Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Unga drömmer om det som föräldragenerationen tog för givet”

Tillit, hopp och framtidstro är grundbultar för att en människa ska må bra. Men andelen skånska tonåringar som inte ser ljust på sin egen framtid ökar. Ungas förväntningar på vad de kan uppnå har sänkts.

Dagens unga har inte lika höga ambitioner som sina föräldrar. De drömmer om det grundläggande: jobb, bostad, trygghet. Men varken villa eller fast anställning är en självklarhet ens för dem med högskoleutbildning.Bild: Julia Lindemalm
Äldre elever är mer pessimistiska än yngre, tjejer mer än killar. Men den ökade misstron mot att den egna framtiden kommer att bli ljus gäller överlag. Det visar Region Skånes nya folkhälsorapport.
– När man är ung ska man vara optimist, per definition. När skulle man annars vara det? Så det här är klart besvärligt, säger Martin Lindström, professor i socialmedicin vid Lunds universitet.
Rapporten visar också, liksom många tidigare studier, att den psykiska ohälsan har ökat. Det har även känslan av otrygghet och stressen över skolarbetet.
– Vi har exempelvis ett skolsystem där det inte går att misslyckas i något delmoment om du vill ha bra betyg. Det här är faktorer som samvarierar med framtidstron även om det är svårt att säga vad som är direkt orsak och verkan, säger Martin Lindström.
”Hälsoklyftorna har ökat markant i Sverige. Samtidigt har de ekonomiska klyftorna blivit större och det sociala skyddsnätet tunnats ut.”
Är det möjligtatt faktiskt förutsäga sin egen framtid? Ja, på ett generellt plan är det det, menar Susanne Alm, sociolog vid Stockholms universitet. I en äldre studie lät forskare tolvåringar födda på 1960-talet ranka sina framtidsutsikter och följde sedan upp hur det faktiskt blev för dem som vuxna.
– Det visade sig att de som trott att det skulle gå sämre för dem också i högre utsträckning var arbetslösa, levde fattigt och hade sämre hälsa, säger Susanne Alm.
Läs också De flesta ser positivt på sin egen framtid
I dag hoppar mellan var fjärde och femte elev av gymnasiet. Arbetslösheten bland unga är hög och bostadsbristen stor.
– Hälsoklyftorna har ökat markant i Sverige. Samtidigt har de ekonomiska klyftorna blivit större och det sociala skyddsnätet tunnats ut, säger Margareta Kristenson, som är professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet och ingår i den nationella kommissionen för jämlik hälsa.
Margareta Kristenson, professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet.Bild: Emma Busk Winquist
I sin forskning har hon studerat orsakerna till hälsoklyftorna och särskilt tittat på vilka faktorer som skyddar människan från att bli sjuk, utöver de mer uppenbara såsom tobak, kost och motion.
– Att känna hopplöshet är en nästan lika stor riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar som att röka. Tilltron till den egna förmågan, tillit till andra, hopp och framtidstro är avgörande för vår hälsa och motståndskraft mot sjukdomar.
Läs också Så här känner unga skåningar inför framtiden
Redan i barndomen läggs grunden, menar Margareta Kristenson. Om du exempelvis har problem i skolan eller begåvningar som inte värdesätts kan det påverka din självbild och tillit till andra. Det kan leda till att du hamnar i negativa cirklar av hopplöshet.
– Samtidigt lever vi i ett extremt individualistiskt samhälle. Du ska välja rätt skola, exempelvis, annars får du i princip skylla dig själv och stå ditt kast, säger hon.
”Den gamla devisen, att får du bara in en fot och gör dina hundår får du det bra sedan, gäller inte för lika många längre. Allt fler tillhör prekariatet och lever i en prekär och osäker tillvaro.”
I många decennier fick svenskarna det bara bättre och bättre. Dagens unga tillhör de första generationerna där denna utveckling är långt ifrån självklar och där många faktiskt får det sämre än sina föräldrar.
– 40-talisterna växte upp i optimismens tid. De fick jobb utan problem, köpte hus och fick lånen uppätna av inflationen. Det som de strävade efter var att få ut mer av livet, utöver allt detta.
Läs också "Vårt barn ska bli så tryggt att det aldrig viker undan"
Det säger Roland Paulsen, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.
– I dag ligger ambitionsribban betydligt lägre, fortsätter han. Det unga drömmer om nu är det som föräldragenerationen tog för givet. Det grundläggande: jobb, bostad, trygghet.
Roland Paulsen, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.Bild: Jessica Segerberg
I dag är varken villa eller fast anställning en självklarhet ens för dem som har högskoleutbildning, säger Roland Paulsen. Andelen unga som är hänvisade till otrygga anställningsformer är hög.
– Den gamla devisen, att får du bara in en fot och gör dina hundår får du det bra sedan, gäller inte för lika många längre. Allt fler tillhör prekariatet och lever i en prekär och osäker tillvaro, säger han.
Ofta har socioekonomiska mätningar utgått från människors utbildningsnivå. Den är viktig, konstaterar Margareta Kristenson.
”Skillnaderna i ekonomiska förutsättningar som vi har i vårt land är utmanande och något många av oss inte alltid vill tro finns, tills man ser siffrorna.”
En fullgjord gymnasieutbildning är en förutsättning för att få arbete. Men den räcker inte som indikator, just eftersom inte ens en högskoleutbildning är en garanti för vare sig jobb eller ekonomisk trygghet.
– En faktor slår ut alla andra när nivån av framtidsoptimism ska mätas: din disponibla inkomst, säger hon.
– Skillnaderna i ekonomiska förutsättningar som vi har i vårt land är utmanande och något många av oss inte alltid vill tro finns, tills man ser siffrorna.
FAKTA

Ungas framtidstro har minskat

Andelen skånska elever som ser ljust på framtiden för sin personliga del har sjunkit. Det visar Region Skånes nya folkhälsorapport ”Barn och unga i Skåne 2016”.
Den stora majoriteten av barnen och ungdomarna i undersökning, från årskurs sex, nio och andra året på gymnasiet, ser ljust på sin egen framtid. Men jämfört med den förra undersökningen från 2012 märks en tydlig minskning i samtliga årskurser, med undantag för pojkar i sexan.
Pojkar ser generellt ljusare på sina framtidsutsikter än flickor, yngre elever oftare än de äldre. Bland tjejer i årskurs nio har andelen som ser ljust på sin framtid sjunkit allra mest, med nio procentenheter. Bland dem som går andra året på gymnasiet med fem procentenheter.
Rapporten visar också att pojkar överlag mår bättre än flickor. Den självskattade hälsan har dock försämrats bland både flickor och pojkar i samtliga årskurser. Men bland tjejer i nian och andra året på gymnasiet har den försämrats som mest, i jämförelse med för fyra år sedan.
Andelen elever som känner sig stressade över skolan har också ökat i samtliga årskurser, med undantag för pojkar i sexan. Bland flickorna i nian och på gymnasiet upplever sex av tio sig stressade av skolarbetet.
Det är stora skillnader mellan olika skånska kommuner. Bara 61 procent av tjejerna och 71 procent av killarna i Svalövs kommun, i årskurs två på gymnasiet, har en ljus eller mycket ljus framtidstro. 77 procent av tjejerna och 84 procent av killarna i Båstad svarade detsamma.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen