Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Larmrapport: Bostadsbristen i Skåne förvärras månad för månad

Bostadsbristen i Skåne byggs bort med hyreslägenheter som den fattige inte har råd med och som den rike inte ser som prisvärda. Det hävdar Hyresgästföreningen i en larmrapport där man varnar för att bostadsbristen nu går från "svår" till "akut".

Att det är bostadsbrist i Skåne är ingen nyhet. Inte heller att det råder svår brist på bostäder i 29 av Skånes 33 kommuner.
För den som saknar fast bostad är det positivt med ett ökat byggande, men byggtakten i Skåne håller inte jämn takt med den ökade efterfrågan på lägenheter.Bild: Anna Bank
Det nya är att bostadsbristen blivit så allvarlig att den leder till snabbt ökande trångboddhet och hemlöshet. Och trots att byggtakten ökar dramatiskt så finns det på bostadsmarknaden ett ständigt växande glapp mellan tillgång och efterfrågan.
Bostadsbristen i Skåne förvärras månad för månad. I väntan på lägenheter som aldrig byggs tvingas de skånska kommunerna ta till en rad provisoriska lösningar.
"Boendelösningar som skulle vara tillfälliga blir långvariga, och kostnaden för att ordna bostäder åt dem som inte själva lyckas få tak över huvudet ökar även i mindre kommuner", skriver Hyresgästföreningen i "Bostadsbristens landskap" – en sammanställning som publiceras under måndagen över hur det växande underskottet på bostäder slår mot Skåne.
Det finns ett korn av hopp i rapporten. Det består av en ökad byggtakt:
• I Malmö väntas antalet färdiga lägenheter i år öka från 1 551 till 1 850.
• I Helsingborg ökar byggtakten från 499 till 1 818 färdiga lägenheter.
• I Lund från 784 till 1 206 lägenheter.
• I Kristianstad trefaldigas byggandet – från 149 till 479 färdiga bostäder.
• I Ystad från 19 till 177 lägenheter.
• I Skåne som helhet blir det en ökning från 4 073 till 8 600 färdigbyggda lägenheter.
Men ökningen är för liten. Den når inte upp till 1990-talets rekordnivåer. Byggtakten når inte heller upp till den nivå som behövs för att hålla bostadsbristen oförändrad. Och den når definitivt inte upp till de nivåer som kommer att behövas för att skapa husrum för tiotusentals kommunplacerade flyktingar.
Enligt Hyresgästföreningen beror den ökande bostadsbristen inte på en ovilja från byggherrar, kommuner och byggbolag att på allvar ta itu med problemet. Visst finns viljan, men enligt rapporten låter aktörerna i allt för hög grad marknaden styra.
När byggbolagen har svårt att i förväg hitta köpare eller hyresgäster till dyra lägenheter väljer de att låta färdiga byggrätter stå outnyttjade.
När äldre villaägare vill flytta till en mindre bostad drar de sig för att göra slag i saken eftersom reavinstskatten och de nya månadsavgifterna innebär att de måste betala betydligt mer för ett betydligt mindre boende.
De flerfamiljshus som byggs som hyresrätter blir ofta så dyra att den som mest behöver lägenheterna inte har råd med dem. De som har råd med dem tycker inte att de är prisvärda.Bild: Christine Olsson/TT
När efterfrågan på bostäder ökar exempelvis i Malmö eller Helsingborg så riktar de stora byggbolagen i stället blickarna mot Stockholmsregionen, där det finns en ännu större efterfrågan och mer lönsamma projekt.
Ett ytterligare problem är att byggbolagen bygger så dyra bostäder att människor med låga eller normala inkomster inte riktigt har råd att bo i dem. Särskilt hyresrätterna har blivit betydligt dyrare att bo i.
Kostnaden för att bo i hyreshus har sedan 1980 stigit mer än dubbelt så mycket som priserna för andra varor och tjänster. Samtidigt leder låga räntor och låga elpriser till att den som bor i villa eller bostadsrätt kommer betydligt billigare undan.
"Hyresrätten slår ur underläge. Skattesystemet gör att en nybyggd hyresrätt får en månadskostnad som är flera tusen kronor högre än om samma bostad byggs med äganderätt", heter det i rapporten.
Enligt Hyresgästföreningen betalar den normale hyresgästen en knapp tredjedel av sin disponibla inkomst i boendeutgifter. För den genomsnittlige bostadsrätts- och villaägaren går bara en sjättedel respektive en femtedel av inkomsten till boendet.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen