Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debatt: Vården saknar mod – inte pengar att satsa på e-hälsa

Så länge de anställda inom vården arbetar som de gör idag räcker inte resurserna. Det är ett större hot mot patientsäkerheten än någon e-hälsosatsning riskerar att vara, som ett antal skånska läkare oroar sig för, skriver regionpolitikern Niels Paarup-Petersen (C).

Niels Paarup-Petersen (C).Bild: Anders Högmark
Varken vårdplatserna, personalen eller andra resurser är tillräckliga. Allt detta är politiker, sjukhusledningar och vårdpersonal medvetna om. Ändå fortsätter politiken att styra vården som man alltid har gjort. I stort sett alla andra branscher har omstrukturerats av digitaliseringen. Men vården har inte följt med.
Det betyder inte att vi inte ska undersöka konsekvenserna av e-hälsosatsningar. Men man måste också inse hur vården ser ut – utan e-hälsosatsningar.
Bakgrund: 
• Skåne tar täten i jakt på bättre e-hälsa
• Charlotta Tönsgård flyttar ut vårdmötet på nätet
• Thomas Frostberg: Regionens satsning på e-hälsa kan bli pengar i sjön
Jag lyckades efter knappt två års kamp få igenom att personalen skulle kunna se patientjournaler via surfplattor. Innan dess genomfördes vård i hemmet, som blir allt vanligare, utan tillgång till patienternas journaler. Men vården hade aldrig accepterat att man inte kunde ha tillgång till journalerna på en vårdcentral. För det är inte patientsäkert.
Vårdpersonal tvingas logga in i flera olika system för att mata in information om en patient. Ofta bryts reglerna om att logga ut för att det är för krångligt. Det är inte patientsäkert.
När en remiss går från läkaren på vårdcentralen matas informationen in på en dator, sen skrivs remissen ut på papper, faxas eller skickas med brev till specialisten på sjukhuset som sedan scannar eller matar in samma information i ett nytt system. Det kostar uppemot motsvarande tusen heltidstjänster att hantera dessa åtta miljoner årliga kontakter. Det är inte patientsäkert.
Alla vi folkvalda politiker måste avkrävas det politiska modet att omforma vården till en ny verklighet. Alternativet är att vården, åtminstone den offentliga vården, förlorar sitt existensberättigande och bara blir en hållplats för dem som inte kan betala för bättre alternativ.
Att skapa den vård vi kan förvänta oss som medborgare förutsätter stora investeringar i IT och digitala lösningar. Men den största investeringen är i vårdens medarbetare, i nya organisationer och i nya arbetssätt.
Låt mig ge några exempel på de förändringar som förändrar vården i grunden.
• Makten flyttas. Folk i min närhet väljer samtidigt allt oftare att betala för sin egen vård i Sverige eller utlandet för att de vill ha bättre service och snabbare vård. Medborgarna kommer att äga sin egen data, bestämma var vården ska utföras och vem som ska leverera den. Oavsett vad den offentliga vården tycker om det.
• Pengarna är slut. Den offentliga vården kommer inte att ha mer pengar, men allt fler människor kommer att behöva vård. Samma antal medarbetare ska vårda fler. Det kräver förändringar på en helt annan nivå och i högre hastighet än vad vården är van vid.
• Geografi blir irrelevant. I den digitala vården är avstånd irrelevanta. Fysiska byggnader får mindre avgörande betydelse och digitala strukturer och service får större betydelse för vården. Malmöbaserade digitala vårdtjänsten Min Doktor har till exempel på kort tid växt till att ha lika många eller fler läkarbesök som Skånes största vårdcentraler.
• Vården utvecklas globalt. Region Skåne kan inte utveckla framtidens vård själva och Sverige kan inte ha egna standarder. Vi kan däremot ligga före genom att vara tillgänglig som testbed och samarbetspartner samt genom att vara snabb på att implementera de bästa nya lösningarna.
Allt detta saknas fullständigt i den e-hälsostrategi som Region Skåne tog fram på mitt initiativ, men som inte blev så framåtriktad som jag hoppades på.
Vad som nu krävs mest av allt är politiskt mod. Och det är tyvärr en resurs som Skåne och Sverige är i större brist av än pengar.
Niels Paarup-Petersen
Regionfullmäktigeledamot (C)
Läs de tidigare artiklarna om skånska e-hälsosatsningar:
• Debatt: Utred riskerna med e-hälsa innan ni satsar våra skattepengar (1 december)
• Debatt: Det offentliga måste sluta sätta plåster på gamla system (30 november)
• Damberg ger skånska e-hälsoföretag svar på tal (23 november)
• Skåne tar täten i jakt på bättre e-hälsa (19 november)
• Charlotta Tönsgård flyttar ut vårdmötet på nätet (19 november)
• Thomas Frostberg: Regionens satsning på e-hälsa kan bli pengar i sjön (19 november)
Håll koll på det skånska näringslivet – följ gärna 8till5 på Facebook.
Gå till toppen