Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Sen skolstart ger högre närvaro och nöjdare elever

Många elever börjar skolan vid åttatiden på morgonen trots att forskning har visat att en senare start är bättre för eleverna. På Cybergymnasiet i Malmö har elever och personal upplevt skillnaden mellan tidiga och senare skolstarter.

Rosemary Olaoye, Elias Håkansson, Maja Lang och Katrina Carlsson är estetelever på Cybergymnasiet i Malmö. De börjar aldrig före klockan 9:00 på morgonen.Bild: Julia Lindemalm
Majoriteten av eleverna i årskurs 1 på estetprogrammet började senast klockan 8.20 minst fyra dagar i veckan när de gick i årskurs nio. Nu börjar de mellan klockan 9.00 och 9.40, vissa av dem börjar 12.15 en dag i veckan.
Några i klassen har betydligt längre skolväg nu än tidigare och kan därför inte gå upp senare än under grundskolan. Men en handuppräckning i klassen visar att majoriteten upplever den senare skolstarten som positiv.
– Det är jättestor skillnad, detta är lagom för mig. Även om jag lägger mig klockan 23 så kanske jag inte somnar förrän 01, säger Maja Lang.
Maja Lang.Bild: Julia Lindemalm
– Nu är det mycket skönare. Vi har kortare dagar än i nian också. Då gav jag upp för att jag inte orkade med alla lektioner, säger Katrina Carlsson.
Deras känsla har stöd i vetenskapen. Under puberteten påverkas sömncykeln, sömnbehovet ökar till nio timmar per natt samtidigt som den biologiska insomningstiden förskjuts två till tre timmar.
Den ideala tiden att gå upp för flesta i de övre tonåren är vid niotiden. Då räknar man med att de har somnat strax före midnatt.
Hans Teke är doktorand i utbildningsvetenskap i Lund och en av många forskare som förespråkar en senare skolstart. Han menar att det är nästintill omöjligt för ungdomarna att lägga sig så tidigt att de hinner få sin sömn när de börjar vid åttatiden. Tretton av de sexton estetettorna på Cybergymnasiet skulle också vilja sova mer under veckorna.
Katrina Carlsson.Bild: Julia Lindemalm
– Den ideala tiden att gå upp för flesta i de övre tonåren är vid niotiden. Då räknar man med att de har somnat strax före midnatt, säger han.
Han stödjer sig bland annat på en studie publicerad 2014 skriven av forskare från universitetet i Minnesota. 9000 studenter från åtta olika amerikanska skolor ingick i studien som kom fram till att tonåringar som sover minst åtta timmar per natt presterar och mår bättre.
Läs också Vakentimmarna på natten gjorde livet tungt
Skolstart efter klockan 8.30 gör att 60 procent eller mer får åtta timmars sömn. Det gör att de blir mindre deprimerade, konsumerar mindre koffein och löper mindre risk för drogmissbruk.
Elias Håkansson.Bild: Julia Lindemalm
Eleven Elias Håkansson tillhör dem som har försökt kompensera sömnbrist med koffein.
– En period sov jag bara runt fem timmar per natt för att jag jobbade utöver skolan. Då drack jag ofta sex koppar kaffe om dagen, men det är ju inte bra. När jag inte dricker något kaffe sover jag mycket bättre. Nu sover jag åtta timmar och orkar mycket mer. Det märks tydligt på gymmet.
Vi ungdomar går igenom mycket, vi växer in i världen. När jag sover bra är jag lugn och glad. Annars får jag ont i huvudet och kan snabbt bli arg och ledsen.
Flera av eleverna dricker energidryck med koffein. Katrina Carlsson tar ofta en burk före prov.
– Jag inbillar mig åtminstone att jag koncentrerar mig bättre, men jag vet egentligen inte.
Läs också Psykologens tio tips för en bättre sömn
Rosemary Olaoye är egentligen morgonpigg, men hon ligger i perioder vaken på nätterna.
– Vi ungdomar går igenom mycket, vi växer in i världen. När jag sover bra är jag lugn och glad. Annars får jag ont i huvudet och kan snabbt bli arg och ledsen, men mat och musik hjälper, säger hon.
Rosemary Olaoye.Bild: Julia Lindemalm
Den amerikanska studien visar också att de skolungdomar som sover minst åtta timmar kommer till lektionerna i större utsträckning och får bättre resultat på prov.
Lotta Juvin är rektor på Cybergymnasiet. Hon arbetade där även före 2012 när skolan erbjöd förmiddags- eller eftermiddagsstudier. De tidiga eleverna började då klockan 8 och de sena efter lunch.
Läs också Acceptera dina sömnbesvär och sov bättre
Hon har tagit del av forskningen om ungdomars inre klocka och tycker att det nu är lättare att acceptera att de är morgontrötta.
– Den bekräftar också det vi sedan tidigare hade lärt oss av empirin. Vi har till exempel bättre närvaro på de första lektionerna nu när de ligger senare, säger hon.
Lotta Juvin, rektor på Cybergymnasiet.Bild: Julia Lindemalm
Hon kan däremot inte rekommendera lektioner enbart på eftermiddagar. Eleverna som valde detta vände på dygnet och kunde försova sig trots att de började efter lunch.
I norra Skåne finns en grundskola för årskurserna 4-9 där eleverna börjar senare än de flesta jämnåriga. Chris Nilsson är rektor på Engelska skolan som startade i Hässleholm 2015. Hans elever börjar mellan 8.45 och 9.15. Före 2015 hade han elever som började tidigare.
– Att jämföra med andra skolor är att jämföra äpplen och päron eftersom så många olika faktorer påverkar. Men jag upplever att eleverna här är pigga och att det är lugnt i korridorerna på morgonen.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen