HD-Sydsvenskans näringslivsbilaga den 19/11 handlar om e-hälsa. Flera tjänster inom området innebär att patienten träffar vårdpersonal via ett digitalt vårdmöte istället för ett fysiskt. I en intervju säger Charlotta Tönsgård, vd för en sådan tjänst, att ”det är det enda rimliga, att likställa digitala och fysiska vårdmöten”.

Ett digitalt möte innebär bland annat att vårdpersonalen inte kan genomföra en kroppsundersökning av patienten. Kroppsundersökningen ger unik information och är en oumbärlig del av bedömningen vid många tillstånd. Enligt vår åsikt borde ett fysiskt möte därför innebära klart bättre förutsättningar att ställa rätt diagnos än ett digitalt möte.

Vi tror absolut att e-hälsa har potential att revolutionera vården inom flera områden. Till exempel kan patienter med kroniska sjukdomar följas upp av sin egen husläkare via digitala möten och slippa ta sig till vårdcentralen varje gång. Detta är bevisat effektivt.

Flera svenska e-hälsotjänster erbjuder dock en första bedömning av symtom som huvudvärk eller magbesvär, av en okänd läkare. Det finns mindre forskning kring patientsäkerheten med detta arbetssätt. Trots detta har tiotusentals patienter redan behandlats. Inom vården ställs ofta krav på att nya metoder och läkemedel måste vara säkra innan de får användas. Det är anmärkningsvärt att sådana krav verkar vara lägre för digitala tjänster.

Svensk primärvård har tillgänglighetsproblem och vi tror att digitala vårdmöten kan vara en del av lösningen. Men det är viktigt att ta reda på ifall det är patienterna som behöver det mest som får nytta av den ökade tillgängligheten.

I artikeln skrivs att ”Charlotta Tönsgård ser en tendens att tillgängligheten gör att patienterna nöjer sig med enklare behandlingar, som till exempel alvedon och vila”. För denna typ av enklare rådgivning finns redan andra tjänster, till exempel 1177. Om ett digitalt besök kostar landstinget lika mycket som ett läkarbesök på vårdcentralen kommer denna typ av användning sannolikt inte att frigöra resurser. Tvärtom riskerar den ökade tillgängligheten då att leda till dyr överanvändning av vård för de patientgrupper som behöver det minst.

Resonemanget kring ersättning är uppseendeväckande; enligt artikeln är Jönköping först i Sverige med att likställa digitala läkarbesök med fysiska, medan Region Skåne har gjort tvärtom. Vidare beskrivs att ”bolaget istället tecknat avtal med en vårdcentral i Jönköping, som sedan fakturerar patientens hemlandsting på samma sätt som om personen råkat befinna sig i Jönköping när vårdbehovet uppstod.” Detta kreativa upplägg med skattepengar kan nog sticka i ögonen på många.

Vi skulle vilja förespråka återhållsamhet med skattemedel innan det är visat att digitala besök är säkra och att de kommer rätt patienter till godo. Vi tycker inte det är rimligt att digitala besök ska ersättas med samma summa som ett fysiskt besök. Annars finns det risk att e-hälsotjänsterna tar resurser från de patienter som behöver dem mest.

Gustav Torisson, ST-läkare, VO Infektionssjukdomar SUS
Ola Brorsson, Specialistläkare, Primärvården SUS
Amanda Lyman, Leg. läkare, Hälsocentralen Ellenbogen
Lilian Ihrman, ST-läkare, akutsjukvård och anestesi, SUS
Anna-Karin Töger, ST-läkare, Primärvården Sund
Peter Ek, Överläkare, Akutmottagningen SUS Malmö
Karin Wanegårdh, Specialistläkare, Minneskliniken SUS
Christian Engvall, Specialistläkare, Akutmottagningen SUS Malmö
Victoria Larsson, ST-läkare, Minneskliniken SUS
Parisa Hartman Mokarami, ST-läkare, VO Infektionssjukdomar SUS
Susanne Svensson, Leg. psykolog, Vuxenpsykiatrin Malmö
Karin Hansen, ST-läkare, VO Infektionssjukdomar SUS
Sara Ejlertsen, Specialistläkare i psykiatri, INM, Malmö
Lennart Minthon, Professor, Överläkare, Minneskliniken SUS, Lunds Universitet

I morgon: Läs regionpolitikern som menar att det saknas mod, inte pengar, i regionen för att genomföra e-viktiga hälsosatsningar.

Region Skånes vision är att utvecklingen av e-hälsa ska bidra till de nya lösningar och arbetssätt som krävs för att vi även i framtiden ska kunna erbjuda invånarna en tillgänglig, trygg och kvalitetssäkrad hälso- och sjukvård.

Det främsta målet för e-hälsa i Region Skåne är att erbjuda Skånes invånare ett attraktivt och lättillgängligt utbud av digitala tjänster inom hälsa och vård samt att ge våra medarbetare ett stöd för snabbare och säkrare beslut.

För att kunna erbjuda en jämlik vård bör stora delar av e-hälsoutvecklingen göras gemensamt och samordnas på nationell nivå. E-hälsotjänster ska ses som ett komplement till det vårdutbud som vi idag tillhandahåller och på sikt även ersätta vissa mottagningsbesök, men det måste ske på grunder som säkerställer patientsäkerheten.

På nationell nivå har ett antal e-tjänster utvecklats som kan vara till stöd och hjälp för såväl patienter som medarbetare. 1177 Vårdguiden som är en nationellt utvecklad tjänst, innehåller en webbplats för information om sjukdomar, sjukvårdsupplysning, upplysning om Vårdgivare och dess enheter samt kontaktuppgifter till dessa. 1177 ger också möjlighet för medborgarna att lista sig till vårdcentral, boka om, eller avboka tider, ta del av journal på nätet samt att kommunicera via säker epost med Vårdgivare och förnya recept. Inom snar framtid kommer även stöd och behandling kunna genomföras så att patientens egna insatser kan interagera med professionen under kontrollerade former.

Införandet av nya tekniska lösningar innebär i sig ingen förbättring om inte arbetssätt samtidigt förändras och anpassas till de nya möjligheter som följer med tekniken. För att stimulera till en ökad användning av e-hälsa erhåller de vårdcentraler som påbörjat arbetet med att erbjuda sina patienter e-hälsa genom bland annat mobila lösningar en extra ersättning. Ersättningarna till vårdcentralerna för kvalificerade telefonkontakter med eller utan bildöverföring har dubblerats i förhållande till ersättningen 2016 och motsvarar nu 2/3 av ett fysiskt besök.

Mötet mellan läkare och patient är grunden för god behandling. Min Doktor erbjuder ett nytt sätt för patienter att söka vård på ett snabbt och bekvämt sätt utan att ge avkall på läkarens professionella bedömning eller vårdkvaliteten.

Patienterna söker inom behandlingsområden och besvär som av erfarna läkare bedömts lämpliga för digital konsultation. När ett fysiskt läkarmöte ändå krävs, hänvisas patienten till rätt instans. Allt i linje med läkarens skyldighet att ge rätt vård. När så sker, tar vi inte ut någon ersättning, men ger ändå patienten stöd och råd.

Det decentraliserade vårdsystemet gör att landsting och regioner väljer olika vägar för att utveckla vården. Jönköping och Halland har anlitat Min Doktor för att snabba på digitaliseringen. Andra skapar egna verktyg. Allt för att ge läkarna tid och möjlighet att träffa patienter.

Även ersättningen ligger i händerna på regioner och landsting. Vi menar dock inte, vilket har blivit en missuppfattning, att det måste vara samma ersättning för fysiska och digitala besök. Däremot önskar vi en harmonisering mellan landstingen.

Alla ska få vård på lika villkor och läkare som skapar nya sätt att möta patienter bör inte straffas av omoderna ersättningsstrukturer. Vi vill öka tillgängligheten och avlasta primärvården så att mottagningarna kan prioritera patienter som behöver fysiska möten.

• Debatt: Det offentliga måste sluta sätta plåster på gamla system (30 november)

• Damberg ger skånska e-hälsoföretag svar på tal (23 november)

• Skåne tar täten i jakt på bättre e-hälsa (19 november)

• Charlotta Tönsgård flyttar ut vårdmötet på nätet (19 november)

• Thomas Frostberg: Regionens satsning på e-hälsa kan bli pengar i sjön (19 november)