Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Nana Håkansson: Lägg inte ner – Bukarest behövs

Juni 2015: Sverige och Rumänien skriver på ett unikt samarbetsavtal om att tillsammans arbeta med barn-, jämställdhets- och välfärdsfrågor. Målet är att förbättra situationen för utsatta människor som kommit i fokus efter att allt fler rumäner sökt sig till Sverige för att försöka försörja sig. Vi brukar kalla dem tiggare.
Oktober 2016: En internutredning från Utrikesdepartementet läcker ut till media. UD ska under de två kommande åren spara 50 miljoner kronor och diskuterar att stänga ett antal ambassader, bland annat den i Rumänien.
Den svenska regeringen sänder således ut dubbla signaler. Rumänien framhålls som ett av de viktigaste EU-länderna att samarbeta med, men är uppenbarligen inte ett land som är viktigt nog att placera en ambassad i.
En nerlagd ambassad skulle inte enbart påverka samarbetsavtalet. Den rumänska ekonomin växer så att det knakar. Flera svenska företag finns redan på plats, och många fler håller på att etablera sig.
Listan över anledningar till att ha en svensk ambassad i Bukarest kan göras lång:
Hundratals läkar- och tandläkarstudenter som inte får utbildningsplatser i Sverige gästpluggar i Rumänien.
Ur ett geopolitiskt perspektiv är Rumänien EU:s fönster mot forna Sovjetunionen.
När det kommer till mänskliga rättigheter arbetar svenska ambassaden med värderingsfrågor som tas för självklara i Sverige: jämställdhet, hbtq-rättigheter, diskriminering av den romska minoriteten.
Ett verktyg för den så kallade feministiska utrikespolitiken är kulturella evenemang i samarbete med lokala aktörer.
Sedan i våras turnerar en fotoutställning, om svenska föräldralediga pappor, runt om i landet. I projektet Kreativa Sverige, som just nu pågår i Bukarest, guidas rumänerna genom den svenska arkitekt- och kommunikationsdjungeln och så sent som i söndags var jag på en fullsatt filmkväll där tio svenska kortfilmer visades.
I somras flög ambassaden in svenska musiker till en av många rumäner bespottad festival, då musiken som spelades – manele – har romska rötter och då själva evenemanget hölls i ett fattigt arbetarklassområde med många romska invånare.
I våras öppnades på svenskt initiativ, och med stöd av ambassaden, världens första romska barnbibliotek där Katitzi trängs med Pippi Långstrump.
Flera av de rumänska storfilmerna som vinner pris på filmfestivaler jorden runt är frukten av samproduktioner mellan Rumänien och Sverige.
Och så vidare!
Bakgrunden till varför Utrikesdepartementet diskuterar att lägga ner ambassaden är inget som deras kommunikationsenhet vill kommentera. Förslaget kallas "intern utredning med syfte att se över olika möjligheter i ljuset av en begränsad budget". Men det är ingen hemlighet att en av de största utgifterna för många ambassader är lokalhyror. Hyror som betalas till statliga Fastighetsverket som äger alla svenska ambassader i utlandet. Budgeten för att driva den svenska ambassaden i Bukarest ligger i år på 7,9 miljoner kronor, varav mer än hälften – 4,3 miljoner – är hyreskostnader.
Ett byråkratiskt system som handlar om att flytta pengar mellan olika statliga konton kan alltså resultera i att Sverige inom ett år inte kommer att ha någon som företräder den svenska kulturen i ett mycket viktigt samarbetsland – och ett av Europas största länder.
Gå till toppen