Nyheter

Därför firar påven munken som gjorde uppror

Franciskus kommer till Lund för att fira minnet av den protesterande munken Martin Luther, som berövade påven hans makt i Nordeuropa och gav upphov till en helt ny kyrka. Hur i all världen kommer det sig?

Franciskus.
För 499 år sedan inledde Martin Luther processen som för alltid skulle splittra den kristna kyrkan i Europa.
Större delen av denna tid har katoliker och protestanter legat i strid med varandra – alltid med ord, tidvis med vapen.
Lutherska världsförbundet firar jubileum. Påven Franciskus deltar i gudstjänsten – i Lunds domkyrka, där ingen katolik haft något att säga till om sedan ärkebiskop Torbern Bille sparkades ut i augusti 1536. Den historiska festdagen i Lund är vald för att det var den 31 oktober som Martin Luther startade sin protest.
Hur kan gamla fiender bli så goda vänner?
1. Utgångspunkten
Låt oss resa tillbaka till 1517. I större delen av Europa tillhörde alla människor samma kristna kyrka: den romersk-katolska. Kyrkan, som leddes av påven i Rom, var rik och hade stor makt, både över politiken och människornas själar. Rädslan för att hamna i helvetet efter döden ansågs välgrundad, och att betala pengar för själens frälsning var minst lika självklart som en pensionsförsäkring är idag.
2. Avlatsbreven
För en katolik räcker det inte att bekänna sina synder, man måste gottgöra dem också. Detta kallas avlat, och den kan uppnås med goda gärningar eller pengar. Kyrkan tog gärna emot pengarna och utfärdade ett avlatsbrev i utbyte.
Försäljningen av avlatsbrev var en viktig inkomstkälla. För att skaffa pengar till bygget av Peterskyrkan i Rom sålde påven en stor mängd avlatsbrev. Detta upprörde munken Martin Luther, teolog vid universitetet i Wittenberg.
3. Protesten
Den 31 oktober 1517 skrev Martin Luther ett brev till ärkebiskopen av Mainz och protesterade i 95 punkter mot användningen av avlatsbrev. "Varför låter påven, som är rikare än Krösus själv, bygga Peterskyrkan med pengar från fattiga troende, snarare än med sina egna pengar?"
Enligt myten spikade Luther dessutom upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Detta räknas som start för den process som kallas reformationen.
Martin Luther.
4. Politiken
Europas furstar var missnöjda med kyrkans makt, som kringskar deras egen. De sneglade också lystet på kyrkans rikedomar.
Martin Luther hade alltså mäktiga understödjare när han manade till protest mot Rom. Under de följande åren bröt flera furstar i Nordeuropa med påven och införde en luthersk kyrka.
I Sverige konfiskerade Gustav Vasa 1527 kyrkans egendomar. Vid kyrkomötet i Uppsala 1593 blev lutherdomen den enda tillåtna religionen i Sverige. Inte förrän 1781 fick katoliker utöva sin religion i landet. Först 1873 fick svenska medborgare konvertera till katolicismen.
5. Luthersk trevare
Sommaren 1947 samlades tvåhundra lutheraner i Lund. De representerade 47 kyrkor i 27 länder. Syftet var att bilda ett lutherskt världsförbund. Efter en veckas förhandlingar hade de enats om stadgarna.
Förutom samarbete och solidaritet mellan lutheraner var "ekumeniken" en grundprincip för Lutherska världsförbundet. Man skulle främja samarbetet med andra kyrkor, i första hand den katolska.
6. Katolsk trevare
I oktober 1958 valdes kardinalen Angelo Giuseppe Roncalli till påve. Han gillade den ekumeniska tanken.
– Det som förenar oss är större än det som skiljer oss åt, sa den nyvalde Johannes XXIII som omedelbart efter sitt tillträde sammankallade en katolsk konferens: Andra Vatikankonciliet.
Mötet pågick från 1962 till 1965 och en av dess slutsatser var att "det finns ett element av helighet och sanning även utanför den romersk-katolska kyrkans strukturer".
I Vatikanen bildades ett påvligt råd för främjande av kristen enhet.
7. Gemensamma förhandlingar
1967 inleddes en officiell dialog mellan katoliker (det påvliga rådet) och lutheraner (Lutherska världsförbundet).
Tre år senare utfärdade Lutherska världsförbundet 1970 en deklaration, där man erkände att "reformatorernas dom över den katolska kyrkan inte var helt fri från polemiska förvanskningar", och att dessa orsakat anstöt, missförstånd och strider.
Efter femtio års ekumeniska samtal betonar både lutheraner och katoliker idag att Martin Luthers ursprungliga avsikt var att reformera den katolska kyrkan, inte att splittra den.
Med den synen blir det möjligt för nutida katoliker att sätta mer värde på Luther. En del av ansvaret för kyrkans splittring kan skjutas över på de europeiska furstar som utnyttjade lutherdomen för att öka sin egen makt.
8. "Samsynen"
"När lutherska kristna år 2017 firar femhundraårsminnet av reformationens begynnelse firar de inte västkyrkans splittring. Ingen som vill vara teologiskt ansvarsfull kan fira kristnas åtskiljande från varandra."
Så står det i en rapport från Lutherska/Romersk-katolska Enhetskommissionen, utgiven 2013. "Från konflikt till gemenskap" heter den.
Lutheranerna är enligt kommissionen tacksamma för att Martin Luther öppnade "förståelsen av evangeliet om Jesus Kristus och tron på honom".
Katolikerna måste med glädje erkänna och uppskatta "de äkta kristna värden som finns hos andra kristna bröder och som tillhör vårt gemensamma arv".
Vad detta handlar om är att försöka hitta en gemensam berättelse om reformationen. Därför reser påven Franciskus till Lund och håller gudstjänst med Lutherska världsförbundet.
9. Mötesplats Lund
Enhetskommissionen föreslog 2013 ett gemensamt firande. Men var? När samtal inleddes mellan Vatikanen och Lutherska världsförbundet kom Lund upp som en bra plats.
Genom att välja en svensk ort kunde man illustrera att reformationen inte enbart var en tysk angelägenhet. Lunds tusenåriga domkyrka har dessutom varit katolsk halva tiden. Och Lutherska världsförbundet grundades i Lund.
Högtidsgudtjänsten i domkyrkan den 31 oktober blir ett unikt evenemang. En helt ny gudstjänstordning har skrivits för detta tillfälle. Påven är inte gäst utan medarrangör. Alla vid altaret är jämlika, antingen de är katoliker eller lutheraner.
10. Superkändis dominerar
Det var Franciskus egen idé att vara med på firandet. Och det är påven som kniper uppmärksamheten. Ytterst få medier bryr sig om den chilenske pastorn Martin Junge, som är generalsekreterare i Lutherska världsförbundet.
Den obalansen är femhundra år gammal. Redan från början fördömde Martin Luther tanken att "nyckelmakten" över kyrkan skulle ligga hos en enda person. Lutherdomen är därför en platt organisation utan global ledare. Påven styr däremot med allmakt över en dryg miljard katoliker, och Franciskus rankas som fyra bland världens mäktigaste personer.
Något gemensamt nattvardsfirande blir det inte i domkyrkan. Katoliker firar endast nattvard med katoliker (se faktarutan). Dagen efter håller "Jesu Kristi ställföreträdare" katolsk mässa i Malmö.
---

I världen: en lutheran på 16 katoliker.

Det finns ungefär 74 miljoner lutheraner. Det finns ungefär 1,2 miljarder katoliker.

I Sverige: en katolik på 55 lutheraner

Svenska kyrkan har 6,2 miljoner medlemmar. Katolska kyrkan i Sverige har 113 000 medlemmar.
FAKTA

Tio skillnader mellan katolskt och lutherskt

Katoliker och lutheraner tror på samma Gud och på Jesus Kristus som världens frälsare. Men de tror inte på samma sätt. Här är tio exempel där katolskt och lutheranskt skiljer sig åt.
Bild: Jenny Rydqvist
1. Påven
Den katolska kyrkans ledare har absolut makt, bär titeln Kristi ställföreträdare och kan om han vill göra anspråk på att vara ofelbar. Inom lutherdomen finns ingen internationell ledare.
Påskmässa på Petersplatsen.
2. Anspråken
Katolsk betyder universell och enligt katoliker är den romersk-katolska kyrkan den ursprungliga och enda riktiga kyrkan. Lutherdomen anser att det finns många vägar till kristen frälsning och att gudsrelationen är personlig, inte beroende av organisation.
3. Helgonen
En katolik tillber helgon och anser att de är en länk till Gud. Martin Luther erkände inga helgon och det gör inte svenska lutheraner heller, även om vi är stolta över Heliga Birgitta och "vårt" nya helgon Elisabet Hesselblad.
Elisabet Hesselblad.
4. Traditionen
För lutheranen är Bibeln den enda källan för kristen tro. Katoliken fäster dessutom stor vikt vid traditionen, där beslut som fattades på möten i den kristna urkyrkan tillmäts helig status.
5. Auktoriteten
Att tolka Bibeln är kyrkans privilegium för en katolik. Många lutheraner (dock inte alla) erkänner den enskilda människans rätt att tolka skriften på sitt eget sätt.
6. Handlingarna
Sakrament betyder helig handling. Katolska kyrkan har sju sakrament (inklusive äktenskapet), Svenska kyrkan har två (dopet och nattvarden). Teologer brukar framhålla att handlingar är viktigare inom katolicismen än inom lutherdomen, där den personliga tron är avgörande.
7. Nattvarden
För lutheranen är nattvarden en symbolisk handling, för katoliken förvandlas brödet och vinet bokstavligen till Kristi kropp och blod. Katoliker firar inte nattvard med lutheraner.
Nattvard i Svenska kyrkan.Bild: Peter Frennesson
8. Kvinnorna
Inom katolicismen, till skillnad från lutherdomen, är prästämbetet reserverat för män (som tvingas leva i celibat). Katolska kyrkans fördömande av skilsmässor, preventivmedel och aborter väcker också kritik– både bland lutheraner och katoliker.
9. Skärselden
För katoliken är skärselden ett tillstånd där den dödas syndiga själ renas inför inträdet i paradiset. Lutherdomen förkastar helt denna lära.
10. Klostren
Klosterordnar, munkar, nunnor och kyskhetslöften finns sedan urminnes tider i den katolska kyrkan, men avskaffades i reformationen. Länge var kloster förbjudna i Sverige, men 1990 erkände Svenska kyrkans biskopar klosterlivet som en "autentisk" livsform inom kyrkan. Idag finns det flera lutherska kloster i Sverige (plus en rad katolska).
De katolska Mariadöttrarnas kloster ligger vid Omberg utanför Vadstena.
Läs alla artiklar om: Påven i Skåne
Gå till toppen