Det var som en historisk revansch. Efter att flera rader av kravallutrustad polis hade brutit upp de äldres bönecirkel och gripit deltagarna; efter att tårgas, ljudgranater och gummikulor hade skjutits mot demonstranterna kom en hel flock av vilda bisonoxar plötsligt galopperande över prärien. Till en början, när marken började vibrera under fötterna och de storvuxna, bruna djuren sågs på håll, sänkte sig tystnaden över folkmassan. När flocken närmade sig utbröt glädje och hejarop. Några indianer började rida vid sidan av bisonoxarna. Knutna nävar höjdes mot skyn.

Symboliken kunde inte vara större. Här i Standing Rock-reservatet försöker ursprungsbefolkningen från siouxstammen rädda sitt land, sin urgamla begravningsplats och enda färskvattenkälla (som också livnär 17 miljoner andra nedströms). Enligt devisen olja före vatten, och vinst framför liv, ska här byggas en ny oljeledning känd som Dakota Access Pipeline. Så upprepar sig historien i det land som grundats på folkmord: än en gång vänder amerikanska armén sina gevärskolvar mot indianerna, arresterar dem och anklagar dem för intrång – på sitt eget land. Men den bisonoxe som den vite mannen så gott som utrotade i slutet av 1800-talet sprang in på scenen. Det var förstås oemotståndligt att tolka det som en gest av solidaritet från naturen själv.

I den amerikanska oljeboomens kölvatten bygger det Texasbaserade bolaget Energy Transfer Partners i rasande takt denna långa slingrande pipe-line som – om den blir färdigställd – kommer att korsa tvåhundra floder, däribland USA:s längsta flod Missouri. En halv miljon fat råolja om dagen ska fraktas från oljefälten i North Dakota till raffinaderiet utanför Chicago. Oron över oljespill har hittills avfärdats av såväl byggbolaget som en lokal domstol, men den är knappast ogrundad. Under förra året inträffade 326 betydande oljeutsläpp i USA – nästan ett om dagen. Siouxstammen ser sig därför som vattnets väktare, påpekar det självklara i att vatten är liv och expanderar sitt protestläger i motstånd mot en av världens mäktigaste krafter: de stora oljebolagen.

Galenskap är bara förnamnet på ett projekt som inte bara hotar sioux-folkets marker och vatten, utan också löper rakt emot all vetenskap och alla internationella beslut om klimatet. Därför står inte heller indianerna ensamma. Hundratals andra stammar i Nordamerika, och kända personer som Susan Sarandon, Jesse Jackson, Bernie Sanders och Al Gore, har uttryckt sitt stöd. Sametinget har skrivit ett uttalande och maorier skickat videoklipp.