Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

ESS tar miljardlån för att klara bygget

Forskningsanläggningen ESS har hamnat i svår ekonomisk kris. Miljardstödet från femton europeiska länder dröjer. Nu kommer räddningen: ett lån på tre miljarder kronor.

På tisdagen blev det äntligen klart: forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS), som just nu byggs utanför Lund, får låna 300 miljoner euro, nästan 3 miljarder kronor. Pengarna kommer från Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Svensk exportkredit (SEK).
– Det är viktigt för ESS att säkerställa likviditeten för att möta projektets kostnader och undvika kostsamma förseningar, säger Agneta Nestenborg, som är administrativ direktör för ESS.
Lånet från de tre finansinstituten ska säkra att bygget går vidare, trots att flera av länderna som ska finansiera ESS inte ens har börjat skicka pengar. Brygglånet på tre miljarder kronor motsvarar en sjättedel av hela byggkostanden för ESS. Det är mer än vad den jättelika byggarbetsplatsen kostar under hela det här året.
De mörka molnen hopar sig över Brunnshögområdet i norra Lund samtidigt som en grupp arbetare är djupt engagerade i gjutningen av en massiv betongplatta.
Alla de armeringsjärn som byggjobbarna pusslar samman till stora komplicerade rörskelett ska bilda grunden för "Monoliten" – den del av ESS-anläggningen där neutroner ska flöda fram för att se in i materiens innersta kärnor.
– Vi bygger massivt. Armeringsjärnen är dubbelt så många och dubbelt så tjocka som vid normala gjutningar, säger Helena Parker, som är ansvarig för projektsupport på Skanska.
Den europeiska spallationsanläggning som håller på att byggas vid Brunnshög i de nordöstra delarna av Lund är kostnadsberäknad till 1 843 miljoner euro – nästan 18 miljarder kronor.
Det är en svindlande summa som motsvarar vad det för tjugo år sedan kostade att bygga Öresundsbron.
Sverige, Danmark och tretton andra europeiska länder delar på byggkostnaderna. Men eftersom byggarbetena är i full gång och flera länder har dröjt med att betala sin andel av kostnaderna har ESS-konsortiet bett om tillfälliga brygglån för att klara de närmaste årens finansiering.
Agneta Nestenborg är administrativ direktör på ESS i Lund.Bild: Lars Brundin
Enligt Agneta Nestenborg har ESS-projektet dock inte hamnat i akut finansiell kris. Hon vill snarare beteckna den bristande likviditeten som "en planerad kris".
– Alla länder har tagit beslut om att skicka in pengar till ESS. Men det är inte alltid som våra utgifter sammanfaller i tiden med när vi får in pengar från våra medlemsländer. Vi gör hela tiden prognoser för vårt kassaflöde, säger hon.
Sverige och Tjeckien har redan betalat större delen av sina pengar projektet. Danmark har betalat hälften. Tyskland har tidigarelagt sin inbetalning. Norge har påbörjat sina inbetalningar.
"Förhoppningsvis kan bidraget lindra en del av de kritiska likviditetsproblem som ESS möter", heter det i ett brev från det norska utbildningsdepartementet.
Men därutöver finns svarta hål i finansieringen av ESS. Belgien, Nederländerna och Spanien har ännu inte börjat betala sina andelar i byggprojektet.
Innan ESS-konsortiet kan få in hela bygg- och investeringssumman på 18 miljarder kronor måste dessa tre länder gå från observatörs- till medlemsstatus i ESS – en process som kan ta ytterligare några månader.
Dessutom måste ESS-konsortiet värva helt nya medlemmar. Det saknas nämligen ungeför en halv miljard kronor i investeringsbudgeten – pengar som ska komma från en handfull nya ESS-länder. När de ska lockas in som bidragsgivare har de fått höra att de kan få delta i ett projekt som inom bara några få decennier väntas skapa flera nobelpristagare.
Byggnadsarbetena pågår som bäst på ESS-anläggningen i Lund där "Monoliten" just nu gjuts – den del av anläggningen där protoner med extremt hög hastighet ska träffa en måltavla av volfram för att slå loss de neutroner som ska användas för i forskningsanläggningen.Bild: Lars Brundin
Bland de nya länder som hittills visat intresse för ESS märks föga kapitalstarka länder som Litauen, Lettland, Island och Grekland.
– Grekland har varit här som observatörer på möten med vår styrande council. Då har de fått tillfälle att vara med och lyssna, säger Agneta Nestenborg.
Men Grekland känns inte som ett rikt land som kan bidra med miljarder till ESS?
– Grekerna kan ha tillgång till lokala eller nationella strukturfonder som de måste investera i bra projekt. Det finns kanske inte sådana projekt i Grekland.
ESS-bygget följer en snäv tidsplan. Därför är bygget känsligt för strejker, oväder och andra störningar. Om bygget skulle bli dyrare än beräknat så är en lång och tidsödande process att vänta bland de deltagande medlemsländerna för att godkänna alla kostnadsökningar.
– Det krävs ett enhälligt beslut av medlemsländerna och det är ett delat ansvar för alla medlemsländerna att täcka dessa kostnader och bidra till en balanserad budget, säger Karin Röding, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.
Samma enhällighet krävs för att täcka eventuellt kvarvarande svarta hål:
– Om konsortiet mot förmodan inte skulle hitta finansiering för de ca 2,5 procent som i dagsläget saknas, så blir det en fråga som måste diskuteras och avgöras i styrelsen för konsortiet. Om finansiering saknas måste ESS hitta besparingar och anpassa projektet efter den tillgängliga budgeten, säger Karin Röding.
Just nu arbetar 380 personer i ESS-konsortiet. När installationerna av en rad tekniska anläggningar inleds nästa år beräknas mer än 1000 personer arbeta på Brunnshög.
Årets budget för ESS-bygget ligger på 240 miljoner euro (2,4 miljarder kronor). Under 2017-2018 beräknas bygget kosta totalt sex miljarder kronor.
Bygget ska vara klart 2019. Då ska ESS växla om – från att styras av en investeringsbudget för byggprojektet till att arbeta med en fortlöpande driftbudget. Det finns ännu ingen uppgörelse om hur Sverige och övriga fjorton medlemsländer ska dela på driftskostnaderna på 1,4 miljarder kronor per år.
Enligt statuterna ska Sverige och Danmark gemensamt svara för ungefär 15 procent – 210 miljoner kronor per år – av driftbudgeten. Under nästa år inleds förhandlingar om de exakta mångmiljonbidragen.
– Vi måste hitta en mekanism för att finansiera driftsfasen. Alla är införstådda med att det ska göras. Vi får hitta ett system för vem som ska betala vad, säger Agneta Nestenborg.
– ESS blir en dålig investering för alla om vi inte fixar driften.
FAKTA/De länderna bekostar ESS-bygget
Belgien*, Danmark, Estland, Frankrike, Italien, Nederländerna*, Norge, Polen, Schweiz, Spanien*, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern.
Återstår: 46,1 miljoner euro.
Totalt: 1 843 miljoner euro i 2013 års priser.
*Ännu inte medlemsland, tills vidare endast observatörsland.
Gå till toppen