Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Alexander Kuprijanko: Liberalernas val mellan pest och kolera

Antingen stora nedskärningar som riskerar att drabba skolan hårt. Eller skattehöjning och därmed direkt eller indirekt samarbete med vänstersidan.
Ur Liberalernas perspektiv står valet mellan pest och kolera när den stora nedskärningsbudgeten för 2018 ska beslutas.

Alexander Kuprijanko, reporter Lundaredaktionen.Bild: Håkan Röjder
I kommunvalet 2014 backade dåvarande Folkpartiet, nuvarande Liberalerna, rejält. FP tappade nästan tre procentenheter i väljarstöd och förlorade tre av sina tio mandat i kommunfullmäktige.
Men när partiet några månader senare valde att bryta sig loss ur allianssamarbetet och lägga en egen budget skaffade man sig en tydlig maktposition i Lundapolitiken. Den liberala budgeten var den minst dåliga, tyckte både höger och vänster, och därmed vann den de flesta omröstningar när klubban föll.
Nu är det snart dags för Lundapolitikerna att börja fila på budgeten för 2018. Och återigen kan det bli Liberalerna som hamnar i centrum. 2018 är dessutom ett valår, vilket gör situationen extra intressant.
Kommunens utgångsläge är riktigt besvärligt: 300 miljoner kronor saknas i kassakistan.
Just nu skissar därför de olika nämnderna på konsekvenserna av tre olika nedskärningsalternativ: tre procent, fem procent och sju procent.
I takt med att allt mer information om nedskärningar läcker ut lär Lundaborna bli allt argare över besparingsidéerna.
Hur ska Liberalerna agera? Kommunalrådet Philip Sandberg (L) och hans partikamrater har lite att fundera på.Bild: Ingemar D Kristiansen
Hur tänker då Lundapolitikerna agera? Ja, för de flesta partier är situationen faktiskt ganska gynnsam, valtaktiskt sett.
Vi går igenom läget, parti för parti.

V och Fi

Vänsteroppositionen med V och Fi kan profilera sig och anklaga S och MP för att gå borgerlighetens ärenden eftersom det rödgröna styret tvingar nämnderna att skissa på så kraftiga besparingar.

S och MP

Även det rödgröna styret har god möjlighet att kunna dra nytta av läget.
S och MP har tidigare föreslagit höjd skatt, men inte fått till en majoritet som stödjer det. Oavsett om de nu lyckas eller inte så kan partierna stå som vinnare.
Om de rödgröna skulle få något av de borgerliga partierna att acceptera en skattehöjning så slår de in ytterligare en kil mellan allianspartierna.
Om det istället blir tuffa besparingar kan S och MP skylla på "borgarna" och i valet 2018 anklaga dem för att skära ner på välfärden.

M, C, KD och FNL

M, C och KD har hittills hållit ihop om budgeten, och även FNL har oftast stöttat den borgerliga trion.
Partierna lär i ett slags chicken race stå fast vid oförändrad skatt, även om det säkert finns borgerliga politiker ute i nämnderna som ser tydliga behov av mer skatteintäkter. Då kan de nämligen i valrörelsen 2018 stoltsera med att det inte var de som höjde skatten, om så skulle bli fallet.
FNL är lite mer svårbedömda. Spårvägsmotståndarna är kroniskt oberäkneliga, eftersom de enskilda ledamöterna får rösta som de själva vill och ofta röstar emot varandra. Det är dock mindre troligt att de stödjer en skattehöjning.

SD

Sverigedemokraterna är uttalade motståndare till en skattehöjning. Att de skulle ändra sig till ett valår kan betraktas som uteslutet.

L

Därmed hamnar skatteavgörandet sannolikt hos Liberalerna. Partiet har redan närmat sig den rödgröna sidan genom att i år samarbeta om skolbudgeten.
Nu står L inför ett svårt val. Partiet kommer säkert att försöka hitta nya mindre intäktsposter, som exempelvis ökat vinstuttag från LKF. Men det kommer knappast att räcka. Antingen måste då Liberalerna presentera en budget med stora nedskärningar, som inte minst riskerar att drabba skolan, partiets stora profilfråga. Eller så får L, precis som alla partier till vänster om mitten lär göra, föreslå en skattehöjning.
En liberal budget med höjd skatt skulle leda till aggressiv kritik och svekanklagelser från övriga borgerliga partier. Den skulle dessutom riskera att skrämma bort L-väljare som inte vill se ett samarbete med vänstersidan.
Å andra sidan blir stora nedskärningar i Lunds skolor också väldigt svårt för Liberalerna att försvara i valrörelsen 2018.
De som i slutändan avgör hur Liberalerna agerar – och därmed beslutar om skatten för alla oss Lundabor – är partiets elva personer stora fullmäktigegrupp, där både ordinarie ledamöter och ersättare finns med. Väljer de pest eller kolera? Nedskärningar eller skattehöjning?
Gå till toppen