Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Arbetsgivare erbjuder slavkontrakt – och stoppar bidragen i egen ficka

Usel lön, många obetalda arbetstimmar och bidragsfiffel. Vi har träffat utnyttjade arbetssökande och letat jobb med dold mikrofon där jakten på en anställning är som tuffast – och de statliga bidragen en merit.

Han har sökt 200 jobb själv. Nu besöker han arbetsgivare med dold mikrofon och fingerat namn. Och det är inte meriter och arbetslivserfarenhet han får prata mest om.Bild: Hussein El-alawi
Malmö och Landskrona tillhör de kommuner som har högst arbetslöshet i landet. Samtidigt har en stor del av de senaste årens flyktingar kommit just hit. En kombination som många arbetsgivare kan dra nytta av. Vi har träffat två män i Landskrona, 22 och 45 år gamla, som vittnar om hur det går till på arbetsmarknadens botten.
Läs också Företag annonserar öppet efter personer med subventionerade löner
22-åringen bjuder på te och kaffe och vi slår oss ner i soffan i den lilla lägenheten. På bra svenska berättar han om hur han för arton månader sedan kom från Syrien till Sverige som flykting. Och om hur han nästan dagligen söker jobb – via nätet, per telefon och genom att personligen dela ut sitt CV i västra Skåne. Oftast blir svaret ”nej tack”. Men inte alltid.
Läs också ”Det borde upphöra genast” – om hur arbetslösa med bidrag utnyttjas
I våras tipsade hans arbetsförmedlare om ett ledigt jobb i en butik. 22-åringen gick dit.
– Arbetsgivaren sa att han ville ha bidrag från arbetsförmedlingen för mig i sex månader. I kontraktet skulle det stå att jag jobbade åtta timmar om dagen fem dagar i veckan. Men i verkligheten skulle jag jobba elva timmar om dagen, sex dagar i veckan. Och tiden utöver kontraktet skulle jag jobba gratis, annars skulle jag inte få anställningen, berättar han.
Han hade varit glad, ivrig och förväntansfull när han begav sig till butiken – men gick därifrån sårad och besviken. Han tackade nej till ”erbjudandet”.
– Det kändes jobbigt och tråkigt. Och det känns som att ingen kollar upp arbetsgivarna, säger han.
Bild: Hussein El-Alawi
Snart kom ett nytt tips från handläggaren på arbetsförmedlingen – nu om ett gatukök som sökte folk.
– Jag gick dit och pratade med chefen. Han sa också att jag skulle jobba elva timmar om dagen sex dagar i veckan. ”Du får 13 000 kronor efter skatt, men du får aldrig berätta för arbetsförmedlingen att du jobbar elva timmar om dagen.”
Också denna gång vägrade 22-åringen att gå med på slavkontraktet.
– Jag har jobbat tolv timmar om dagen i Syrien och i Egypten. Det är inga problem. Men då ska jag ha betalt för det också.
Historien bekräftas av den andre Landskronabon. Den 45-årige mannen sökte jobb i samma gatukök och fick ett liknande erbjudande. Till skillnad från 22-åringen gick han med på arbetsgivarens stenhårda villkor.
– Jag behövde ett anställningskontrakt så att jag kunde få en lägenhet, säger han.
Bild: Hussein El-Alawi
Kanske lyste hans desperation igenom, för kraven från gatukökets chef var ännu tuffare än dem som 22-åringen fått höra.
– Han sa ”vi skriver 21 000 kronor på kontraktet, men jag ger dig 11 000 kronor i månaden”.
På pappret såg jobbet ut som en vanlig anställning med bidrag. Men arbetsgivaren tänkte alltså stoppa en del av den anställdes lön i egen ficka. 45-åringen accepterade.
– Jag var tvungen, jag såg ingen annan lösning.
Men när han skulle börja anställningen blev det inget jobb. Restaurangen hade plötsligt fixat två andra killar istället – som skulle praktisera utan kostnad för arbetsgivaren.
Vi vet inte hur mycket bidrag gatuköket totalt har tagit emot eftersom de flesta utbetalningarna från arbetsförmedlingen är sekretessbelagda. Bara en stödform, nystartsbidraget, är möjligt att ta del av bakvägen via företagens skattekonto. Här ser vi att gatuköket har fått drygt 245 000 kronor sedan december 2011.
22-åringen upplyste sin handläggare om gatukökets krav.
– Hon blev ledsen och sa att jag inte borde jobba där.
Han säger att han vet flera syriska flyktingar som jobbar under liknande förhållanden runt om i västra i Skåne: på restauranger, biltvättar, livsmedelsföretag.
Vi har följt med en 23-årig man, som vi kallar Moody Ismail, och letat jobb med dold mikrofon.Bild: Hussein El-Alawi
För att granska hur tuff den skånska arbetsmarknaden kan vara – och undersöka hur viktiga arbetsförmedlingens stöd är – ber vi en 23-årig man att följa med oss på en jobbsökarrunda. Han är flykting från Mellanöstern, flitig arbetssökande och talar bra svenska.
– Det är min grej att söka jobb, jag har sökt över 200 stycken, säger han.
Då vi inte vill att han ska få problem i efterhand ger vi honom ett uppdiktat CV och ett tillfälligt telefonnummer. Och vi förser honom med ett påhittat namn: Moody Ismail.
Så sätter vi på telefonens inspelningsfunktion och kastar oss ut i jakten på skånska jobb.
En pizzeria i Malmö söker, via annons på arbetsförmedlingens sajt, en pizzabagare. När ”bagare” Moody Ismail kliver in på restaurangen får han veta att ägaren helst vill anställa en kvinna. Men när Moody berättar att han kvalar in för instegsjobb med över 80-procentigt anställningsstöd från arbetsförmedlingen kommer en anställd strax springande ut på trottoaren efter honom med förnyat intresse.
Redan samma kväll ringer pizzerians chef upp. Moody Ismail hinner inte ens berätta vem han är eller vad han gjort tidigare, innan frågan kommer:
– Vad har du för bidrag? Hur mycket får du jobba?
Vid ett tillfälle under samtalet frågar arbetsgivaren hur länge Moody Ismail arbetat som pizzabagare. Resten av konversationen handlar - enbart - om timmar och bidrag.
Mönstret ska visa sig gå igen.
Vi kör runt eller ringer till en rad arbetsgivare i Malmö och västra Skåne. Till företag som just den här dagen söker arbetskraft på platsbanken eller som vi har fått tips om är speciellt intresserade av att anställa människor som är berättigade till bidrag från arbetsförmedlingen.
Bland nästan alla de arbetsgivare som kan tänka sig att anställa är det uppenbart att bidrag är en merit. Antingen ställs frågan rakt ut, eller också hörs det på deras ton när de får veta att lönen till stor delkan betalas av staten.
Bild: Hussein El-Alawi
I en salladsbar blir en av de första frågorna till Moody Ismail:
– Har du 65 procents eller 85 procents bidrag?
I ett samtal med ett taxiföretag i Helsingborg, som annonserar efter förare på arbetsförmedlingens sajt, upplyses Moody Ismail om att grundlönen är 22 000 kronor plus provision – om företaget får nystartsbidrag för honom. Får företaget inte bidrag får han heller ingen grundlön, bara provision. Han ska jobba kvällar, nätter och helger.
Hur mycket kommer jag att tjäna i månaden? frågar Moody Ismail.
– Jag har en kille som gör 26-27 000 i månaden, före skatt. Om du inte har nystartsjobb blir det 2 000- 3 000 kronors skillnad, svarar man på taxiföretaget.
Som HD och Sydsvenskan nyligen berättat hur företag i dag öppet söker efter bidragsanställda.
För vår arbetssökande är det återkommande intresset för arbetsförmedlingens bidrag ingen överraskning. Vår undersökning bekräftar bara hans erfarenheter.
23-åringen själv har aldrig skrivit i några av sina 200 CV att han är berättigad till instegsbidrag. Med bra svenska och många års yrkeserfarenhet tyckte han inte att det behövdes. Men efter att ha sökt åtskilliga jobb väljer han till slut att i en ansökan till en större restaurangkedja skriva dit det. 80 procent av lönen.
Då blir han kallad på intervju.
Några dagar senare har han fått jobbet.
– Varför anställer arbetsgivaren inte människor utan bidrag, fast de tjänar pengar? frågar 23-åringen sig.
Han tycker att det svenska systemet är märkligt.
– Det är inte bra att arbetsgivaren bara vågar anställa med ersättning. Om jag har erfarenhet av jobbet och har jobbat länge så behöver jag väl inte bidrag.
Har du tips eller egna erfarenheter? Kontakta jessica.ziegerer@sydsvenskan.se eller på 070-378 10 22 eller Truls Nilsson på truls.nilsson@hd.se.
FAKTA/ Bidragsjobben
Arbetsförmedlingenbetalar anställningsstöd till företag som ger jobb till människor som har svårtatt ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns en rad olika bidrag.
Nystartsbidrag: Förlångtidsarbetslösa eller nyanlända. Maxbeloppet motsvarar dubbel arbetsgivaravgift.Kan bli upp till 63 procent av lönekostnaden.
Instegsjobb: För nyanlända. Upptill 80 procent av lönen. Högst två år.
Lönebidrag: För personer somhar en nedsatt arbetsförmåga. Ersättningen bedöms i varje enskilt fall. Skatrappas ner med tiden, maxtid oftast fyra år.
Utvecklingsanställning. Förpersoner som har en nedsatt arbetsförmåga.Den anställde ska kunna utveckla sin kompetens och arbetsförmåga undertiden. Ersättningen bedöms i varje enskilt fall.
Trygghetsanställning: För personer mednedsatt arbetsförmåga. Ersättningen bedöms i varje enskilt fall. Fyra år itaget.
Särskilt anställningsstöd: För dem som deltar ijobb- och utvecklingsgarantin. Upp till 85 procent av lönen. Oftast ett år.
Yrkesintroduktionsanställning: För unga utanrelevant yrkeserfarenhet. Upp till 55 procent av lönen.
Gå till toppen