Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Så lär sig nyanlända mest i skolan

Till Möllevångsskolan i Malmö kom 60 nyanlända elever bara förra året. Bruksskolan i Höganäs har cirka tio totalt. Vilken skillnad gör det för barnen som kommer? Båda skolorna är överens - det finns fördelar och nackdelar både med många och få nyanlända på en skola.

Ida Bolinder håller upp fingrarna allt eftersom hon räknar:
– Först kom Mohammed, sen kom Dyar, sen Mayar och sen Abdullah.
De fyra nya killarna som kommit till hennes klass, 3B på Möllevångsskolan i Malmö, har alla kommit till Sverige det senaste året. Precis som alla nyanlända elever i låg- och mellanstadieåldern i Malmö, placerades de i en vanlig klass från första dagen.
– Innan gick det inte att prata med dem, fortsätter Ida Bolinder.
Men eleverna har lärt sig hur man kommunicerar utan att ha ett gemensamt språk.
– Man kan hämta en bok till exempel, och peka på den och säga: bok, säger Leo Klüft Degbor.
– Man kan visa med tecken, säger Ellanur Cirik.
– Läraren berättar vilket språk de pratar, och elever som kan det språket kan hjälpa till att prata det, säger Jasmin Hantoushe.
– Först var det en som lärde sig svenska, och sen lärde han de andra, säger Leo Klüft Degbor.
Dyar al-Hasan är en av de nyanlända. Han står med en hög pokémonkort i handen och är otålig att få komma iväg och spela innan rasten tar slut. Men han hinner ändå ge en sammanfattning av hur han hittills har lärt sig svenska.
– Abed hjälpte mig först, men nu kan jag svenska och vill inte ha hjälp. Vi går till Tina och man pratar med kompisar. Först var det svårt, men sen blev det lätt!
Från svenska till arabiska. Abed Khalil översätter vad läraren säger åt Abdullah al-Yosef och Mayar al-KilaniBild: Peter Frennesson
Abed Khalil jobbar på fritidshemmet och tolkar dessutom mycket i klassrummet åt de nyanlända i klass 3B. Tina Bång är lärare i svenska som andraspråk.
Möllevångsskolan i Malmö brukar få 10-15 nyanlända elever per läsår. Men förra året blev det 60 nyanlända. Idag har skolan 79 nyanlända av totalt cirka 400 elever.
De arabisktalande barnen som kom till trean förra läsåret, samlades i en klass. Abed Khalil fanns redan i klassen som elevassistent.
– Nu har det blivit naturligt att jag hjälper de nya med språket också, säger han.
På lektionen går läraren Annika Enge igenom dagens uppgift: att svara på en rad frågor om Europa - nämna några länder som ligger här, vilka naturtillgångar, djur, språk och bergskedjor som finns i världsdelen.
Medan Annika pratar hörs hela tiden det låga mumlandet när Abed Khalil ger samma instruktioner på arabiska till de nyaste eleverna. Han gör det som formellt sett är studiehandledarens uppgift: att vara ämneslärare på de nyanländas modersmål, parallellt med att läraren går igenom ämnet på svenska. Normalt beviljas pengar för att en modersmålslärare ger studiehandledning i en timme per vecka och elev, men med den här lösningen kunde de nyanlända i klassen få mycket mer hjälp.
Hela tiden växlar Abed Khalil mellan svenska och arabiska. Han finns där mest för de nyanlända, men också för alla: Han lägger armen om någon, pratar till en av de nyanlända på svenska, tillrättavisar någon som stökar för mycket, går tillbaka till de arabisktalande eleverna för att hjälpa dem med hur namnet Tjeckien uttalas. Sedan vänder han sig till en av de andra eleverna som räcker upp handen.
– Vilken fråga är du på, hjärtat?
Dyar al-Hasan har en kompis i klassen som har varit fyra år i Sverige. – Han lär mig allt, säger Dyar al-Hasan.Bild: Peter Frennesson
Under 2015 kom drygt 70 000 barn i grundskoleåldern till Sverige. Antalet kan jämföras med att en årskull barn i Sverige består av cirka 100 000 personer. Som nyanlända räknas alla elever som kommer från ett annat land, som börjar i den svenska skolan senare än klass 1, och som har gått i svensk skola i mindre än fyra år.
I oktober 2015, som är den senaste siffra Skolverket har, fanns cirka 62 000 nyanlända elever i den svenska grundskolan. Det är nästan en fördubbling på de senaste sju åren. Flest är de i årskurs åtta och nio. Nästan var tionde niondeklassare var nyanländ.
De nyanlända är mycket ojämnt fördelade, både i landet och mellan skolor. Kronobergs län har fyra gånger så stor andel nyanlända som Gotland. Skåne ligger ungefär mittemellan. Enligt de senaste siffrorna från Skolverket tas en tredjedel av de nyanlända eleverna emot på fyra procent av landets skolor. Drygt var femte skola tar inte emot en enda nyanländ. I Skåne är det en ännu större andel, var fjärde skola, som inte har några nyanlända. Och när allt fler nyanlända elever ska få plats, ökar den ojämna fördelningen.
Man måste stanna upp och gå igenom ord och saker som inte hade gjorts på en annan skola. Men om man inte förklarar orden så tappar man halva klassen
Vilka fördelar finns det med att ha många nyanlända elever på en skola? Tina Bång, förstelärare och ansvarig för gruppen av lärare i svenska som andraspråk, lyfter fram skolans vana att möta de nya. Alla vet vad de ska göra, från läraren som kartlägger elevens tidigare kunskaper till skolsköterskan och kuratorn som har sina inarbetade program.
– Vi är bättre förberedda på att ta emot nyanlända. Vi har kompetensen och språktänket. Och kommer det en ny elev från Syrien finns det andra som pratar samma språk. Han står inte ensam på skolgården; han får kompisar direkt, säger Tina Bång.
Läraren Annika Enge fyller i:
– Det finns både barn och vuxna som vet hur det är att vara ny. Barnen säger "nu är det en som inte kan svenska, då får vi lära honom precis som vi lärt de andra". De är lite stolta över det.
– Föräldrar får den hjälp de behöver. Jag har varit med vid många inskrivningssamtal och kan hjälpa med att fylla i blanketter, ringa hem och hjälpa så att de inte känner sig utanför. Det är jätteviktigt, säger Abed Khalil.
– Acceptansen. Ingen sticker ut, för alla är annorlunda. Det är inte konstigt att ha en annan hudfärg eller ha föräldrar som inte förstår vad fröken säger, menar Tina Bång.
Vilka nackdelar finns det?
– Många av våra elever pratar bara svenska i skolan. Tyvärr. De får inte mer svenska än de får här, säger Tina Bång.
– Tempot i klassrummet dras ner för man måste stanna upp och gå igenom ord och saker som inte hade gjorts på en annan skola. Men om man inte förklarar orden så tappar man halva klassen, säger Annika Enge.
Till biblioteket går eleverna ofta för att både ha lektion och låna böcker. Men Abdullah al-Yosef hinner prova en peruk i utklädningshörnet också. Han kom till den svenska skolan i våras, klasskompisen Mayar al-Kilani kom några månader tidigare.Bild: Hussein El-alawi
Vilken är den idealiska situationen för en elev som kommer ny till en svensk skola? Vad är viktigt för att den ska lära sig språket, kunna följa med i skolämnena och lyckas i den svenska skolan?
Den frågan får Anna Kaya svara på. Hon är lärare i svenska som andraspråk och arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Centrat har till uppgift att främja flerspråkiga elevers lärande. De anställda håller bland annat i kompetensutveckling för kommuner och på skolor.
Om nyanlända går i en ordinarie elevgrupp utan att undervisningen anpassas till dem, så går undervisningen över deras huvuden. Det gynnar varken deras språk- eller kunskapsutveckling
Svaret är att den nyanlända eleven får ett respektfullt och nyfiket bemötande där skolans personal tar reda på vem eleven är, vilka kunskaper den har med sig, och på vilket sätt den är van att lära, menar Anna Kaya.
– Det måste också till att eleven får kvalificerad undervisning i modersmålet, svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmålet och ämnesundervisning i alla ämnen redan från början. Det kräver också en skola där all personal har kunskap om nyanländas lärande, säger hon.
Idealiskt är också att ha många klasskompisar som pratar svenska. För att lära sig ett språk måste man använda det. Men det är inte så enkelt som att ju fler svensktalande du har runt dig, desto bättre är det. Att vara ensam med ett annat modersmål i en svenskspråkig miljö har också baksidor.
– Inlärning är inte bara att höra ett språk, utan också själva undervisningen är avgörande. Om nyanlända går i en ordinarie elevgrupp utan att undervisningen anpassas till dem, så går undervisningen över deras huvuden. Det gynnar varken deras språk- eller kunskapsutveckling, säger Anna Kaya.
Om eleverna däremot får chansen att tänka och formulera sig på sitt modersmål, med en studiehandledare, klasskompisar som talar samma språk eller i skrift, så utvecklas både språket och ämneskunskaperna samtidigt. Och det är nödvändigt för att de nyanlända eleverna ska lyckas i skolan. Det brukar ta mellan fem och åtta år innan man lär sig ett nytt språk såpass bra att det går att lära sig andra ämnen på det nya språket. Den tiden har de nyanlända inte.
– Vi kan inte vänta på att de ska lära sig svenska innan de kan fortsätta utvecklas i kemi eller historia. Därför är studiehandledning så avgörande för att de ska lyckas, säger Anna Kaya.
Gustaf Rodhe värmer upp klass 6A med lite snabba mattetal. I klassen finns fyra nyanlända, nästan hälften av antalet nyanlända totalt på Bruksskolan i Höganäs.Bild: Mats Roslund
Läraren Gustaf Rodhe skriver 2,35 på tavlan. Sedan kommer räknetalen slag i slag till eleverna i klass 6A: Vad blir det om man multiplicerar talet med tio? Med hundra? Med tusen? Alla elever får fylla i svaren på skrivtavlan de har framför sig och svara samtidigt genom att hålla upp skrivtavlorna i luften.
– Nu kör vi överkurs. Vad blir det om man delar med tio? Delat med hundra då?
Skrivtavlorna sträcks upp i luften gång på gång.
– Känner ni att ni kan det här nu? Eller ska vi köra nån till, undrar Gustaf Rodhe.
Klass 6A på Bruksskolan i Höganäs har fyra nyanlända elever. Men där slutar likheterna med tredjeklassen i Malmö. På hela skolan med 435 elever finns max tio nyanlända. Ingen av dem kommer direkt ut i en vanlig klass utan har först gått i en förberedelseklass i cirka ett halvår.
Den stora fördelen här är språket. De tvingas använda svenska mer. De ser också de svenska sederna och hur svenskar gör. Det säger sig själv att det ger en snabbare integration
De nyanlända har undervisning i svenska som andraspråk två timmar i veckan. Men det finns ingen vuxen på skolan som talar de nyanländas modersmål, och studiehandledning på modersmålet i klassrummet har de inte fått. Kommunen har helt enkelt för få nyanlända för att kunna erbjuda heltidstjänster till studiehandledare, och då är det svårt att få tag på någon. Istället får de nyanlända använda ett översättningsprogram på en datorplatta. Läraren Gustaf Rohde undervisar som han brukar, men kollar av med de nyanlända efteråt att de har förstått. Han ser att den senast anlända eleven har svårt att hänga med i undervisningen ibland.
– Det kan finnas tre skäl till det. Det ena är språket, det andra är bristande skolgång, det tredje är helt enkelt att det är en svag elev. Men vad som är vad, det vet vi inte än, säger han.
Inte för någon av de nyanlända eleverna har lärarna en helt klar bild av vilka kunskaper de har med sig från sin tidigare skolgång. Alla eleverna har varit i Sverige i minst två år. När de kom fanns det inget lagkrav att göra kunskapskartläggning, något som finns idag.
Så långt svårigheterna. Men en sak finns på Bruksskolan i överflöd: svensktalande klasskompisar.
– Den stora fördelen här är språket. De tvingas använda svenska mer. De ser också de svenska sederna och hur svenskar gör. Det säger sig själv att det ger en snabbare integration, säger Gustaf Rodhe.
Asmaa al-Khalil har precis börjat sitt tredje skolår i Sverige, och sin första termin på Bruksskolan. Hon är från Syrien, liksom en av de andra nyanlända. Men i skolan pratar de bara svenska med varandra.
– Mamma och pappa säger att vi inte får prata arabiska här på skolan, men vi gör det hemma, säger hon.
Hon trivs men tycker att matte och naturkunskap är svårt. Att hon inte riktigt hänger med i svenskan gör de andra ämnena ännu svårare. Det märker hennes klasskompisar också.
– De räcker inte upp handen så mycket och säger något, säger Lina Mosen om sina nya klasskompisar.
– De vet kanske inte hur man säger, säger Eddie Rundblad.
Asmaa al-Khalil började på Bruksskolan det här läsåret. Hon umgås mest med de andra nyanlända, som Dobroslawa Zajac från Polen.Bild: Mats Roslund
Flera kommuner i Skåne, som Malmö, Helsingborg och Landskrona, har aktivt jobbat för att fördela de nya eleverna jämnare på skolorna. Men de arbetar i motvind: de nyanlända bor ofta i samma områden och hänvisas automatiskt enligt närhetsprincipen till samma skolor. Om andra skolor ska ta emot elever utifrån är det i mån av plats, och dessutom krävs det att de nyanländas föräldrar använder skolvalet och önskar en annan skola än den närmaste.
– Det här betyder att de nyanlända inte får likvärdig utbildning. Det är olika beroende på var de hamnar, säger Anna Kaya.
För hur bra skolan än jobbar, hur kompetenta lärarna än är, så kan de inte helt kompensera för den ojämna fördelningen av nyanlända, anser hon. Det handlar inte bara om språk, utan också om klass. Boendesegregation gör att de skolor som redan har störst andel elever från hem med låg utbildning, arbetslöshet och fattigdom, är de skolor som tar emot flest nyanlända elever. Samtidigt arbetar de mest erfarna och de mest utbildade lärarna i andra slags skolor, där de socioekonomiska utmaningarna är minst.
– Det påverkar självklart resultaten och att eleverna ska kunna nå skolframgång. Den ojämna fördelningen är inte ett skolproblem, det är ett samhällsproblem. Skolan kommer aldrig att kunna lösa det själv, säger Anna Kaya.
Abdullah al-Yosef och Dyar al-Hasan får stifta bekantskap med Karl-Bertil Jonsson. Barnen får både sagan berättad för sig, spelar den själva som teater ihop med en skådespelare, ser den på tv och så småningom ska de också se pjäsen på teater.Bild: Hussein El-alawi
– Vad gjorde ni på rasten, undrar Tina Bång.
Alla de nyanlända killarna i klass 3B har spelat pokémon, så det pratar de om medan Tina Bång lägger en bunt inplastade kort på bordet. En del kort har ord på sig, andra har bilder. Hon brer ut dem och vänder dem uppochner. Sedan fäster hon ett kort på whiteboarden där det står ordet kategori.
– Vad är det, frågar hon.
När de rett ut det vill hon ha exempel: ord i kategorin kläder.
– T-shirt. Byxor. Kalsonger, fnittrar Mayar al-Kilani.
Abdullah al-Yosef är den av pojkarna som har varit kortast tid i svensk skola och kan minst svenska. Han funderar länge. De andra vill hjälpa med hejdas av Tina.
– Skor, säger Abdullah al-Yosef till sist.
– Se, han kunde, säger Tina Bång.
Abdullah formar ljudlöst orden hon just har sagt: "Se, han kunde!"
Tina sätter upp olika kategorikort på tavlan, och sedan ber hon pojkarna hjälpa varandra att översätta orden. Vad är det arabiska ordet för djur, sjö, religion och naturtillgång? Det är förvisso en lektion i svenska, men modersmålet kan utvecklas samtidigt.
Förr tänkte man att det var bäst för språkinlärningen att lära sig ett språk i taget. Idag vet man att det är berikande att utveckla flera språk samtidigt. Man vet också att om elever får använda alla sina språk i klassrummet gynnar det kunskapsutvecklingen i skolämnena.
Att dra nytta av elevernas flerspråkighet hjälper inte bara ämnesinlärningen, utan också motivationen i skolan, menar Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
– Språk och identitet är nära hopkopplat. Om vi bejakar elevernas språkliga identitet så blir de mer motiverade och engagerade, det gynnar inlärningen av både språk och andra kunskaper.
Fyrtio nyanlända på en skola är inga problem, så länge de går i olika klasser och är i olika åldrar.
Språket, och särskilt flerspråkiga elever, är i fokus för tre skolsatsningar som regeringen vill genomföra. För det första ska fler lärare i svenska som andraspråk utbildas. Bara hälften av dem som undervisar i ämnet är behöriga, lägst av alla lärarkategorier. Idag ingår svenska som andraspråk bara på ämneslärarutbildningen, men regeringen vill att kursen ska ingå i fler lärarutbildningar. Regeringen vill också att modersmålslärare ska vara legitimerade lärare, något som inte krävs idag.
– De nya pratar mer med varandra i början, sen börjar de prata med oss, säger Eddie Rundblad. Han och Lina Mosen går i klass 6A.Bild: Mats Roslund
Dessutom bör samtliga lärarstudenter lära sig ett språkutvecklande arbetssätt. Det betyder att läraren lägger stort fokus på de ord och begrepp som tillhör det ämne som undervisas. Det är ett arbetssätt som har visat sig fungera bra, inte bara för nyanlända utan också för andra elever som av olika anledningar inte hänger med i skolan.
Vad är en lagom nivå på andelen nyanlända på en skola?
Det är en ganska omöjlig fråga att svara på, tycker personalen både på Möllevångsskolan i Malmö och Bruksskolan i Höganäs.
– Det får inte vara fler än att de kan integreras på ett bra sätt i gruppen. Det är inte rimligt att de är hälften av eleverna till exempel. Då skulle det behövas två helt olika typer av undervisning i klassrummet, säger Tina Bång på Möllevångsskolan.
– Fyrtio nyanlända på en skola är inga problem, så länge de går i olika klasser och är i olika åldrar. De måste få möjligheten att komma in i skolan utan att det blir grupperingar, säger Sofia Walka, rektor för mellanstadiet på Bruksskolan.
– Om alla kommer på en gång blir det oreda. Men om de hinner slussas in ordentligt så kan de berika en skola rätt mycket, säger läraren Gustaf Rodhe.
Gå till toppen