Signerat

Mats Skogkär: Terror som lönar sig.

Mahmud Abbas.Bild: Majdi Mohammed
Efter söndagens terrordåd i Jerusalem, där två personer dödades och sex skadades, hyllades förövaren av den palestinske presidenten Mahmud Abbas parti Fatah.
Gärningsmannen, som sköts av polis, beskrevs av Fatah som en "martyr" och en av "Jerusalems mest framstående personer".
Så ges hjältestatus åt den som mördar en 60-årig kvinna på en spårvägshållplats.
Lovorden är inget undantag, snarare regel. Palestinier som begår terrordåd hyllas som hjältar; gator, torg, skolor, sportanläggningar döps efter döda terrorister. På årsdagen av OS-massakern i München den 5 september 1972, då elva israeliska idrottsmän mördades, prisade Fatah i ett uttalande den "hjältemodiga" insatsen.
Som kontrast: tre israeler, varav två minderåriga, som 2014 rövade bort och mördade en palestinsk tonåring i Jerusalem, dömdes i våras till långa fängelsestraff – två fick livstid, den tredje 17 års fängelse.
Palestinier som sitter i israeliska fängelser, dömda för terrorbrott, avlönas av Palestinska myndigheten – direkt eller via omvägar. Familjer till terrorister som mist livet får ersättning.
Dessa blodspengar har betalats ut under många år. Möjligen börjar finansiärerna – den palestinska myndigheten hålls flytande genom utländskt bistånd – på att tröttna. Enligt medieuppgifter har den brittiska motsvarigheten till svenska Sida, DfID, beslutat att hålla inne en tredjedel av det årliga pengaflödet, närmare 270 miljoner kronor, medan misstankar om att biståndsmedel slussas vidare till terrorister utreds.
En amerikansk senatskommitté har slagit fast att om lön eller belöningar betalas ut för terrorhandlingar så ska biståndet till palestinierna reduceras i motsvarande grad.
När den rödgröna regeringen 2014 beslutade att erkänna Palestina förklarade utrikesminister Margot Wallström (S) att det med erkännandet följer ökat ansvar för den palestinska sidan och tydliga krav från svenskt håll:
"Självklart handlar det om ett tydligt avståndstagande från våld."
Om sådana krav framförts så har de uppenbarligen inte hörsammats. Sak samma kan sägas om den svenska regeringens övriga förväntningar på en palestinsk stat som Wallström nämnde: kamp mot korruption, respekt för medborgerliga och politiska rättigheter, ökat inflytande för kvinnor.
Mahmud Abbas är vid det här laget inne på tolfte året av sin fyraåriga mandatperiod. Allmänna val har inte hållits sedan 2006. Lokalvalen, som skulle ha genomförts i dagarna, sköts upp. Om och när de kommer att äga rum är en öppen fråga. Politiska motståndare till Abbas och Fatah förföljs, kritiska journalister likaså.
Det svenska biståndet till de palestinska områdena uppgick till 458 miljoner kronor under 2015. Varje år pumpar internationella givare in miljarder i Abbas palestinska myndighet. De som betalar Abbas kalas borde således kunna ställa krav och sätta tyngt bakom orden.
I praktiken ser det annorlunda ut. USA, EU, Sverige – och även Israel för den delen – är kanske inte nöjda med dagens ordning, men något självklart bättre alternativ syns inte vid horisonten.
Däremot flera som är värre. Som att Hamas, som 2007 drev ut Fatah från Gaza, även tar över Västbanken.
Då kan en Abbas med siktet inställt på att dö på sin post framstå som det minst dåliga alternativet.
Och då får svenska ministrar låtsas att han är både demokrat, feminist och pacifist.
Gå till toppen