Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Delade meningar om Dylan

"The dividing line ran through the center of town", skrev Bob Dylan 1976. Fyrtio år senare står litteraturvärlden splittrad inför hans Nobelpris i litteratur. Här är pressklipp som visar på klyftan.

Bild: Britt-Mari Olsson
”Jag gråter när jag skriver det här, och jag grät efter tillkännagivandet att Bob Dylan tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Det låter som en floskel att mina ben skakade så att jag var tvungen att sätta mig ner, men det var så det var. Och jag tänker att den reaktionen handlar lite om skillnaden mellan musik och litteratur. Medan litteraturen alltid passerar via hjärnan har musik en förmåga att tränga direkt in i hjärtat. I bästa fall kan orden också ta den genvägen, men sällan lika tydligt som med musikens hjälp.”
Erika Hallhagen, biträdande kulturredaktör på Svenska Dagbladet
"Somligt är ganska genomsnittlig poplyrik, somligt låter som sämre engelsk artonhundratalspoesi, somligt är utflytande flummigt bludder… vilket fungerar alltihop med musik och släpig frasering och gärna sprit och kanske en joint eller två. Men knappast vid en fokuserad läsning av bara texten. […] I mina ögon är det inte i princip fel att ge priset till Dylan för att han är en popartist. Men som poet är han ändå rejält överskattad. Eminem hade varit roligare.
Malte Persson, författare och litteraturkritiker
”Inom populärkulturen intar Bob Dylan en särställning. Han är nyskapande och stilbildande – top of the pops. Det betyder att pop- och rocktexter i högre grad blir erkända som konst. Bob Dylan verkar ju i en väldigt gammal tradition av poesi som framförts till musik; i svensk litteratur har vi Bellman, vars texter framfördes till ackompanjemang. […] I inte så få av sina texter blandar han surrealism och vardagsrealism – på ett unikt sätt. Dylan är en stor poet, det är alldeles klart!”
Daniel Möller, docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet
”Litteraturens upplösning som tyvärr redan är en realitet blir härmed officiell”.
Annie Ernaux, författare, Libération
"Litteratur är allt utom Bob Dylan."
Författaren Pierre Assouline, medlem av Goncourtakademin, Le Figaro.
"Han jämförs bäst med dramatikerna i Nobelprisets historia – Maeterlinck eller Beckett eller Pinter – vilkas pjäser var gjorda för att få liv med mänsklig inblandning. Det bekräftar bara Nobelkommitténs aktuella, tydliga budskap: att litteratur kan bryta sig loss från bokpärmarna, att litteratur är en del av våra liv. Det kan bara vara goda nyheter."
Gaby Wood, litterär chef för Bookerpriset, The Telegraph, Storbritannien.
"En kultur som ger Bob Dylan ett litteraturpris är en kultur som nominerar Donald Trump till president. Det är en kultur ointresserad av kvalifikationer och bara intresserad av att tillfredsställa primitiva känslomässiga behov."
Tim Stanley, The Telegraph, Storbritannien.
"Vad som är än mer problematiskt än faktumet att en sångare har fått ett litteraturpris är att folk kallar detta för radikalt, en frisk fläkt från en annars gammaldags institution [...] Att ge priset till en vit manlig skribent, oavsett vilken genre han skriver i, är på inget sätt innovativt eller inspirerat. Det är bara en återgång till status quo."
Natalie Kon-yu, The Guardian, Storbritannien.
"Mr Dylan har skapat ett livsverk, skrivet och sjunget, som är storslaget i sin bredd och skönhet. Han har också gjort en julskiva – känn på den, Czeslaw Milosz."
Osignerad ledare, The New York Times, USA.
"Herregud, Bob Dylan är en 75-årig man, hans bästa verk ligger långt bak i tiden. Vad gäller texter har han aldrig skrivit svagare och stulit mer med hull och hår än under de senaste tio åren. Om man verkligen ska anstränga sig för att ge det en mening: Nobelpriset kanske får ett lyft. Att Dylan får det gör att kommittén blir mer omtalad än på åratal."
Henrik Vesterberg, Politiken, Danmark.
"Bob Dylan borde aldrig ha fått Nobelpriset i litteratur. Det är ett skämt […] Det är synd om honom, tycker jag, på det sätt som det alltid är synd om dem som hedras för något som de inte borde hedras för."
Søren Kassebeer, Berlingske, Danmark.
"Mr Dylans position i litteraturen – sättet på vilket han lyfte sin väldigt särpräglade, paradigmskapande radikalism från folkmusikens minne, dess fantasifulla bevarande av traditionen – var tydlig långt innan det litterära etablissemanget nedlät sig till att erkänna honom. Nobelkommittén behöver inte godkänna Mr Dylan: ett halvt sekel av litteratur och låtskriveri har hört honom och reagerat. Långt innan priserna började ösas över honom hade han kopplat om våra hjärnor. Dock, bättre sent än aldrig."
Jon Pareles, The New York Times, USA.
"Uppfattningen att inte ens ett ord från sextio år av popmusik är värt att nämnas i samma andetag som litteratur är givetvis tokig. Faktiskt är ett mer vinnande motargument kanske att popmusik, inklusive texter, är en konstform i sig som inte behöver en bekräftande klapp på huvudet av det litterära etablissemanget."
Alexis Petridis, musikkritiker, The Guardian, Storbritannien.
Översättningar: Ingrid Fredriksson, Mattias Oscarsson.
Läs alla artiklar om: Nobelpriset 2016
Gå till toppen