Boken om Ribban planerades i bastun

Det var i bastuvärmen boken planerades. I herrbastun satt skribenter som Giordano Labud och Mikael Bergstrand. I gemensamhetsbastun värvades Tina Krook Fransson. Till slut skrevs Ribbans historia av 27 personer. "Ingen var svårövertalad", säger Lars-Gunnar Bengtsson.

Erik Magnusson

Följ

Boken heter "Ribersborgs kallbadhus och badvanor genom tiderna". Redaktörerna heter Lars-Gunnar Bengtsson och Per Jönsson och har noga aktat sig att slå fast att kallbadhuset heter "Ribban" eller "Kallis".

Arton av 27 skribenter som står bakom historieboken om Ribersborgs kallbadhus. I förgrunden sitter Giordano Labud, Lena Birgersson, Per Jönsson och Lars-Gunnar Bengtsson.

För de äldre är Ribban det självklara namnet, för de yngre är Kallis ett lika självskrivet smeknamn för badhuset från 1898.

Deras bok dokumenterar 118 år av badhistoria. Tanken föddes för två år sedan när Lars-Gunnar Bengtsson satt med i Bastugillets styrelse, skötte föreningens hemsida och skrev om badande genom tidernas lopp.

– Här har du ju stoff till en hel bok, sade bastukompisen PerJönsson.

Sagt och gjort. Lars-Gunnar Bengtsson och Per Jönsson började metodiskt att samla material och skribenter.

De flesta medförfattarna är stamgäster på kallbadhuset. Men undantag finns. TV-regissören Jan Hemmel har skrivit berättelsen om hur riksskarprättaren Anders Gustaf Dalman vägrade avrätta en dödsdömd fånge sedan han fått ryggskott efter ett kallbad på Ribersborg. Och Jan Hemmel vägrar att ägna sig åt kalla saltsjöbad.

Robert De la Gardie, landshövding i Malmöhus län, öppnar dagens simtävlingar vid Baltiska spelen den 5 juli 1914. I bakgrunden syns två scouter som fungerade som tävlingsfunktionärer.

Boken har varit ett detektivarbete för firma Bengtsson & Jönsson. De har haft fullt sjå att hitta en bild på käppfabrikören Carl-Herman Richter, badhusets initiativtagare. De hade lika svårt att hitta Everts Taubes farbror Axel Taube, ordförande i AB Malmö saltsjöbad vid tiden för kallbadhusbygget.

– Vi skildrar byggnaderna, badandet och människorna. Flera bilder hittade vi på Stadsarkivet. Också där har vi tillbringat långa tider, säger Per Jönsson.

Själv är han särskilt förtjust i berättelsen om Hilda och Hulda, två legendariska baderskor som bodde i ett av kallbadhusets torn.

Kallis har inte bara varit badhus. Det har också varit en av Malmös viktigaste idrottsanläggningar. Den epoken avhandlar Bosse Hultén.

– Detta var ju stadens simarena fram till 1956. Här arrangerades tre SM. Och här tävlades i simhopp, säger han.

Tävlingarna i simhopp på Ribersborgs kallbadhus var hisnande uppvisningar. Idag bottnar en vuxen person på samma plats där det på 1930-talet var muddrat ner till fem meters djup.

Simhopparna kastade sig ut från ett tio meters hopptorn som på grund av mätfel var elva meter högt. Hur vågade de dyka ner i det grunda vattnet?

– Svaret är muddring. På den tiden muddrades här varje vår för att skapa en "hulla" rakt under hopptornet, berättar Bosse Hultén.