Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Piratpartiet kan ta över Island

En radikal politisk vänstersväng, kryddad av Piratpartiet, väntas i Island. Högerkoalitionen som styrt landet sedan 2013 slickar ännu såren efter Panamaläckan, som tvingade statsministern att avgå och banade vägen för helgens nyval.

En radikal politisk vänstersväng, kryddad av Piratpartiet, väntas i Island.Bild: /TT
För andra gången i modern tid har en isländsk regering tvingats bort av massiva folkliga protester.
Första gången var efter bankkraschen 2008. Och i våras var det dags igen, när dåvarande statsministern Sigmundur David Gunnlaugsson avslöjades med hemliga konton i skatteparadis.
Ur protesterna mot etablissemanget har Piratpartiet, som inte vill sortera in sig på en höger-vänster-skala, vuxit fram som en ny maktfaktor att räkna med. Och inför lördagens nyval till alltinget har partiet störst stöd bland väljarna i de flesta mätningar.
En grundlagsändring som ger mer direktdemokrati med beslutande folkomröstningar står högst på partiets önskelista. Partiet vill även att folket ska få mer av intäkterna från isländska naturresurser och pläderar för skattehöjningar för att bygga ut offentlig välfärd.
Piratpartiet har inlett informella förhandlingar med de tre andra större oppositionspartierna. Huvudspåret är att de bildar en koalitionsregering ledd av Katrin Jakobsdottir, ledare för Det gröna vänsterpartiet.
– Det är det mest troliga scenariot. Det verkar ganska säkert att regeringspartierna kommer att förlora sin majoritet, säger Eirikur Bergmann, professor i statsvetenskap vid Bifröst-universitetet.
Socialdemokraterna och partiet Ljus framtid väntas också ansluta sig, trots att de är pressade i opinionen.
Eva Heida Önnudottir, statsvetare på Islands universitet, är inte lika säker på att det går att få ihop en vänsterkoalition där Piratpartiet passar in.
– Det är ett 50–50-läge, säger hon.
Den väntade politiska tvärvändningen har skapat oro på marknaden. Isländska räntor stiger, liksom priset på att försäkra sig mot inställda isländska betalningar. Börsen i Reykjavik har fallit med 9 procent sedan Panamaläckan i april.
Mycket handlar om osäkerheten kring de kapitalkontroller som Island införde i bank- och valutakaoset 2008. De kontroller som återstår låser in cirka 300 miljarder isländska kronor i landet, vilket motsvarar cirka 10 procent av BNP.
– Oavsett vem som bildar nästa isländska regering blir ett av de första stora besluten om färdplanen för att få bort kapitalkontrollerna, säger Anders Svendsen, chefsanalytiker på Nordea.
Det största hindret för att ta bort kapitalkontrollerna just nu är fyra amerikanska fonder, som än så länge tvärvägrat att lösa in sina isländska obligationer till de valutakurser som har erbjudit.
Svendsen tror tvisten är löst till början av 2017.
– Då skulle Island bli riktigt intressant igen, både för investerare och för affärer med isländska företag, säger han.

Fakta: Drygt 1 300 kandidater slåss om 63 mandat

Lördagens nyval till det isländska alltinget utlystes sedan den förre statsministern Sigmundur David Gunnlaugsson tvingades avgå i våras, sedan den så kallade Panamaläckan avslöjat att han och hans fru använt sig av hemliga konton i skatteparadis.
Ett preliminärt valresultat väntas kring midnatt på lördag. Men det kan det dröja in på småtimmarna på söndagsmorgonen innan det står helt klart hur de 63 mandaten i alltinget ska fördelas.
Nästan 250 000 islänningar har rätt att rösta i valet. Väljarna kan välja bland drygt 1 300 kandidater från tolv partier.
Källor: Alltinget, Islandsbloggen.

Fakta: Åtta år av turbulent isländsk saga

Sagan om Island har under de gångna åtta åren varit fylld av överraskningar, tvära kast och turbulens. Landet har hamnat i hetluften många gånger, såväl finansiellt som politiskt och sportsligt.
Islands banksystem kollapsar sedan bankerna Glitnir, Landsbanki (Icesave) och Kaupthing, med tillgångar värda drygt tio gånger så mycket som Islands BNP, går omkull i kölvattnet på Lehman Brothers-kraschen. 80 procent av Reykjavik-börsens värde går upp i rök och landets valuta kraschar.
Island inför kapitalkontroller för att stabilisera den isländska kronan och hejda utflödet av kapital från öriket. Internationella valutafonden (IMF) och de nordiska grannländerna, bland annat Sverige, ger Island ett stödpaket med nödlån.
Socialdemokraten Johanna Sigurdadottir väljs till statsminister med vallöftet om att ansöka om EU-medlemskap.
Alltinget i Reykjavik godkänner en lag om att ersätta Storbritannien och Nederländerna med fyra miljarder euro för utbetalda insättningsgarantier till holländska och brittiska sparare som förlorat sina besparingar i Icesave-kollapsen.
Islands president Olafur Ragnar Grimsson lägger in sitt veto mot Icesave-lagen.
Över 90 procent av väljarna röstar nej till Icesave-lagen.
Aska från vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott slår ut stora delar av den europeiska flygtrafiken under en dryg vecka.
Islands regering ingår en andra något mjukare mångmiljarduppgörelse om ersättning till Storbritannien och Nederländerna för Icesave-kollapsen.
En majoritet av de isländska väljarna, nästan 60 procent av väljarna, säger återigen nej till att betala brittiska och nederländska kostnader till följd av Icesave-kollapsen.
Ratinginstitutet Fitch höjer Islands kreditbetyg från så kallad skräpnivå till BBB-minus.
Geir Haarde, Islands statsminister 2006–2009, döms för att inte ha informerat sin regering tillräckligt under bankkraschen 2008, men han slipper undan utan fängelsestraff.
Larus Welding, tidigare chef för kollapsade Glitnir, döms till fängelse i nio månader för bedrägeri. Senare döms över 25 andra isländska bankirer för olika typer av brott med koppling till landets bankkollapser, däribland fyra högt uppsatta Kaupthing-chefer som fick 3-5 års fängelse.
EFTA-domstolen stödjer Islands beslut att inte ersätta Storbritannien och Nederländerna för Icesave-kollapsen.
En ny center-höger-regering, med Framstegspartiets ledare Sigmundur David Gunnlaugsson som statsminister, tar över regeringsmakten efter en valseger. Den socialdemokratiska regeringen pressades inför valet hårt av utländska långivare till att föra en impopulär åtstramningspolitik.
Islands regering meddelar att man inte längre avser att ansöka om EU-medlemskap.
Alltinget godkänner de första stegen mot nedmontering av kapitalkontroller.
Sigmundur David Gunnlaugsson avgår som premiärminister sedan Panamaläckan avslöjat att han gömt tillgångar i skatteparadis. Partikamraten och fiskeriministern Sigurdur Ingi Johansson tar över. Nyval utlyses till hösten 2016, omkring ett halvår före mandatperiodens utgång.
Islands herrlandslag i fotboll, med den svenska förbundskaptenen Lars Lagerbäck, når kvartsfinal i Fotbolls-VM 2016 efter att ha slagit ut England i en dramatisk åttondelsfinal och i gruppspelet spelat oavgjort med Portugal och Ungern samt besegrat Österrike.
Islands president upplöser alltinget och utlyser nyval till den 29 oktober.
Sigurdur Ingi Johannsson vinner partiledarstrid mot Sigmundur David Gunnlaugsson och blir ny ordförande i Framstegspartiet.

Fakta: Fördel piraterna inför valet

Piratpartiet, sprunget ur folkliga protester mot etablissemanget, har inför lördagens val legat i topp i flera opinionsmätningar – senast i tidningen Morgunbladids mätning, gjord 14–19 oktober, där Piratpartiet fick 22,6 procent av deltagarnas stöd. Det skulle innebära ett lyft för partiets mandat i alltinget från 3 till 15.
Procenttalet inom parentes anger väljarstödet för respektive parti i valet 2013.
Källor: Morgonbladid, Alltinget.
Gå till toppen