Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Olle Lönnaeus: Putin triggar svensk kapprustning

President Vladimir Putin i möte med höga ryska militärerBild: Alexei Druzhinin
Vladimir Putin satsar stora pengar på att rusta sin krigsmakt. På tio år har Rysslands militära kostnader ökat från 3,6 till 5,4 procent av landets BNP.
De väpnade styrkornas slagkraft har ökat kraftigt – särskilt kapaciteten att attackera ett grannland.
Det slår Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) fast i en ny rapport: Ryssland har utvecklat förmågan till "storskaliga operationer även utanför det forna sovjetområdet", skriver forskarna.
Nu triggar hotet från Ryssland en svensk "kapprustning".
På torsdagen krävde Centerledaren Annie Lööf ökade försvarsanslag: "Ryssland är en opålitlig kraft i vårt närområde".
Centerledaren Annie Lööf.Bild: Foto: Stina Stjernkvist/TT
Jämfört med de flesta andra länder spenderar Sverige lite på militären. Försvarsbudgeten är på 42 miljarder kronor. Det motsvarar 1,1 procent av BNP.
Annie Lööf vill öka med 11 miljarder, så att Sverige når upp i nivå med de övriga nordiska länderna, som lägger 1,3 procent av BNP på försvaret.
Knappt hade Lööf gjort sitt utspel förrän Jan Björklund (L) övertrumfade henne: "Otillräckligt!"
Liberalerna vill höja anslagen med 14 miljarder till år 2020 och sikta på 2,0 procent av BNP, vilket är riktmärket för Natoländer.
Liberalernas ledare Jan Björklund.Bild: Jessica Gow/TT
De nya pengarna vill Lööf och Björklund inte bara använda till soldater och vapen, utan också till att motverka hybridhot och cyperattacker.
Just den typen av hot varnar FOI för i sin rapport om Ryssland: Militärstrategerna i Moskva har snabbt utvecklat landets kapacitet för sabotage, IT-attacker och desinformationkrig. Enligt Säpo utsätts Sverige redan för angrepp.
Eftersom även Moderaterna och KD vill satsa mer på militären ökar nu trycket på regeringen att tillsätta en ny parlamentarisk försvarsberedning.
Samtidigt trappar allianspartierna upp sin kampanj för att Sverige ska söka medlemskap i Nato. Statsminister Stefan Löfven säger blankt nej till.
Det är i detta säkerhetspolitiska läge som det hettar till kring Rysslands planer på att lägga en ny gasledning – Nord Stream II – genom svensk ekonomisk zon på Östersjöns botten från Finska viken till Tyskland.
Sedan det avslöjats att lokalpolitikerna på Gotland och i Blekinge vill hyra ut hamnar i Slite och Karlshamn till ryska Gazprom kommer kraftfulla varningar från såväl försvaret som oppositionen.
I går uppmanade försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) i HD och Sydsvenskan: Stoppa Putin från att hyra strategiskt viktiga svenska hamnar!
Officiellt ska Gazprom – kontrollerat av Kreml och Vladimir Putin – lagra rör i Slite och Karlshamn. Men risken finns att Ryssland utnyttjar hamnarna för såväl spionage som militär landstigning i ett krisläge.
Juridiskt kan Sverige vägra hyra ut hamnarna. Värre är det med själva gasledningen.
Både regeringen och alliansen vill stoppa Nord Stream II. För Sverige är gasledningen dålig på alla sätt.
Pipelinen går stick i stäv med EU:s energiplan, eftersom den ökar Europas beroende av rysk fossilgas. Det kan Putin utnyttja till ekonomisk-politisk utpressning mot EU-länderna.
Dessutom slår Nord Stream II mot svenska säkerhetsintressen. Ryssland kan placera avlyssningsutrustning på ledningen. Och när den väl är på plats kan Putin hävda en utvidgad rysk intressesfär i Östersjön.
Men eftersom pipelinen inte ska läggas på svenskt territorialvatten (bara i svensk ekonomisk zon) har Sverige, enligt internationell rätt, ingen makt att stoppa den.
Det är därför Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström hävdar att Nord Stream II är en fråga för EU. På medlemsländernas uppdrag analyserar EU-kommissionen just nu gasledningen.
Problemet är att EU-staterna inte är överens.
Nord Stream II byggs inte bara för att Ryssland ska kunna sälja sin fossilgas – utan också för att det finns europeiska köpare. I Tyskland är behovet stort. Nord Stream har såväl tyska som franska och holländska energibolag som partners.
För Estland, Lettland och Litauen – där man fruktar att drabbas av Rysslands aggression på samma sätt som Ukraina – utgör gasledningen enbart ett hot. Och i Sverige eldar Putins planer på partiernas "kapprustning".
Gå till toppen