Aktuella frågor

Debattinlägg: "Militären i Burma kränker mänskliga rättigheter."

Möjligheterna för internationella påtryckningar har minskat trots att Burma har en lång väg kvar till full respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och fred. Det skriver Kristina Jelmin och Johanna Kvist, Svenska Burmakommittén.

Burmesisk polis patrullerar längs gränsen till Bangladesh. Burmas Nobelprisbelönade inofficiella ledare Aung San Suu Kyi har fått internationell kritik efter rapporter om övergrepp mot landets muslimska minoritet. Den nya regeringen brottas med den starka interna opinion som ser rohingya som illegala invandrare från Bangladesh, skriver artikelförfattarna.Bild: Thein Zaw
I morgon, den 8 november, har ett år gått sedan det historiska valet i Burma dålandets demokratiska opposition tog hem en överlägsen valseger. Militären som styrt landet i årtionden lämnade efter sig ett Burma som präglas av människorättsbrott, etniska och religiösa motsättningar liksom väpnade konflikter.
När den folkvalda civila regeringen tillträdde i april i år var det ett stort och viktigt steg i Burmas demokratiseringsprocess. Men militären har även nu stort politiskt inflytande.
Burmas grundlag är fortfarande odemokratisk. Militären garanteras en fjärdedel av alla parlamentsplatser och kontroll över landets försvars-, inrikes- och gränsområdesdepartement. Det är enormt problematiskt att militär, polis och säkerhetsstyrkor inte kontrolleras av den folkvalda delen av regeringen.
Militären fortsätter också att kränka mänskliga rättigheter till exempel genom att tvinga människor på flykt.
När regeringen, ledd av National League for Democracy, tillträdde frigavs ett hundratal politiska fångar. Men fortfarande är aktivister i frågor kring religionsfrihet, landrättigheter och arbetares rättigheter fängslade. Många aktivister anser att de har mindre möjlighet att göra sina röster hörda under National League for Democracy och landets inofficiella ledare Aung San Suu Kyi än under den förra regeringen.
Minoritetsgrupper är fortfarande förtryckta i Burma. Särskilt svår är situationen för rohingya, en till största delen muslimsk och statslös folkgrupp som förföljts i decennier. Den nya regeringen brottas med den starka interna opinion som ser rohingya som illegala invandrare från Bangladesh.
I delstaten Rakkhine, där omkring en miljon rohingya lever, har i höst omfattande oroligheter utbrutit. Tusentals personertvingats fly från sina hem. Biståndsorganisationer har inte kunnat nå dem som blivit kvar i de drabbade områdena med hjälpsändningar av mat och mediciner. Orsaken är att militären har blockerat områdena.
Den humanitära situationen i norra Burma är också sämre än på flera år. Civila har blivit offer för militärens attacker mot olika minoritetsgrupper.
I september rapporterade FN att det finns omkring 100 000 internflyktingar i delstaterna Kachin och Shan och många av dem behöver humanitär hjälp.
Under oktober har militären hindrat hjälpsändningar från att nå fram.
De senaste månadernas rapporter om intensifierade militära attacker i norra Burma och grova övergrepp mot civila i västra Burma är mycket oroande. Angreppen riskerar att underminera möjligheterna till en hållbar fred på både kort och lång sikt.
När resultatet stod klart efter Burmas val för ett år sedan fanns det många skäl till hopp. Men utvecklingen sedan dess visar att situationen fortfarande är svår och till och med har förvärrats i vissa delar av landet. Trots det har viktiga internationellaaktörer, såsom FN och EU, övergett flera av de påtryckningsmekanismer som använts mot tidigare militärregimer för att uppnå bättre förhållanden i landet. Till exempel beslutade EU tidigare i höst att inte lägga fram en resolution i FN:s generalförsamling om situationen för de mänskliga rättigheterna i Burma. Flera länder vill dra in FN:s specialrapportör för människorättssituationen i Burma, eller ändra uppdraget så att det fokuserar mer på teknisk hjälp till regeringen och inte på läget för mänskliga rättigheter i landet.
EU har också gradvis släppt sina sanktioner mot Burma. Idag kvarstår enbart ett vapenembargo och förbud mot handel och service som bidrar till förtryck av befolkningen. USA har gått ett steg längre och släppt alla tidigare sanktioner mot Burma.
Sammantaget har möjligheterna för internationella påtryckningar minskat trots att Burma har en lång väg kvar till full respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och fred.
Den internationella dialogen med Burma får inte avstanna nu efter att landet fått en folkvald regering. Även om Burma befinner sig i ett nytt skede måste omvärlden fortsätta att arbeta för att landets allvarliga situation när det gäller mänskliga rättigheter ska förbättras och främja demokrati och fred.

Kristina Jelmin

Johanna Kvist

Kristina Jelmin är verksamhetsansvarig vid Svenska Burmakommittén.
Johanna Kvist är informationsansvarig vid Svenska Burmakommittén.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen