Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: Det är svårt för en del människor att få sex. Och så länge det är så, lär efterfrågan på köpesex hålla i sig.

I alla moderna samhällen betalar människor pengar eller med andra värdefulla föremål för att komma över något de vill ha, men inte kan få på annat sätt. Det skriver Peter Singer, professor i bioetik.

Nederländernas prostitutionsmuseum. I Sverige är det förbjudet att köpa sexuella tjänster, prostitution är inte olagligt. Internationellt är det fortfarande ovanligt att kriminalisera enbart sexköpare. Att arbeta i en laglig bordell är varken särskilt farligt eller hälsovådligt, skriver Peter Singer.Bild: Evert Elzinga
Sexarbete kallas ofta världens äldsta yrke, med den skillnaden att talesättet brukar innehålla ordet prostitution, inte sexarbete. Bytet till ett mindre nedsättande uttryck hänger ihop med en förändrad syn på sexarbetare. Det var också anledningen till att Amnesty International i maj uppmanade världens regimer att avkriminalisera köpesex mellan vuxna som frivilligt gör upp handeln.
Amnesty möttes av en störtflod av invändningar. En del kom från människor som inte förstår skillnaden mellan sexindustrin och den människohandel som i många länder är ett tragiskt inslag i den.
Ingen vill legalisera förtryck, våld och utnyttjande inom sexindustrin eller att tillåta sexarbete för barn.
Det finns också organisationer mot människohandel som insett att i samhällen där sexarbete är olagligt är det mycket mer riskfyllt för sexsäljare att anmäla misshandel, slaveri och bedrägeri till myndigheterna. Därför fick Amnesty stöd av den internationella organisationen mot trafficking av kvinnor, GAATW, medan ett antal feministiska rörelser anklagade Amnesty för att "skydda hallickar och sexköpare" ... "istället för att stoppa efterfrågan på köpesex" utan att närmare gå in på hur det skulle gå till.
Hos arter som reproducerar sig sexuellt är sex av uppenbara skäl en av de starkaste och mest genomgripande drifterna. Människan är inget undantag. I alla moderna samhällen betalar människor pengar eller med andra värdefulla föremål för att komma över något de vill ha, men inte kan få på annat sätt.
Av olika anledningar är det svårt för en del människor att få sex, eller tillräckligt med sex, eller sex av ett visst slag som de gillar. Och så länge det är så, lär efterfrågan på köpesex hålla i sig. Personligen har jag svårt att se förändringar som skulle räcka för att ändra på den saken.
Om efterfrågan på köpesex består, hur förhåller det sig då med utbudet? Ett alternativ till att avkriminalisera sexhandel som brukar läggas fram, är att ändra de villkor som får människor att sälja sin kropp. Det förutsätter att bara den som saknar varje annan möjlighet att försörja sig, säljer sex för pengar.Men det resonemanget håller inte.
En del finansierar dyrbara drogvanor med att sälja sex, men många andra skulle kunna få jobb i fabriker eller snabbmatskedjor. Det betyder monotont och slitsamt arbete åtta timmar om dagen vid ett löpande band eller en het stekhäll, och en del föredrar kortare arbetstid och bättre betalt i sexindustrin.
Och varför inte? Att arbeta i en laglig bordell är varken särskilt farligt eller hälsovådligt. En del sexarbetare anser också att deras yrke rymmer ett större mått av kunnande och medmänsklighet än andra jobb de skulle kunna få. De är stolta över att inte bara kunna ge fysisk njutning, men också känslomässigt stöd till människor som inte kan få sex någon annanstans.
Den som tror att sexarbete kommer att finnas kvar under en överblickbar framtid och bryr sig om sexarbetarnas hälsa och säkerhet – för att inte tala om deras rättigheter – bör stödja en fullständig legalisering av branschen. Det är också vad merparten av sexarbetarna önskar sig.
I samma månad som avkriminalisering blev Amnestys officiella ståndpunkt, beslöt den konservativa regeringen i New South Wales, Australiens mest folkrika stat, att inte reglera den redan tidigare avkriminaliserade sexindustrin.
Jules Kim, som leder Scarlet Alliance, en organisation för australiska sexarbetare, hälsade nyheten med lättnad och sade att legaliseringen av branschen har betytt oerhört mycket för sexarbetarnas hälsa och säkerhet.
The Sex Workers Outreach Project, som bildades i Sydney 1990 för att bekämpa spridningen av sexuellt överförda sjukdomar, utbilda och förse sexarbetare med hälsovård, instämmer i att läget förbättras. Sexarbetare omfattas nu av generella regler på arbetsmarknaden, som försäkringar, företagshälsa, säkerhetsföreskrifter och konkurrensregler. Merparten av alla australier bor i dag i stater som har avkriminaliserat sexarbete. Det passar väl in i den växande rörelse som hävdar att staten ska vara mycket återhållsam med att kriminalisera aktiviteter som vuxna människor frivilligt ägnar sig åt.
De flesta sekulära stater har slopat lagar som förbjuder homosexualitet. Läkarassisterad dödshjälp har avkriminaliserats i flera länder. I USA finns en omfattande opinion för legalisering av marijuana.
Att begränsande lagstiftning upphävs har flera fördelar, utöver att individens frihet ökar. I Colorado var önskan att beskatta marijuanaindustrin ett av huvudskälen för en legalisering.
Det ursprungliga incitamentet till att avkriminalisera sexindustrin i New South Wales var en undersökning av korruption inom polisen. Den visade att sexindustrin var den främsta anledningen till att poliser tog emot mutor. Det beteendet upphörde tvärt i och med legaliseringen.
Länder som kriminaliserar sexindustrin bör, i likhet med Amnesty, ta ställning till den skada lagstiftningen vållar. Det är dags att se förbi moralistiska fördomar, oavsett om de grundar sig på religion eller en idealistisk form av feminism, och göra det som är bäst för sexarbetarna och för den stora allmänheten.

Peter Singer

Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Peter Singer är professor i bioetik vid universitetet i Princeton i USA och hedersprofessor vid universitetet i Melbourne i Australien. Han har nyligen gett ut två böcker One World Now och Ethics in the Real World.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen