Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Alexander Kuprijanko: Dubbelt så dyrt bygge – igen?

Varför blir allt som ska byggas i Lund minst dubbelt så dyrt som budgeterat? Och spårvägen – finns det någon chans att den håller budget?

Alexander Kuprijanko, reporter Lundaredaktionen.Bild: Håkan Röjder
Berättigade frågor som nog många Lundabor ställer sig. Särskilt med tanke på vad som sipprat ut om flera av Lunds stora byggprojekt i höst.
Kostnaderna för den planerade nya ridanläggningen norr om Norra Fäladen har galopperat iväg och uppskattas landa på 140 miljoner, istället för budgeterade 66 miljoner kronor. Renoveringen av Folkparksbyggnaden, med en beslutad budget på 15 miljoner kronor, beräknas nu kosta 65 miljoner kronor. Och kalkylen för den nya gymnasieskolan, som kommunen avsatt 400 miljoner kronor till, visar i dagsläget på 750-850 miljoner kronor.
Sådana siffror kan naturligtvis oroa, inte minst i ljuset av vad som skett tidigare här i stan. För bara tre år sedan riktade kommunrevisionen skarp kritik mot hur kommunen hanterat de tre byggprojekten Saluhallen, Stadsparkscaféet och Högevallsbadet, som alla blev dyrare än budgeterat.
Folkparken, ridanläggningen och Svanegymnasiet har, förutom de kraftiga kostnadsökningarna, även en annan sak gemensamt: Anders Almgren (S), Lunds ledande politiker, har självsäkert sagt att han tror att siffrorna kan prutas.
Det är möjligt att han har rätt. Samtidigt är det svårt att se att något av de tre projekten ska kunna rymmas inom den hittills fastställda budgetramen.
Högevallsbadet är ett av Lunds stora byggen som blivit dyrare än beräknat.Bild: Ingemar D Kristiansen
En delförklaring till prisökningarna är byggboomen just nu, med stigande priser som följd. Men går man igenom projekten ett och ett ser man att det finns skilda orsaker till att de nu bedöms bli så mycket dyrare.
Beräkningen för Folkparksprojektet visar vad det skulle kosta att rusta upp byggnaden till nyskick. Så var inte uppdraget, hävdar kommunstyrelseordförande Almgren – istället är tanken att bara göra vad som krävs för att kunna göra Folkparken till ett kulturhus, med plats för bland annat bibliotek och teater. Då kan det bli betydligt billigare än 65 miljoner kronor – även om det inte är säkert att priset kan bantas hela vägen ner till 15 miljoner. Det medger även Almgren.
Ridanläggningen är en annan sak. I den nya beräkningen har det tillkommit saker som inte fanns med från början, som två ridhus istället för ett.
En möjlig förklaring till att vi ser en så hög siffra nu är den nya investeringsprocess, som införts efter kommunrevisionens kraftiga kritik. Tidigare kopplades kommunstyrelsen ofta in sent i processen, och hade inte mycket annat val än att godkänna de tillägg som redan gjorts. Nu får toppolitikerna tidigt veta om möjliga extrakostnader och kan stoppa en del av dem. Men att det skulle gå att pressa ner summan till budgeterade 66 miljoner kronor torde vara osannolikt.
Till sist – det nya gymnasiet på Svaneskolans tomt. Här måste man ärligt notera att de två beräkningarna inte utgår från samma sak. Enligt de nya planerna ska det rymmas 2400 elever i nybygget, istället för 1400 som ursprungligen var tänkt. Då stiger naturligtvis totalkostnaden rejält.
Kanske går det att kapa kostnader genom att till exempel låta gymnasiedelen och högstadiedelen dela på sådant som matsal och kök. Men trots det lär en skola för 2400 elever bli betydligt dyrare än 400 miljoner kronor.
Visionsbild av spårvägens hållplatsen på Clemenstorget.Bild: Lunds kommun
Så vad ska vi tro om spårvägen då?
Senaste kalkylen är från förra året och säger att bygget ska kosta 776 miljoner kronor.
Det statliga stödet kommer dels från stadsmiljöavtalen (närmare 300 miljoner kronor), dels från Sverigeförhandlingen (knappt 75 miljoner kronor). Återstår alltså omkring 400 miljoner kronor för Lunds kommun att punga ut med. Här hoppas kommunen även på att få in över 80 miljoner kronor genom ett avtal med Ideons stora fastighetsägare.
Men kommer budgeten att hålla? Eller tvingas vi snart konstatera att också spårvägen blir dubbelt så dyr?
Osvuret är nog bäst. Men det finns en del som tyder på att kostnaderna faktiskt inte kommer att spåra ur helt.
Man ska inte underskatta betydelsen av den intensiva debatten. Den högljudda kritiken från många Lundabor har sannolikt bidragit till att kommunen genomfört det förberedande arbetet extra noga. Det vore en enorm prestigeförslust för alla ledande kommunpolitiker och tjänstemän som i åratal förespråkat spårväg om kostnaderna skenade.
Kommunen räknar också med att kostnaderna ska hållas under kontroll tack vare den entreprenadmodell som har valts. Tanken är att kommunen och entreprenören (Skanska) tillsammans gör en detaljerad projektering och redan innan själva bygget startar beslutar om ett pris – inklusive entreprenörens vinst. De två parterna fortsätter sedan att arbeta nära varandra och kommunen har full inblick i kostnaderna under byggprocessen. Då finns också möjligheten att välja billigare lösningar om man ser att något blir dyrare än tidigare beräknat.
Att spårvägsprojektet dessutom har ett relativt högt påslag för oförutsedda utgifter fick nyligen beröm av revisionsfirman EY som tittat närmare på spårvägsprojektet.
Å andra sidan finns det också saker som kan göra bygget dyrare.
Spårvägen är ett helt nytt trafikslag för Lund – bara det är en osäkerhetsfaktor. Spårvägsmotståndare jämför gärna med Edinburghs spårväg: bygget blev försenat och betydligt dyrare än planerat – trots att spårvägsnätet blev mindre än man först tänkt.
Och i samma andetag som EY ger beröm för det höga påslaget för oförutsedda utgifter poängterar man att projektet är unikt i sitt slag och att det därför finns begränsade möjligheter till referenser gällande den ekonomiska kalkylen.
Notera också att de oberoende experter, som gav en second opinion på projektet förra året, uppskattade att kostnaderna underskattats med 100-200 miljoner kronor.
Dessutom kan de statliga pengarna som är tänkta att komma via Sverigeförhandlingen kanske ryka om höghastighetsjärnvägen inte blir av.
Och även om alla siffror säkerligen är ordentligt kollade så kan det ändå gå galet – Sydsvenskan avslöjade förra året att kommunen räknat fel och ansökt om 20 miljoner kronor för lite från staten. Nu fick det ingen betydelse i slutändan, men tjänar som en påminnelse om att mänskliga misstag aldrig kan elimineras helt.
Som sagt: osvuret är nog bäst.
Gå till toppen