Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Forskare: Malmö stad kan vägra hjälpa polisen hitta asylsökande familjer som ska utvisas

Malmös socialsekreterare kan ha lagligt stöd för att vägra hjälpa gränspolisen att hitta gömda barnfamiljer som fått utvisningsbeslut. Det menar Anna Lundberg, forskare i mänskliga rättigheter.

Anna Lundberg undervisar och forskar i mänskliga rättigheter vid Malmö högskola och är expert på situationen för papperslösa.
Hon har följt HD och Sydsvenskans avslöjande att socialtjänsten i Malmö låtit gränspolisen få adresser till nio gömda barnfamiljer som fått avslag på sin asylansökan och ska utvisas. Hon menar att det kan ifrågasättas om Malmö stad behöver lämna ut uppgifterna.
– Här finns utrymme för tolkningar som alltid vid rättstillämpning. Såvitt jag vet har inte frågan prövats i någon högre instans, säger hon.
Anna Lundberg undervisar och forskar i mänskliga rättigheter vid Malmö högskola.Bild: Lars Brundin
Gränspolisen är pressad av regeringen att trappa upp jakten på gömda personer som fått utvisningsbeslut för att, som det står i regleringsbrevet, "avsevärt öka andelen verkställda beslut".
Att gränspolisen nu vänder sig till Malmös socialkontor för att spåra gömda personer är en ny företeelse i Sverige. I normala fall gäller sträng sekretess för socialtjänstens beslut. Men gränspolisen tar stöd i Utlänningslagen.
Där står att socialnämnden "ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden" om till exempel Polismyndigheten behöver uppgifterna för att "verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning".
Men enligt Anna Lundberg är det inte alls självklart att Utlänningslagen står över de lagrum som skyddar barns rättigheter.
– Det finns på flera håll ett stöd för att vägra lämna ut de här listorna, säger hon.
Hon hänvisar till socialtjänstlagens andra paragraf som säger att barnets bästa särskilt ska beaktas vid åtgärder som rör barn.
– Det är uppenbart att det inte är bra för barn att socialtjänsten lämnar ut de här listorna till polisen. Det skapar rädsla och otrygghet i Malmö. Det kommer kanske leda till att barn inte vågar gå till skolan eller söka vård när de behöver det, säger hon.
Anna Lundberg pekar också på Barnkonventionen som regeringen vill göra till svensk lag.
– En av de grundläggande artiklarna i Barnkonventionen är förbudet mot att diskriminera ett barn. Du ska inte diskrimineras på grundval av din legala status.
Anna Lundberg påminner om den strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige som riksdagen antog år 2010. Där står att en konsekvensanalys ska göras inför beslut som rör barn för att säkerställa deras rättigheter.
Hon medger att det idag inte är tydligt att Barnkonventionens principer om barnens rättigheter ska väga tyngre än Utlänningslagen.
– Om barnkonventionen hade varit svensk lag idag hade det varit tydligare att den ska ha företräde om det uppstår en konflikt med nationella regler.
Hon fortsätter:
– Det finns en uppenbar konflikt mellan barns rättigheter och statsmaktens intresse av att upprätthålla en reglerad eller begränsad invandring.
Just den konflikten är ett skäl till att Kammarrätten i Stockholm i ett remissvar avråder regeringen från att göra Barnkonventionen till svensk lag.
Malmös socialkommunalråd Carina Nilsson försvarar utlämnandet av adresser med att den svenska asyllagstiftningen måste följas. Men Anna Lundberg menar att de principer om barns bästa som Sverige har lovat att följa mycket väl kan väga tyngre.
– Det är en fråga om internationella förpliktelser där Sverige har gjort folkrättsliga åtaganden om att respektera mänskliga rättigheter. Jag förutsätter att det är på allvar, vi ska inte glömma vilket föredöme Sverige länge ansetts vara på just barnrättsområdet. Här handlar det om vilket pris är man beredd att betala för den begränsade invandringen. Människor kommer att tvingas på flykt oavsett vilka åtgärder man vidtar för att begränsa möjligheten att söka skydd.
Anna Lundberg menar också att det kan finnas formella skäl till att en del av de berörda familjerna inte kan utvisas.
– Det kan vara så att inget land tar emot dem.
Gå till toppen