Nyheter

Tusentals barn görs vuxna utan bevis i det svenska asyllotteriet

Rahman Ibrahimi sa att han var tretton när han sökte asyl förra året. Nu har Migrationsverket bestämt att han är arton och ska utvisas till Afghanistan – ett land han aldrig varit i. Hittills i år har 2 538 ensamkommande bedömts vara vuxna, utan medicinska belägg.

– Minns du när jag kom hem efter semestern?
Mozdeh Nabavi klappar Rahman på handen.
– Jag fick ju stå på tårna för att krama om dig.
Vi sitter runt ett bord på ett av Aleris nyrenoverade stödboenden i Malmö. Rahman sitter tyst och stirrar ner i bordet medan hans gode man vänder sig mot oss.
– Han växer ju så det knakar, precis som min egen son.
Rahman Ibrahimi är en av 2538 afghaner som skrivits upp i ålder.Bild: Hussein El-alawi
När Rahman sökte asyl i Sverige i slutet av juli förra året uppgav han att han var född 2002, och alltså var 13 år. Han berättade att det var hans syster som sagt det. Några id-handlingar hade han inte, varken pass eller den enklare afghanska id-handlingen tazkira.
Migrationsverket godtog Rahmans ålder utan frågor. Det gjorde socialtjänsten också när han placerades på en avdelning för barn under femton år på ett av bolaget Aleris HVB-hem i Malmö. Inte heller där fanns några misstankar om att Rahman - med sin späda kroppsbyggnad och begynnande målbrott - skulle vara äldre än han uppgett.
– Vi gör alltid en egen bedömning så att de passar in i målgruppen, säger Aleris föreståndare Tina Rosén.
Läs mer:De gjordes vuxna under 2016 – några exempel
Det senaste året har personalen på Aleris känt sig tvungna att skärpa rutinerna. Sedan förra sommaren har allt fler av de ensamkommande som placerats på deras boenden verkat överåriga, både till utseende, beteende och behov.
– På ett av våra boenden misstänker vi att ganska många är äldre än vad de sagt, och där har situationen stundtals också blivit helt ohållbar. Vuxna män har ju helt andra drivkrafter och mål. Och det kan finnas helt andra skäl till att de flytt, jämfört med de här yngre killarna som skickats iväg av familjen och egentligen bara vill vara hemma hos mamma, säger Tina Rosén.
–––
Förra året sökte över 160 000 tusen människor asyl i Sverige, drygt 35 000 av dem registrerades som ensamkommande. I debatten talades det tidigt om systemkollaps och det dröjde inte länge innan regeringen drog i nödbromsen. Gränskontroller och en ny tillfällig asyllag infördes. Ett återtagandeavtal slöts med Afghanistan och en ny praxis för utvisningar infördes. Sverige skulle göras mindre attraktivt för världens migranter.
2015-11-19 Polis övervakar kön av ankommande flyktingar i snålblåsten vid Hyllie station utanför Malmö.Bild: Johan Nilsson / TT
Formellt sett är det främst vuxna asylsökande som påverkas av de nya reglerna. Barn har fortfarande ett starkare skydd, både genom svensk och internationell rätt, och får till exempel inte utvisas utan att det finns ett ordnat mottagande i hemlandet.
Migrationsverket har flera gånger under året gett kritiker lugnande besked och sagt att tre av fyra ensamkommande (75 procent) från Afghanistan som hittills prövats faktiskt fått någon form av uppehållstillstånd.
Det stämmer om man räknar bort alla ensamkommande som ska överföras till andra Eu-länder enligt Dublinförordning, alla som försvunnit spårlöst - och alla som skrivits upp i ålder och gjorts myndiga.
Någon statistik över sambandet mellan åldersuppskrivningar och utvisningsbeslut finns inte, enligt Migrationsverket. Men mycket tyder på att en överväldigande majoritet av de som får åldern uppskriven också får utvisningsbeslut (så är det nästan alla fall som HD och Sydsvenskan tittat på).
Om alla åldersuppskrivna afghaner - 1 800 hittills i år - också fått utvisningsbeslut sjunker andelen beviljade uppehållstillstånd från 75 till 41 procent.
En del har endast beviljats tilfälliga uppehållstillstånd. Det betyder att de kan utvisas när de fyller arton.
I första stycket i regeringens regleringsbrev till Migrationsverket står att särskild vikt ska läggas vid att “bedöma åldern för ensamkommande barn vid registrering och prövning”.
Det är angeläget av flera skäl, inte minst för att ett barn i asylprocessen kostar mycket mer än en vuxen. Det finns också risker förknippade med att vuxna män placeras på samma boenden som barn. En tolvårig pojke våldtogs på ett HVB-hem i Alvesta förra året. SVT:s Uppdrag granskning kunde visa att förövarna, som bodde på samma boende, hade ljugit om sin ålder och egentligen var vuxna.
Ahmad, från Irak: "Jag hade tänkt säga min rätta ålder, men killen vi mötte här, en bror till honom jag reste med, sa att jag skulle säga en lägre ålder".
Det är relativt vanligt att åldern skrivs upp efter att Migrationsverket fått träff i den Europeiska databasen Eurodac. Där kan Migrationsverket se om asylsökande uppgett en annan högre ålder i ett annat EU-land. Men en träff behöver inte betyda att en asylsökande verkligen är myndig eftersom många asylsökande använder olika åldrar under flykten som en överlevnadsstrategi. I Italien och andra länder med dåligt rykte bland flyktingar, uppger minderåriga att det är vuxna eftersom de annars blir omhändertagna av sociala myndigheter. Och då har de svårare att åka vidare till andra länder med bättre rykte.
I databasen Eurodac samlas fingeravtryck från alla asylsökande som registrerats i Europa.Bild: Hussein el-Alawi
I Sverige finns det däremot fördelar med att vara under arton år. Barn har både genom utlänningslagen och barnkonventionen lättare att få uppehållstillstånd, men också en större rätt till utbildning, vård och stöd från socialtjänsten.
Ahmad, från Irak, har medvetet ljugit om sin ålder. I Sverige är han sexton, hemma i Irak 20.
– Jag hade tänkt säga min rätta ålder, men killen vi mötte här, en bror till honom jag reste med, sa att jag skulle säga en lägre ålder. Jag frågade varför? Han sa att det är lättare att få uppehållstillstånd. Jag var orolig och visste ingenting om Sverige, så jag gjorde som han sa.
Hur ser du på att riktiga barn drabbas när vuxna som du ljuger om sin ålder?
– Det är så klart ett stort problem och det kan bli orättvist, säger Ahmad.
Samtidigt tycker han att det är för stort fokus på åldern.
– Den som lär sig svenska, jobbar och engagerar sig i samhället borde få uppehållstillstånd. Den som inte gör det borde inte få det.
–––
Det senaste halvåret har Rahman mått psykiskt dåligt och gått ner i vikt vilket engagerat kuratorn på hans skola. Tillsammans har de sökt hjälp på Barn och ungdomspsykiatrin i Malmö.
Hans gode man, Mozdeh Nabavi, var så orolig över hur Rahman skulle reagera över Migrationsverkets beslut att hon valde att inte säga något förrän dagen innan delgivningsmötet. Att vänta in i det sista gjorde inte saken lättare, konstaterar hon nu.
Rahman gick in i korridorerna på Migrationsverkets kontor som 14-åring. Och gick därifrån som 18-åring. I beslutet från handläggaren han aldrig träffat står:
“Eftersom Migrationsverket inte kan ta ställning till din exakta ålder, ändras ditt födelseår till myndighetsåldern i Sverige”.
Och:
“Du ska lämna Sverige senast fyra veckor efter att det här beslutet fått laga kraft”.
Rahman Ibrahimi säger att han är fjorton, men har inga bevis. Därför behandlar Migrationsverket honom som vuxen.Bild: Hussein El-alawi
Rekommendationen till svenska medborgare lyder:
“Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan”.
Migrationsverket gör en delvis annan bedömning. Visserligen förekommer inre väpnad konflikt i stora delar av landet, och urskillningslöst våld, står det i Rahmans beslut.
Men:
“Nivån på konflikten är inte sådan att alla som befinner sig i landet riskerar att utsättas för det urskillningslösa våldet”.
–––
De fortsatte bara att läsa upp beslutet, men jag orkade inte lyssna. Jag grät. Till slut gick jag ut ur rummet. Min gode man skrek på dem: “Hur kan ni säga att han är arton år?”
Rahmans blick flackar ängsligt de få gånger han tittar upp från bordet. När han försöker prata spricker rösten och ögonen tåras.
– De fortsatte bara att läsa upp beslutet, men jag orkade inte lyssna. Jag grät. Till slut gick jag ut ur rummet. Min gode man skrek på dem: “Hur kan ni säga att han är arton år?”.
– Jag har aldrig varit i Afghanistan. Jag känner ingen där.
Som många andra unga afghaner på flykt tillhör Rahman den shiamuslimska minoritetsgruppen hazarer. Han är född och uppvuxen i Iran, dit hans föräldrar flydde efter en konflikt om mark. Pappan ska ha blivit deporterad tillbaka till Afghanistan för sex år sedan, och då blivit dödad.
Eftersom hans mamma är sjuk har Rahman från tidig ålder fått hjälpa till att försörja familjen genom att städa byggarbetsplatser för 17 kronor om dagen. Barnarbete är vanligt både i Afghanistan och Iran, och anges ofta som ett argument i Sverige för att barn inte ska utvisas dit.
I Migrationsverkets beslut vänds Rahmans erfarenheter av barnarbete som ett argument för att han kommer att klara sig bra i Afghanistan:
“Du är en vuxen man som både har arbetat med byggnadsarbete och med städning. Du har som man goda möjligheter att återetablera dig i Afghanistan”.
–––
Migrationsverkets linje i åldersfrågan sprider skräck och oro på skolor, HVB- och familjehem runt om i Sverige.
– Vi märker hur oroliga killarna blir, det är mycket ångest och turer till Bup. En av våra killar ligger inlagd efter ett självmordsförsök. Hans tillstånd är allvarligt, säger Michael Magnusson som driver HVB-hemmet Vivere vid Möllevången i centrala Malmö.
Tejp håller ihop krossat glas i flera av boendets fönster ut mot innergården. Dörrarna till personalrummet och tvättstugan saknar plastrutor.
Pär Brännmark jobbade kvällen den 7 november.
– Det var tre killar, varav två var mest drivande. De hetsade upp varandra och började riva ner saker. TV:n small i golvet. Andra boende försökte lugna dem, men de bara fortsatte. Till slut fick jag ringa polisen, fortsätter han.
Amin skrevs upp till arton dagen innan sin artonårsdag. Bakom honom syns spåren efter tumultet som uppstod på boendet den 7 november.Bild: Hussein El-alawi
Bland personalen fanns misstankar om att en av de boende pressade en rumskamrat att göra saker han inte ville. Beslutet att separera dem kan ha varit ett skäl till bråket som uppstod. Men den främsta orsaken var att flera av killarna nyligen varit på Migrationsverket och fått negativa besked, tror Michael Magnusson.
– Det enda de här killarna går och tänker på är att Sverige har ett avtal med Afghanistan och att alla ska ut. De känner att de hanteras som lögnare och att ingen lyssnar på dem.
– När de har svårt att hantera den stressen blir de felsökare. Osten är slut, busskortet fungerar inte, de blir helt fokuserade på materiella saker. Och när de får ytterligare ett nej blir det ett nej för mycket. Sådana bagateller kan leda till sådana här överreaktioner.
Tre boende på Vivere har skrivits upp i ålder och fått utvisningsbeslut. Två av dem trots att de snart ändå skulle fylla arton. Amin skrevs upp dagen innan sin 18-årsdag, Hady drygt tre veckor innan.
Båda har svårt att förstå varför.
– De vill bara skriva upp oss och skicka ut oss, säger Hady som enligt beslutet ska utvisas till Afghanistan, trots att även han är född och uppvuxen i Iran, som andra generationens flykting.
På skolor och boenden runt om i Sverige säger unga afghaner inte längre ”vi ses imorgon” när de skiljs åt, berättar killarna på Vivere.
Istället har en galghumoristisk jargong spridit sig.
De säger:
“Vi ses i Afghanistan”.
Jag tycker att det är märkligt att ett statligt verk får tillämpa metoder som påminner om ett lotteri, säger psykologen Birgitta Göransson.
Barnpsykiatriska avdelningar och ideella krismottagningar över hela landet har den senaste tiden sett en ökning av unga flyktingbarn med självskadebeteende och självmordstankar.
– Jag menar att det är övergrepp som myndigheterna begår mot de här barnen. Många drabbas av väldigt allvarliga krisreaktioner. De tappar all tillit. En del blir suicidbenägna, andra kollapsar rent fysiskt, säger Birgitta Göransson, psykolog på Skyddsvärnets Krismottagning i Göteborg.
Lärare, klasskamrater, boendepersonal och gode män har protesterat och demonstrerat. Facebookkampanjen #vistårinteut, med 7200 medlemmar, har radat upp exempel på hur unga flyktingar drabbas av de hårda reglerna. Men åldersuppskrivningarna fortsätter. Varje dag kommer nya utvisningsbeslut.
Protester mot utvisningarna till Afghanistan på Möllevångstorget i Malmö.Bild: Hussein El-alawi
– Jag tycker att det är märkligt att ett statligt verk får tillämpa metoder som påminner om ett lotteri, säger psykologen Birgitta Göransson.
Rättsmedicinalverket bygger nu en ny organisation för medicinska åldersbedömningar som ska vara igång första kvartalet 2017. Då ska delvis nya metoder – magnetröntgen av bland annat knäleder – tas i bruk, vilket anses säkrare när myndighetsgränsen ska avgöras.
Men Migrationsverket tänker inte vänta. I mitten av november hade 2 538 asylsökande barn skrivits upp och blivit vuxna under 2016.
Bild: Hussein El-Alawi
Det är den sökande som måste göra sin identitet, och därmed ålder, sannolik.
Enligt en dom i Migrationsöverdomstolen från februari 2014 är i första hand skriftlig bevisning relevant. “En person kan normalt inte göra sin ålder sannolik endast genom muntliga uppgifter”.
Det ställer till det för afghaner eftersom Migrationsverket inte godkänner intyg från Afghanistan. Inte ens pass eftersom de utfärdas mot uppvisande av den afghanska id-handlingen tazkira – och de är så lätta att förfalska att de helt saknar bevisvärde.
Enda sättet som unga afghaner kan göra sin ålder sannolik är genom en medicinsk åldersbedömningar. Men i praktiken är även det svårt eftersom ytterst få läkare vill gör sådana bedömningar.
Rahman och alla andra unga flyktingar som misstänks vara äldre än de uppgett är - tills rättsmedicinalverket kommit igång med sina undersökningar – utelämnade åt bedömningar från handläggare som inte är utbildade på området. Till sin hjälp har de färdiga formuleringar i mallar som myndighetens kvalitetschef tagit fram. Risken för godtycke är stor, visar en intern utvärdering som gjordes i våras.
Det fanns allvarliga brister i 119 av 150 granskade ärenden. Handläggarna hade inte följt de rekommendationer och rättsliga ställningstaganden som Migrationsverket tagit fram. Den vanligaste bristen var att sökande som skrevs upp i ålder inte fick veta att de kunde göra en medicinsk åldersbedömning. I 26 ärenden hade sökande skrivits upp i ålder trots att det inte var uppenbart att de var vuxna. Och i åtta ärenden hade sökande inte skrivits upp i ålder trots att det var uppenbart att de var vuxna.
Fem av sex intervjuade enheter tyckte att det var svårt att tolka och bedöma det så kallade uppenbarhetsrekvisitet (rätten att redan vid registreringen justera åldern om den är uppenbart felaktig). “De flesta upplevde att det blev en subjektiv bedömning, som kändes otrygg” /.../ En del ville hellre fria än fälla medan andra ansåg att det var viktigt att inte få in vuxna på boenden för unga /.../ “Detta kändes rättsosäkert”.
Migrationsverkets inställning till medicinska åldersbedömningar har pendlat mellan ytterligheter de senaste åren. I perioder har asylsökande skrivits upp utan att det funnits något medicinskt underlag alls.
Under andra perioder har beslut fattats utifrån röntgenundersökningar av tänder eller handleder. Den sortens tester har kritiserats hårt. Felmarginalen uppgår till flera år, vilket både FN, Europarådet, människorättsorganisationer och forskare världen över poängterat. En av de starkaste kritikerna är Storbritanniens förre barnkommissionär, professor Albert Aynsley-Green, som tidigt beskrev åldersbedömningarna som "oprecisa, oetiska och potentiellt olagliga".
2012 gjorde Socialstyrelsen ett försök att höja rättssäkerheten. Enligt de nya riktlinjerna skulle varje medicinskt ålderstest bestå av röntgen av både tänder och handleder samt en bedömning av en barnläkare. För att skriva upp åldern krävdes 95 procents sannolikhet.
Men satsningen blev en flopp.
På Migrationsverket fanns ett missnöje med hur underlagen var formulerade. Och på sjukhusen blev det svårt att hitta läkare som ville utföra testerna. Migrationsverket fortsatte under ett par år att fatta beslut utifrån kritiserade röntgenundersökningar. Sedan erbjöds plötsligt inga ålderstester alls. Bevisbördan flyttades över på den sökande, som dock skulle informeras om möjligheten att beställa tester på egen hand. Men det avrådde Advokatsamfundet ifrån, på grund av den höga felmarginalen.
– Vi har försökt få en bra ordning på plats för de här bedömningarna och det började vi med innan socialstyrelsens ställningstagande, någon gång 2010-2011. Nu är vi inne på slutet av 2016 och rent faktiskt, ur bevishänseende, är det lika dåligt eller sämre innan vi påbörjade det arbetet, säger Migrationsverkets biträdande rättschef, Carl Bexelius.
– Det är beklagligt för den enskilde som drabbas.
Hur kan minderåriga från afghanistan göra sin ålder sannolik?
- Vi följer gällande lagstiftning. Och när det gäller åldersutredningar så skulle den enskildes advokat kunna arbeta för att inhämta en sådan. Men eftersom både advokatsamfundet och barnläkarföreningen rekommenderar sina medlemmar att inte göra det, så blir det en väldigt svår bevissituation för den enskilde.
– Det som kvarstår är den muntliga utsagan, ett eventuellt utlåtande från kommunens socialtjänst, och den samlade bedömning vi gör.
Är det rättssäkert att skriva upp åldern utan medicinska undersökningar?
– I dagsläget är det inte en tillfredsställande ordning. Det är därför Rättsmedicinalverket har fått i uppdrag att ta fram en bättre ordning.
Men om det inte är en tillfredsställande ordning, hur kan då rättssäkerheten vara tillräckligt hög?
– Det kan man inte säga på det sättet, det finns i dagsläget inget bättre sätt att göra bedömningar för oss att tillgå.
–––
Tunga trumbeats tränger igenom väggarna från studion bredvid. Rahman lyckas med viss möda får fram de första tonerna i introt till Metallicas Nothing else matters. Han bokar studiotid här på Arena 305 ibland. Musiken hjälper honom att glömma.
– När jag kom förra året frågade alla vad jag hade för drömmar. Jag hade inget svar. Det är här jag lärt mig simma, spela fotboll och göra musik. I Iran var det bara jobb.
Det har gått två månader sedan Rahman bröt ihop under delgivningsmötet på Migrationsverket. Men han har fortfarande inte berättat om det för sin mamma. Hon är sjuk och han vill inte oroa henne.
– Jag håller på att bli galen. Dag och natt håller jag på att bli galen på grund av det här beslutet. Vad ska jag göra?
Han har fått hjälp att överklaga Migrationsverkets beslut. Som ny bevisning har han fått fram en kopia på ett vaccinationskort från Iran där åldern han uppgett bekräftas. Han har också fått en kopia på sin tillväxtkurva från skolhälsovården som visar att han växt 22 millimeter det senaste året.
Någon medicinsk åldersbedömning har inte lämnats in. Advokaten avrådde från det.
– Även om vi skulle göra det, var ska man göra det? Och för vilka pengar? säger gode mannen Mozdeh Nabavi.
Skolkuratorn, skolsköterskan och Aleris intygar att Rahmans uppgivna ålder är rimlig. Men socialtjänsten, som förra året placerade honom på en barnavdelning, har inga ytterligare uppgifter att lämna om hans ålder när Migrationsverket begär ett yttrande.
Så svarar oftast socialtjänster runt om i landet. En beröringsskräck som är svår att förstå, anser Tina Rosén, föreståndaren på Aleris som tidigare jobbade på Migrationsverket.
– Myndighetspersoner som har utbildning och erfarenhet av att jobba med barn måste våga stå upp för det och göra utlåtanden. Både när klienten är överårig och underårig. Vem är expert på det psykosociala om inte socialtjänsten, säger hon.
Tina Rosén, föreståndareoch projektledare på Aleris, menar att beröringsskräck präglar åldersfrågan.Bild: Lars Brundin
– Det känns som att personalen på Migrationsverket famlar i mörkret. De har fått en ny lag kastad på sig och var och varannan är nyanställd. Det verkar som om de sätter ribban högt för att tvinga fram ett prejudicerande domstolsbeslut, fortsätter Tina Rosén.
– Och det sker med barnen som insats.

FAKTA: Vanligaste nationaliteterna som skrivs upp i ålder

Afghanistan 1 800.
Somalia 300.
Eritrea 120.
Etiopien 120.

FAKTA i siffror:

570. Så många ensamkommande flyktingbarn har försvunnit under asylprocessen hittills under 2016.
16. Så många barn har utvisats med tvång.
327. Så många barn har återvänt till sina hemländer självmant.
334 dagar. Så lång är den genomsnittliga handläggningstiden för asylärenden med ensamkommande.

FAKTA: Så många ensamkommande afghaner får stanna

Migrationsverket har flera gånger under året gett kritiker lugnande besked och sagt att tre av fyra ensamkommande afghaner som prövats under året fått uppehållstillstånd (1602 bifall, 528 avslag, 48 Dublin, 728 övriga- t ex avvikna). Runt 1 800 afghaner som sökt asyl som minderåriga har skrivits upp till myndighetsålder och är inte inräknade. Om också de fått utvisningsbeslut, sjunker andelen bifall till 41 procent, vilket motsvarar andelen bifall för vuxna afghaner.
Migrationsverket har hittills i år avgjort 7566 asylärenden som rör ensamkommande. 5225 har fått bifall, 937 avslag, resterande 1 404 har antingen försvunnit, överförts till annat EU-land enligt Dublinförordningen, eller av andra skäl dragit tillbaka sin asylansökan.
FAKTA: Migrationsverkets kostnader för medicinska åldersbedömningar har varierat kraftigt de senaste fem åren. 2014 spenderade Migrationsverket nästan 2,3 miljoner kronor för olika medicinska undersökningar och tester. I år är siffran betydligt lägre, knappt 33 230 kronor.
2016: 33 228,89
2015: 718 827,16
2014: 2 285 904,16
2013: 147 874,10
2012: 279 183,00
Källa: Migrationsverket
Läs alla artiklar om: Åldersbedömning
Gå till toppen