Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Olle Lönnaeus: Trump tvingar Sverige att rusta upp försvaret

Donald Trumps seger tvingar Sverige att rusta militärt. Oavsett om vi går med i Nato eller ej kan vi inte längre lita på USA:s beskydd – som vi gjort sedan andra världskriget.

Donald Trump, Stefan Löfven och Vladimir Putin.Bild: TT
Det är en av få säkra slutsatser som går att dra sex dygn efter att amerikanska folket valde en isolationistisk miljardär, en politisk amatör och en säkerhetspolitisk blindgångare till världens mäktigaste man.
På måndagen reste Margot Wallström till Bryssel för att tillsammans med EU:s övriga utrikesministrar diskutera det nya världsläget.
Samtidigt tog statsminister Stefan Löfven emot Ukrainas president Petro Porosjenko i Stockholm.
Porosjenko är rimligen bestört över Donald Trumps valseger. När Ryssland annekterade Krim fick Ukraina in på bara skinnet känna vad det innebär att ligga inom det som Vladimir Putin ser som Rysslands rättmätiga intressesfär.
Två år senare – efter nästan tiotusen döda i Ukraina – fruktar baltstaterna Estland, Lettland och Litauen liknande aggression från Moskva.
Den skräcken ökade dramatiskt när det stod klart att Donald Trump valts till president i USA. Inte bara för att Trump hyllat Putin som en stor ledare. Utan också för att han efter valsegern öppnat för att häva sanktionerna mot Ryssland och erkänna annekteringen av Krim.
På måndagens pressträff i Rosenbad lät det nästan som om Porosjenko uttalade en besvärjelse när han bedyrade att han – trots allt vad Trump sagt – räknar med fortsatt stöd från USA: "Jag vill ha ut de ryska trupperna ur Ukraina. Jag är säker på att USA:s nye president vill fortsätta samarbeta med Ukraina".
Ända sedan rysk militär gick in i Ukraina våren 2014 har USA och EU stått skuldra vid skuldra mot Putin. Men med Trump i Vita huset kan det alltså ändras.
Donald Trump har lovat att USA:s roll i Nato ska tonas ner. Enligt Trump är det hög tid att Europa tar större ekonomiskt ansvar för sin säkerhet. I valrörelsen sade han att det inte alls är säkert att USA tänker följa Natostadgans artikel 5 där medlemsländerna förbinder sig att komma till undsättning om ett land attackeras militärt.
Det är ett budskap som sänder kalla kårar längs ryggraden på ledarna i Estland, Lettland och Litauen – som gått med i Nato just för att komma in under ett skyddande paraply.
I dag finns runt 65 000 amerikanska soldater på baser runt om i Europa. Nyligen skickade president Barack Obama förstärkningar till Baltikum.
I ett läge när Vladimir Putin uppträder allt aggressivare runt Östersjön och just har placerat ut kärnvapenrobotar i Kaliningrad oroar Trumps utspel naturligtvis även Sverige.
Trots att vi officiellt varit ”alliansfria” har Sverige sedan andra världskriget varit beroende av USA och Nato för vår säkerhet. Under hela kalla kriget spionerade Sverige mot Sovjet och utbytte information med västmakterna. Svenska landningsbanor förbereddes för USA-flyg om kriget skulle komma.
Sedan 1990-talet har Sverige deltagit allt flitigare i Natos militärövningar. Svensk trupp har stått under Natobefäl i Afghanistan och svenska Jasplan sattes in i Natooffensiven mot Libyen. Svensk försvarsindustri är hårt sammanflätad med amerikansk.
I somras undertecknade regeringen ett värdlandsavtal med Nato som förberedde för utländsk trupp på svensk mark. Och statsminister Stefan Löfven har ända fram till nu varit rörande överens med allianspartierna om att Sverige ska fördjupa sitt militära samarbete med USA.
Så hur blir det med ett svenskt Natomedlemskap nu?
De borgerliga med Liberalernas ledare Jan Björklund i spetsen tycker att Trump är ett skäl för att Sverige ska ansöka om medlemskap.
Men man kan lika gärna argumentera för det motsatta: Vad ska Sverige i Nato att göra om USA drar sig tillbaka och militäralliansen tappar i styrka?
Stefan Löfven anser inte att Trump har gett Sverige anledning att byta säkerhetspolitisk linje.
Men oavsett vilket så tvingas EU-länderna nu ta större ansvar för sin egen säkerhet. Frankrike och Tyskland vill bygga ut unionens militära samarbete. Vilken väg Storbritannien tar är osäkert på grund av Brexit.
Med ett hotfullt Ryssland och ett försvagat Nato får Sverige sannolikt inget annat val än att satsa mer pengar på det egna försvaret.
Gå till toppen