Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nu finns manualen för ett luthersk-katolskt samfirande

För tiotusen katoliker var mässan med Franciskus på Swedbank Stadion den tveklöst viktigaste händelsen. För journalister och poliser var det "påvebesöket" som väckte rubriker och vaksamhet. Men det var Reformationsdagen i Lund som blev historisk. Nu återstår uppföljningen.

Att påven höll en mässa i Malmö på tisdagen var en historisk händelse, men bara när det gäller orten. Franciskus håller många mässor.
Franciskus höll mässa på Swedbank Stadion i Malmö.Bild: Hussein El-alawi
Att påven skrev under ett samarbetsavtal i Lund på måndagen var också en historisk händelse, men inte främst när det gäller orten. Varken Franciskus eller någon av hans företrädare har någonsin skrivit under ett liknande papper.
Inte heller biskop Munib Younan, ordförande i Lutherska Världsförbundet, eller någon av hans föregångare har tidigare satt sitt namn på ett sådant dokument.
I detta fördrag lovar katoliker och lutheraner att i första hand se vad som förenar dem, inte vad som skiljer.
Lutheranen Munib Younan och katoliken Franciskus skrev under det historiska avtalet.Bild: Hussein El-alawi
Det är en utmaning, för skillnader syns i regel bättre än likheter. Den mest iögonfallande skillnaden under dessa två kyrkliga dagar var den som tvingade Franciskus att övernatta i Skåne. En mässa med nattvard firar katoliker nämligen inte ihop med lutheraner.
– Endast katolska trosbekännare som är förberedda för detta tar emot kommunionen, stod det i programbladet för den påvliga Malmömässan.
– Alla döpta är välkomna att delta i nattvarden. Om du inte är döpt är du välkommen ändå, står det som jämförelse på Svenska kyrkans hemsida.
Klyftan är djup när det gäller synen på nattvarden. Men nu var uppgiften alltså att ta fasta på det som förenar. Och det var med den utgångspunkten professor Dirk Lange vid Luther Seminar i St Pauls, Minnesota, öppnade sin mejlbox för två och ett halvt år sedan. Nu sätter vi igång, skrev han till två tyska kollegor: lutheranen Theo Dieter och katoliken Wolfgang Thönissen.
Dirk Lange ledde gruppen som tog fram den historiska gudstjänstmanualen.
Efter många mejl och ett par resor till Vatikanen och Genève (där Lutherska Världsförbundet har sitt högkvarter) hade Dirk Langes grupp skrivit och fått klartecken för ett dokument som också skulle göra den 31 oktober 2016 till en historisk dag: agendan till en gemensam gudstjänst för katoliker och lutheraner.
Uppgiften var krävande men inte alltför svår, säger Dirk Lange. När man tagit bort nattvarden återstår ändå en hel del som katoliker och lutheraner kan göra tillsammans: sjunga psalmer, be böner och läsa bibeltexter.
Svårare var det att få katoliker att säga tack för reformationen, och lutheraner att säga förlåt. Men det gör de i Dirk Langes gudstjänstmanual. Och under det närmaste året ska den kunna användas varje gång katoliker och lutheraner någonstans i världen firar gudstjänst tillsammans.
Hur många gånger manualen kommer till användning återstår att se. Världens lutheraner står i begrepp att fira 500-årsminnet av Martin Luthers uppror mot påvemakten. Lutherfestivaler ska hållas överallt; i reformatorns hemstad Wittenberg planeras åtminstone tre stycken. Det kommer att krävas en hel del katolskt storsinne för att tacka Gud för detta. Den lutherska ångern riskerar också att sitta långt inne.
Men nu finns i varje fall den gemensamma manualen. Och vägen till historiska händelser har aldrig varit lättrampad.
Gå till toppen