Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Nej, Fidel Castro drack inte Cuba-Cola

Det fanns en tid då vänsterradikaler i Sverige föredrog Cuba-Cola framför det amerikanska originalet, i tron att de därmed stöttade Kubas ledare och revolutionär Fidel Castro. Läsken fick därmed ett stort uppsving på 1960- och 1970-talen.
Men sanningen är den att Cuba-Cola har mer gemensamt med Lantmannagatan än med Havanna. Det var på Saturnus  i Sofielund läskedrycken togs fram 1953, i syfte att lansera en lokal variant av Coca-Cola, och innan originalet släpptes på den svenska marknaden.
Länge var koffein och fosforsyra förbjudna ingredienser i svensk läsktillverkning, kanske mer för att skydda den inhemska marknaden än för att skona medborgarnas kroppar. När lagen ändrades 1953 låg Malmö Förenade Bryggerier AB i startgroparna för att på licens tillverka Coca-Cola i södra Sverige, men Saturnus hann alltså före med sitt koncept ett par månader.
Cuba-cola var ett koncept som Saturnus i mMlmö tog fram 1953, för tillverkning över hela landet – bland annat i Gävle. Bild ur boken ”Försvinnande god – en svensk läskhistoria”.
Namnet Cuba-Cola hade inte annat syfte än att ge en exotisk touch. En annan colavariant i Sverige vid denna tid var Afri-Cola – lanserad i Köln redan 1864 – och den mest sålda i  Europa fram till andra världskrigets slut.
Saturnus har anor från 1893. Apotekaren Fritz Borg och kemisten Anders Nilsson började i ett bakre rum i apoteket Fläkta Örn på Stortorget (biografen Spegeln idag) att tillverka extrakt och essenser. Inför hotet om en ny spritdrycksförordning i början av 1900-talet utökades sortimentet med essenser till en ny dryck som vuxit i popularitet på kontinenten: läskedrycker och lemonad.
År 1912 flyttades tillverkningen till Grynbodgatan 14 (snett emot restaurang Lemongrass), där bröderna Gadd tidigare hade drivit Malmö Cigarr- och Tobaksfabrik. Med första världskriget sköt priserna på importerad sprit i höjden. Därmed ökade efterfrågan på essenser att blanda med spritmonopolets storsäljare: Kronbrännvin.
På 1920-talet moderniserades firman av en ny ägare – Arvid Liepe och sedermera sonen Gunnar Liepe. Bland annat introducerades den speciella Saturnusflaskan. Man knöt också kontakt med konstnären Gösta Adrian-Nilsson, GAN, och reklammannen och illustratören Anders Beckman i syfte att ta fram attraktiva affischer, broschyrer, annons och etiketter.
Reklamaffisch av Nils Wedel för Saturnus tryckt på Åkerlund & Rausing i Malmö, från en utställning på Skissernas museum 1998.Bild: Ola Nilsson/Sydsvenskan.
Som grädde på moset lät man också uppföra en ny, modern funkisinspirerad lokal i hörnet av Lantmannagatan och Ystadsgatan. Byggnaden där man alltså tog fram konceptet Cuba-Cola stod klar 1937. Läsken tillverkas ännu av fyra mindre bryggerier över landet – den närmaste är Krönleins i Halmstad. Företaget Saturnus, med bland annat glögg och kryddat brännvin på repertoaren, har idag flyttat till Fosie industriområde och ägs alltjämt av familjen Liepe.
Värre är det med funkishuset på Lantmannagatan. Den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden finns kvar, men står övergiven och stadd i förfall. Därvidlag går tankarna till Kuba.
Saturnus med fabrik, laboratorium och kontor när funkisbyggnaden var ny. Bild ur boken ”Malmöföretagen – förr och nu” av Rikard Smitt.
Edward Liepe utanför Saturnus i Malmö 1999 är verksamheten fortfarande leddes från Lantmannagatan.Bild: Daniel Fresia-Cox/Sydsvenskan.
Skylten på taket plockas ned av Charles Theander och Tomas Welén. Saturnus flyttade från Lantmannagatan till Fosie i april 2000.Bild: Lars Ottosson/Sydsvenskan.
Saturnushuset på Lantmannagatan står och förfaller.Bild: Johan Pihlemark/Sydsvenskan.
Gå till toppen