Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Emma Leijnse: Därför har svenska Pisaresultaten gått uppåt

Svenska elever har förbättrat sig i alla de tre ämnen som Pisa mäter. Det är första gången det händer sedan Pisamätningarna startade år 2000. Nu ligger Sverige över OECD-genomsnittet igen, och är tillbaka på samma nivå som 2009.

Skolverkets sammanfattning av Pisatesten 2012 var dyster läsning: Sverige var det land av alla deltagarländer vars resultat hade försämrats mest. Lågpresterande elever halkade efter när likvärdigheten minskade, elevernas attityder till skolan hade försämrats och allt fler tyckte att skolan var slöseri med tid.
I läsförståelse har särskilt de lågpresterande eleverna höjt sig. I matematik har både lågpresterande och högpresterande elever höjt sig, medan i naturvetenskap är det bara de högpresterande eleverna som blivit bättre.
Detta kan bero på flera saker, tror Skolverket. En handlar om elevernas motivation. De svenska elevernas motivation att genomföra och anstränga sig på Pisatesten, har ökat betydligt sedan förra gången. Elevernas enkätsvar visar också att de är mer intresserade av naturvetenskap nu än förra gången interesset för det ämnet mättes 2006. Detta betyder något, men ingen kan säga hur mycket.
En annan förklaring kan vara att Pisa-testen för första gången till har genomförts digitalt. Det kan påverka vissa elevgrupper som är vana vid att arbeta vid datorn, till att få ett bättre resultat. Vid tidigare Pisaprov har vissa delar av testet handlat om digital matematik och digital läsning. Där har svenska elever uppvisat bättre resultat jämfört med de vanliga proven. Pojkar presterade också bättre med digitala prov. Vid den test som presenteras nu kan man också se att pojkars läsförståelse har gått upp mer än flickors.
En viss del av förklaringen handlar också om att genomsnittet i OECD-länderna, som Sverige vanligtvis jämför sig med, har gått ner något. Förbättringen relativt OECD är alltså lite större än den absoluta resultatförbättringen.
En sak som Skolverket inte tar upp, är de stora fortbildningssatsningar för lärare som har genomförts de senaste åren. Väldigt många lärare har tagit del av Läslyftet och Mattelyftet, som har hyllats för att de varit så bra fortbildningar. Det kan också ha hjälpt till att lyfta resultaten.
Slutligen konstaterar Skolverket att den ökade andelen invandrade elever inte påverkar resultaten i Pisa. Förra gången såg Skolverket att ökad invandring förklarade en viss del, men inte en betydande del, av resultatförsämringen. Även den här gången drar en ökad andel invandrade elever ner resultatet. Å andra sidan har de invandrade eleverna förbättrat sina resultat mer än de svenskfödda eleverna sedan förra Pisatesten. När vi lägger ihop de två effekterna så hamnar vi på plus minus noll, konstaterar Skolverket.
Smolk i glädjebägaren är att likvärdigheten i svenska skola blir allt sämre.
I Pisa mäts likvärdighet på sju olika sätt. Fem av dessa indikatorer har försämrats och ingen har förbättrats om man jämför med 2006. Elevernas familjebakgrund har också fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har ökat sedan 2006, och det beror inte bara på att vi har fått fler invandrade elever. Också för svenskfödda elever ligger skillnaderna i Sverige över OECD-genomsnittet. Resultatskillnaderna mellan skolor har också ökat kraftigt.
När Pisa-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Dessa tecken på att skolans förmåga att kompensera för elevernas sociala bakgrund, tycker både Skolverket och utbildningsminister Gustav Fridolin (Mp) är bekymrande.
Gå till toppen