regeringen som vill ompröva huvudmannaskapet.
Känslig fråga. När Riksförsäkringsverket 2002 skärpte reglerna om statlig assistansersättning demonstrerade Nils Lindblom och assistenten Johannes Jensen mot försämringarna.Bild: Anna Hållams/TT
6. Behoven
Brukaren har i första hand rätt till hjälp med grundläggande behov: personlig hygien, måltider, att klä av och på sig.
Därutöver kan statlig assistansersättning beviljas för övriga personliga behov. Vilka de är står inte klart angivet i lagen, utan avgörs från fall till fall. "Det gör att Försäkringskassan har svårt att göra en rättssäker bedömning", skriver regeringen som efterlyser klarare regler.
7. Nålsögat
Varje år ansöker omkring 2 500 personer om statlig ersättning för personlig assistans. Sju av tio fick avslag förra året.
Det har därmed blivit betydligt svårare att få statlig assistansersättning. Premiäråret 1994 avslogs bara två av tio ansökningar, 2008 fem av tio och 2014 sex av tio.
En orsak till åtstramningen är en vägledande dom i Högsta förvaltningsdomstolen, som 2015 minskade rätten till en viss typ av assistans för vissa brukare. En annan orsak är att många av ansökningarna kommer från personer som tidigare fått avslag men försöker igen, konstaterar Försäkringskassan.
8. Sparuppdraget
Riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) har fått regeringens uppdrag att utreda assistansersättningen. Hennes grundläggande uppgift är att föreslå nedskärningar, det vill säga "lämna förslag på hur insatsen kan begränsas när det gäller antal användare och/eller antal timmar", som det står i direktivet.
Désirée Pethrus (KD)Bild: Jessica Gow/TT
Désirée Pethrus är barnbarn till pingstpastorn Lewi Pethrus som grundade KD. Hon har två år på sig att blir klar med sin utredning, som också ska föreslå en rad andra regeländringar. Sparplanerna kritiseras hårt av intresseorganisationer och exempelvis Liberalerna.
– Den personliga assistansen ger valuta för pengarna, skrev Bengt Westerberg nyligen i en debattartikel. Förutom förbättrad livskvalitet för brukarna skapar rättigheten jobb åt tiotusentals assistenter. Samhällsvinsten ökar ännu mer eftersom de funktionshindrades anhöriga kan komma ut i arbetslivet.
Men staten har redan inlett nedskärningarna.
"Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen", skrev regeringen i sitt regleringsbrev inför 2016. Avslaget på den MS-sjuka kvinnans ansökan gick i linje med de instruktionerna.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen