Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ett år efter stormningen – fler sovplatser efterlyses för EU-migranter i vinter

Det har gått ett år sedan polisen stormade Sorgenfrilägret och EU-migranterna som bodde där skingrades. Idagfinns det minst ett hundratal EU-migranter i Malmö och behovet av härbärgeplatser i vinter är stort.

Det var fortfarande mörkt när polisen stormade in strax efter klockan fyra på morgonen tisdagen den 3 november 2015.
Bild: Patrick Persson
När polisen började tömma lägret denna natt var det hem för cirka 60 personer, dessutom övernattade ett 20-tal sympatisörer där. EU-migranterna hade förvarnats om aktionen och flera av dem hade lämnat lägret och tagit med sina tillhörigheter innan dess.
När lägret var som störst bodde det 150-200 personer där – majoriteten var romer från Rumänien.
Bild: Hussein El-alawi
När natten övergick till morgon tisdagen den 3 november gick Malmö stad in med personal, bärgare och grävskopor och påbörjade rivningen av kåkstaden, som under lång tid vuxit fram i hörnet Nobelvägen/Industrigatan.
Migrantlägret rivs, en grävmaskin lyfter på en av bostäderna och släpper den senare i en container.Bild: Peter Frennesson
En stol bärs bort för att kastas i en container.Bild: Peter Frennesson
Sydsvenskans utsända berättade om förtvivlan och gråt bland dem som tvingades lämna sina hem. En del bar med sig plastpåsar med sina värdesaker. Andra kom ut tomhänta.
Bild: Hussein El-alawi
– Alla mår dåligt, sa Isaora, en av migranterna då.
Samtidigt som EU-migranterna tvingades bort från Sorgenfrilägret hade Migrationsverket svårt att hantera alla flyktingar som kom till Sverige från bland annat krigets Syrien.
Frivilligkrafter som bland andra Kontrapunkt, S:t Johanneskyrkan, Crossroad och Pingstkyrkan öppnade för dem som inte hade tak över huvudet.
Kulturföreningen Kontrapunkt öppnade till exempel ett akutboende i sina lokaler vid Västanforsgatan med hjälp av frivilliga krafter. Men sedan gränskontrollerna dämpat asylinvandringen, och sovplatserna intagits av EU-medborgare tvingades kulturföreningen stänga förläggningen. Bygglov saknades och brandsäkerheten ansågs bristfällig.
Kontrapunkt då, i början av 2016.Bild: Hussein El-alawi
I dag är restaurangen Folkköket öppen och där får alla som vill äta gratis eftersom råvarorna är donerade.
Dessutom finns butiken Freeshop med skänkta kläder, skor, filtar med mera. Så här års går varma jackor, skor och filtar bäst.
Pingstkyrkan arbetar för att även i år öppna ett natthärbärge för cirka 40 personer under de kallaste månaderna.
Andreas Wessman, pastor och föreståndare berättar att tidsfristen för grannars synpunkter gick ut i slutet av oktober.
– Nu väntar vi bara på ett beslut från kommunen. Vi jobbar själva som om härbärget blir av. Vi räknar med att kunna öppna det den 1 december säger han.
Flyktingkrisen gjorde att Malmömässan fick öppnas som sovplats.Bild: Lars Brundin
Fram till dess ska Pingstkyrkan hitta volontärer och personal till härbärget. Dessutom ska de tio modulerna som ska stå längs Stadiongatan framför Europaporten kopplas samman. Planen är att natthärbärget ska vara öppet 1 december - 29 februari.
På Stadsmissionens råd- och stödcenter Crossroads kan utländska EU-medborgare vända sig. Där bjuds varje dag på frukost och personer som behöver träffa en sjuksköterska, läkare eller tandläkare kan få hjälp via Stadsmissionshälsan.
– Alla i målgruppen är välkomna till oss. Här ska man kunna äta sig mätt, kunna sköta sin hygien och tvätta kläder om det behövs. Även i vinter, har Liv Palm på Crossroads tidigare sagt till Sydsvenskan.
Vi har ingen lösning på frågan än, men jag har inte gett upp hoppet.
Birthe Wallin, direktor på Stadsmissionen, säger att hon ser behovet av fler härbärgeplatser för EU-migranter och Stadsmissionen undersöker möjligheterna att öppna det.
– Vi har ingen lösning på frågan än, men jag har inte gett upp hoppet.
En anledning är att Svenska kyrkan inte kommer att hålla S:t Johanneskyrkan öppen för nattvila denna vinter.
– Vi öppnade efter en förfrågan från Migrationsverket och för att hjälpa till med när det kom som flest flyktingar. I år har i inga planer på att hålla S:t Johanneskyrkan öppen under nätterna, säger Lars Micael Adrian, administrativ chef på Svenska kyrkan i Malmö.
Fyra dagar efter att polisen gick in och avvisade EU-migranterna som bosatt sig på tomten var allt rivet och bortforslat.Bild: Peter Frennesson

Tomten står öde – men bostadsplanerna finns kvar

Klockan 09.30 gav EU-migranterna upp och lämnade området och grindarna till tomten Brännaren 19 stängdes. De har varit stängda sedan dess och i ett år har den tidigare tomten som rymde en kåkstad stått öde.
Men redan 1999 när miljardären Per Arwidssons köpte Malmö Brännaren 19 var det en ödetomt som några hemlösa bodde på. Där fanns också en parkeringsplats och en liten skateboardanläggning.
– Jag trodde att det här området långsiktigt skulle kunna bli intressant, sa Per Arwidsson till Sydsvenskan för ett år sedan.
Han vill skapa ett bostadsområde med inslag av kommersiella lokaler på tomten och den på andra sidan Industrigatan som Granen fastigheter också äger.
Nästan 20 år senare kan hans planer bli verklighet.
– Detaljplaneprocessen är inledd och vi arbetar för att den ska bli klar så snart som möjligt, säger Sebastian Brindelid, förvaltningschef på Granen fastigheter.
Han hoppas att ha en i laga kraft vunnen detaljplan i sin hand under våren nästa år.
– Vi har haft arkitekter involverade i detaljplaneprocessen så vi kan komma igång ganska snart när väl planen är klar. Men jag kan inte säga när spaden sätts i jorden, säger Sebastian Brindelid.
Granen planerar främst för bostäder på tomterna i Norra Sorgenfri, ett tidigare industriområde som håller på att förvandlas till ett nytt stort bostadsområde i Malmö.
Gå till toppen