Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Utmaningen: Pojkars läsning

Trots bättre resultat i den senaste Pisamätningen är läsningen en stor utmaning för många elever. Pojkar läser sämre än flickor och nu görs mer för att lyfta de svagaste i skolan.

"En lärare är intresserad och verkligen vill lära ut, det tycker jag är viktigt för att jag ska klara mig bra i skolan", säger Sofia af Ekenstam. Tillsammans med Josefin Pernodd, Morris Simons och Marcus Demir går hon i nionde klass i Spånga grundskola.Bild: Jessica Gow/TT
Att läsa böcker och att vilja prestera bra i skolan, det är inget en ung skolgrabb skryter med. Niondeklassaren Marcus Demir kände länge trycket från sina killkompisar. Att läsa sågs inte som coolt.
– Det kändes så väldigt mycket i mellanstadiet och sjuan–åttan. Men nu känns det mer som att vi måste läsa och utbilda oss för att få högre betyg och komma in på ett bra gymnasium, säger han.
De nyligen presenterade Pisamätningarna visar på stora skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller läsförståelse.
– Jag tror att det mesta har med normer att göra. Det är mer normalt för tjejer att läsa än det är för oss och då lär de sig mer än vi gör, säger Marcus Demir.
Tillsammans med Josefine Pernodd, Sofia af Ekenstam och Morris Simons går han i nionde klass i Spånga grundskola i norra Stockholm. Pisa-undersökningen ligger en bit ifrån de fyra elevernas vardag, men skolarbetet, proven och betygen finns ständigt närvarande.
– Jag är stressad för det är mycket i skolan och det är betygshets och det är gymnasium som man måste komma in på, säger Sofia af Ekenstam.
Resultatet av den senaste Pisa-undersökningen presenterades i tisdags. Efter en lång nedåtgående trend har svenska 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse förbättrats. Men läsförståelse är fortfarande en svag punkt. Landets niondeklassare ligger långt efter jämnåriga i de länder som presterar bäst.
Regeringen har aviserat en läsa- skriva- räknagaranti som ska ge behövande elever rätt till insatser redan på lågstadiet. Det kommer att få betydande effekt, enligt Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet och regeringens utredare av garantin.
– I Sverige har betydligt fler insatser gjort för de äldre eleverna än för de yngre. Det har funnits en tendens att fokusera specialpedagogiska insatser till årskurs åtta och nio. Då är det kanske många gånger försent, säger han.
Men under senare år har det också skett förändringar i undervisningen, enligt läsforskaren Barbro Westlund.
– Läsförståelse har etablerats som begrepp. Tidigare talades det om läsning, då var det mest fokus på den tekniska sidan, medan vi nu fokuserar på att verkligen förstå vad man läser, säger hon.
Detta kräver lärarens vägledning.
– Jag använder ibland begreppet packa upp textens betydelse. Det är så många elever som inte förstår språkliga uttryck och tolkar texten fel. Där är lärarens ansvar att successivt föra över ansvaret på eleverna. Detta synsätt har spridit sig de senaste åren, och särskilt efter det dåliga resultatet i Pisa 2012 har, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.
Den senaste Pisarapporten visar också på en fortsatt stor skillnad mellan hur väl flickor och pojkar klarar att ta till sig innehållet i en text.
– De kanske känner sig mer motiverade. Det känns som att det är fler tjejer som pluggar från början och då vill de kanske fortsätta att göra det, säger Josefine Pernodd.
Att flickor läser bättre än pojkar kan till viss del bottna i att skolan, medvetet eller omedvetet, har lägre förväntningar på killarna, enligt Barbro Westlund.
– Det är farligt att befästa bilden av att pojkar inte läser. Man måste ha inställningen att pojkar kan läsa minst lika bra som flickor och lägga upp undervisningen så att pojkars vilja att läsa bejakas, säger hon.

Fakta: Pisaresultat i läsförståelse

Så här har fördelningen av låg-, mellan-, och högpresterande elever vad gäller läsförståelse sett ut i de senaste Pisamätningarna:

Fakta: Läsa- skriva- räknagarantin

Innebär en garanti för att elever som riskerar att inte klara kunskapskraven ska upptäckas tidigt och få stöd
Alla elever ska genomgå obligatorisk kartläggning i förskoleklass
Alla elever ska genomföra nationellt bedömningsstöd i årskurs 1 och 3
Analyser och utformning av stödinsatser för svaga elever ska ske med specialpedagoger
Själva stödåtgärderna behöver dock inte bestå av specialpedagoger och speciallärare
Omkring 20 procent av eleverna i årskurs 1 och 3 bedöms behöva någon typ av stöd
Stödet kan vara allt från att få sitta längst fram i klassrummet till undervisning av speciallärare
Omkring tio procent av eleverna i förskoleklass bedöms behöva någon typ av stöd
Regeringens utredare föreslår att garantin börjar gälla första juli 2018
Garantin bedöms kosta 290 miljoner kronor 2018
Källa: SOU 2016:59
Gå till toppen