Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Finns det något sätt att ge utvecklingen en knuff framåt, något som kan bidra till att minska inkomstklyftorna?"

Offentlig upphandling kan användas som hävstång för en hållbar samhällsutveckling, skriver Petra Flaum, hållbarhetsstrateg.

I Sverige upphandlar den offentliga sektorn varor och tjänster för cirka 600 miljarder kronor per år. Den avgörande faktorn för vad som ska inhandlas har hittills varit lägsta pris, skriver Petra Flaum.Bild: Mats Roslund
Sverige har länge varit känt för att vara ett land med små inkomstklyftor. Men på bara några år har Sverige blivit det OECD-land där inkomstklyftorna mellan fattig och rik växer fortast.
Nationalekonomen Thomas Piketty visade i sin bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet att ekonomisk ojämlikhet i förlängningen slår negativt mot alla samhällsled. Det styrks av OECD, vars forskare visat att Sveriges tillväxt under åren 1990–2010 hade varit 20 procent högre om inkomstklyftorna varit mindre.
Finns det något realistiskt sätt att ge utvecklingen en knuff framåt, något som kan bidra till att minska inkomstklyftorna? Svaret är ja. EU fastslår att offentlig upphandling, inköp av varor och tjänster som görs av offentlig sektor och regleras av speciella lagar och regler, kan användas som hävstång för en hållbar samhällsutveckling.
I Sverige upphandlar den offentliga sektorn varor och tjänster för cirka 600 miljarder kronor per år. Den avgörande faktorn för vad som ska inhandlas har hittills varit lägsta pris. Jakten på lägsta pris har lett till lönedumpning. Inom färdtjänst förekommer löner på 27 kronor i timmen.
Men nu är stora förändringar på gång. Regeringen lade nyligen fram propositionen "Nytt regelverk om upphandling". Den öppnar för att den offentliga sektorn kan ställa krav på att leverantörer har löner, arbetstider, semester, försäkringar och pensioner i nivå med kollektivavtalen och att människor i utsatta grupper ska erbjudas anställning eller praktik. Regeringen föreslår också att vissa upphandlingar ska vara reserverade för den idéburna sektorn och sociala företag, företag vars verksamhet och mål är att skapa samhällsnytta.
Moderaterna anser att regeringens förslag på ett nytt regelverk för offentlig upphandling underminerar den svenska modellen. Moderaterna framhåller att den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter driver löneutvecklingen. Men den svenska modellen är mer komplex än så.
Regeringen har ett grundlagsfäst ansvar att särskilt trygga rätten till arbete, bostad, utbildning, hälsa samt verka för social omsorg och trygghet. Om nu arbetsmarknadens parter inte klarar av att bromsa de växande inkomstklyftorna måste regeringen agera för att inte bidra till att göra lönedumpningen strukturell.
Sverigedemokraterna anklagar regeringen för att vara näringslivsfientlig. Partiet menar att regeringens proposition "Nytt regelverk om upphandling" minskar svenska småföretagares möjligheter att delta i offentlig upphandling, eftersom 60 procent av företagen saknar kollektivavtal. Sverigedemokraterna anser också att det ställs högre krav på företag som anlitar svensk arbetskraft jämfört med dem som anställer utländsk. Men det ställs inte krav på kollektivavtal utan på att leverantörer har löner, försäkringar och förmåner i nivå med kollektivavtalen. Dessutom reglerar EU:s utstationeringsdirektiv vad som gäller för arbetstagare från annat EU-land. Enligt direktivet kan Sverige endast ställa krav på att arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft lever upp till nivåer av kollektivavtalens så kallade hårda kärna, det vill säga lön, arbetstid och semester. Pension och försäkringar ingår inte i den hårda kärnan och därför kan inte heller krav ställas på att de ska ingå vid en upphandling.
Med avstamp i att växande inkomstklyftor är ett hot mot landets tillväxt, och därmed mot möjligheten att skapa ett socialt hållbart samhälle, är det viktigt att riksdagen antar regeringens förslag på ett nytt regelverk för upphandling. Det ligger dessutom i linje med FN:s Agenda 2030 som fastslår att dagens stora samhällsutmaningar endast kan lösas om offentlig och idéburen sektor samt det privata näringslivet samverkar. Med lite mod skulle de kunna skapa sociala innovationer och tillsammans bidra till en inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart samhälle.

Petra Flaum

Petra Flaum är hållbarhetsstrateg och författare till boken Ansvar, en kritisk granskning av den svenska riksdagsbundna hållbarhetspolitiken.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen