Sverige

Ygeman om polisen: ”Vi kommer att se sjunkande resultat även nästa år”

Krisen i polisen är så djup att regeringen räknar med fortsatt ras i andelen uppklarade brott även under 2017. ”Vi kommer att se sjunkande resultat även nästa år”, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Anders Ygeman tror att andelen uppklarade brott sjunker även nästa år.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Svensk polis klarar upp allt färre brott. Medborgarna klagar. Och i kåren jäser missnöjet. Under 2016 har 867 poliser slutat – tre om dagen – och totalt finns nu bara 19 477 poliser i landet.
– Vi vill gå i motsatt riktning. Vi vill öka antalet poliser, försäkrar Anders Ygeman.
Ett skäl till att så många poliser hoppar av är ett utbrett missnöje med den stora omorganisation som sattes i sjön i fjor – och som enligt Polisförbundet skapat förvirring och kaos.
De tidigare 21 polismyndigheterna har slagits samman till en enda. Syftet är att effektivisera och föra polisen närmare medborgarna. Hittills har det misslyckats.
Nu börjar Anders Ygeman bli otålig. Han vill att polisen ska bli mer synlig.
– Jag vill se resultat vid årsskiftet eller strax därefter. Då handlar det om fler poliser som skapar trygghet i de mest brottsutsatta områdena. Och en förbättrad genomströmning av utredningar, säger han.
Trycket på den kritiserade rikspolischefen Dan Eliasson är hårt, både från polisleden och politiker. Liberalerna och SD kräver hans avgång. Moderaterna ville ha besked av Ygeman om Eliasson får sitta kvar.
Har du förtroende för Dan Eliasson?
Anders Ygeman svarar ja, men låter som att det är villkorat.
– Jag ställer inte ultimatum i media. Men vi måste se resultat. Får vi inte resultat måste det till åtgärder.
Ett otvetydigt kvitto på polisens misslyckande är att allt färre brott klaras upp. Mellan 2010 och 2015 har andelen sjunkit från 18 till 14 procent. För vissa brott är polisens förmåga riktigt usel: Bara 12 procent av alla anmälda misshandelsbrott klaras upp. Bostadsinbrott 3,5 procent. Skadegörelse 2,1 procent.
Enligt Ygeman var den sjunkande uppklaringsprocenten ett skäl till polisens omorganisation. Men kurvan har fortsatt neråt. Och nu säger Ygeman att han räknar med fortsatt ras under 2017.
– Uppklaringsprocenten kommer att sjunka nästa år också innan man kan förvänta sig en förbättring.
Är du nöjd med utvecklingen?
– Nej, vi vill kunna lösa fler brott. Samtidigt är det viktigt att se på själva brottsutvecklingen. Det är ju lika viktigt att se till att brott inte händer som att utreda de som sker. Vi måste kunna göra båda sakerna.
I Sverige finns mer än 450 olösta mord. Bara i år har 26 personer mördats i Skåne. Polisen klagar över för få utredare. Vad svarar du?
– De har fått förstärkning i Malmö i form av PUG-grupper, särskilt kvalificerade utredare. Det är en positiv effekt av omorganisationen att det blivit lättare att omfördela resurser från andra delar av landet.
I ett reportage i HD och Sydsvenskan i helgen skildrade vi hur polisen inte ens ryckt ut vid pågående inbrott. När polisen förstärker på ett ställe så blir det luckor på andra håll?
– I de fallen har polisen misslyckats. Allmänheten måste självfallet kunna räkna med att polisen kommer vid pågående inbrott. Men det kommer tyvärr att ske missar även i den nya organisationen.
Läs mer:Poliskris leder till massavhopp – och färre uppklarade brott
Enligt Anders Ygeman kräver en lösning på polisens sjunkande resultat både effektivare användning av resurserna – samt fler poliser och civilanställda.
I budgeten för 2017 höjs polisens anslag (i dag på 22 miljarder kronor) med 100 miljoner. Först år 2020 stegras det till 24 miljarder. Ett skäl till den blygsamma höjningen till nästa år är att polisen får 700 miljoner över på årets budget – samtidigt som poliser runt om i landet skriker efter mer resurser.
Tyder inte det på att något är fundamentalt fel?
– Det visar att polisen kunde ha använt mer resurser än man gjort det här året. Absolut. Nu får man använda anslagssparandet nästa år.
De senaste åren har polisens arbetsbelastning ökat kraftigt: Flyktingkris och gränskontroller. Gängkrig och mord. Bilbränder. Terrorhot. Samtidigt har massavhoppen lett till att antalet poliser sjunkit både i fjor och i år.
För att möta det har regeringen ökat antalet platser på de tre polishögskolorna. Vårterminen 2017 ska 800 aspiranter tas in.
Men under 2016 har skolorna haft svårt att få ihop kvalificerade sökande till de 350 platserna på vårterminen och 550 platserna på höstterminen. Därför har kraven sänkts, bland annat i begåvningstestet för de sökande.
– Det är fel att beskriva det som att polishögskolorna inte kunnat fylla platserna. De har haft många sökande. Nu är det åttatusen sökande till vårens åttahundra platser.
– Däremot fanns det en del systemfel som gjort att en handfull platser stått tomma, säger Anders Ygeman.
Hur många poliser behövs i Sverige?
– Vi behöver fler poliser än nu. Men egentligen är det polisanställda vi ska tala om. Numera får civila både utreda brott och leda förundersökningar. Och vi har fler civilanställda än någonsin.
– Mixen mellan poliser och personal med annan utbildning måste avgöras av det operativa behovet. Ökar IT-brottsligheten så behöver vi fler utredare med IT-kunskap.
I Landskrona har polisbristen tvingat kommunen att hyra in vaktbolag för att göra polisjobb och hålla ordning på gator och torg. Är det rimligt?
– Nej, i grunden är ordning och reda i det offentliga rummet polisens uppgift, säger Anders Ygeman
I veckan skrev Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh brev till regeringen och krävde lagändringar för att polisen lättare ska komma åt gängkriminalitet och annan grov brottslighet.
Malmö vill bland annat att straffet för grovt vapenbrott ska skärpas och att innehav av handgranater ska likställas med vapen.
En del är redan på gång, säger Ygeman.
– När det gäller handgranater kommer regeringen att lägga förslag redan om några veckor.
Regeringen förbereder också en ny påföljd mot gängkriminalitet: Brottslingar mellan 15 och 21 år ska kunna dömas till "husarrest".
– Det tar sikte på unga brottslingar som är olämpliga för samhällstjänst, men inte begått brott så grova att de kan dömas till fängelse. De ska kunna få husarrest i hemmet på kvällar och helger så att de inte kan ränna runt på stan, förklarar Ygeman.
En lag om husarrest ska vara på plats före valet 2018.
Läs alla artiklar om: Krisen inom polisen
Gå till toppen