
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Det är inte bara så att Bob Dylan förtjänar Nobelpriset i litteratur. Han kommer också att ta emot det med ett kort handslag och försvinna. Kanske säger han i Nobeltalet något om visdomen hos vagabonder, vintern i New York, förändringens vind och en värld som inte styrs av Gud, men inte av Djävulen heller.