Aktuella frågor

Debattinlägg: Big data får inte bli big brother.

Anställda måste få veta vad all information som samlas in om dem ska användas till. Det måste finnas en diskussion om bruk och missbruk av ny teknologi på alla arbetsplatser, skriver Stephan Schaefer, biträdande lektor vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Ett nerlagt stålverk i det amerikanska "rostbältet". Från just denna del av USA kom avgörande röster till Donald Trumps fördel. Hans seger är förmodligen bara ett tidigt symtom på de spänningar som orsakas av det växande gapet mellan framgångsrika teknikföretag med färre anställda och arbetslösa, skriver Stephan Schaefer.Bild: ROBERT FISH
Det som inleddes med internet och dess relativt basala hemsidor har utvecklats till ett nätverk av sammankopplade enheter. Larmsystem, medicinsk utrustning och tvättmaskiner är delar i det som nu kallas the internet of things. Den snabba tekniska utvecklingen är också uppenbar på arbetsplatserna.
Många forskare trodde länge att en dator inte kan matcha en människas intelligens och tankeförmåga. Röstigenkänning, kontroll och övervakning är bara några områden där artificiell intelligens har gjort framsteg som uppfattades som omöjliga för ett decennium sedan.
Förändringarna är mer långtgående än tidigare industriella revolutioner. Utvecklingstakten, automatiseringen och smarta föremål har betydligt större ekonomiska och samhälleliga konsekvenser.
På senaste World Economic Forum i Davos påpekade Googles VD att vi måste vara försiktiga så att maskinen inte springer förbi människan. Därför måste det föras en öppen diskussion om den digitala revolutionens konsekvenser för samhälle och ekonomi i allmänhet och arbete och organisation i synnerhet.
De positiva följderna av den digitala revolutionen är många om man ser till arbete och arbetsliv.
Digital teknologi kan användas för att förbättra vården, göra administrativa processer mer effektiva och initiera innovationsprojekt, inte minst i syfte att förbättra villkoren i utvecklingsländer. Men digitaliseringen har också mindre positiva sidor.
Den gradvisa automatiseringen och användningen av artificiell intelligens gör många anställda inom tillverknings- och servicesektorn överflödiga. Självkörande bilar utmanar taxiföretag. Drönare som levererar paket kan konkurrera ut budbilar. Helautomatiserade lager ersätter lagerarbetare och programvaror kan producera journalistiska nyhetstexter. Det som ekonomen Keynes en gång kallade teknologisk arbetslöshet uppstår, något som historiskt sett inte har varit ett gigantiskt problem. Människor lärde sig nya saker och arbetstillfällen skapades i andra sektorer. Nu är det annorlunda.
Idag talar ekonomer om jobless growth, ekonomisk tillväxt utan att arbeten skapas. Det finns helt enkelt inga jobb för människor som blivit uppsagda.
Den teknologiska arbetslösheten är en enorm utmaning för marknadsekonomiska demokratiska samhällen.
Nyligen varnade Siemens VD för arbetslöshet på bred front. Samtidigt pekade han på att det inte är lätt att få med alla i den digitala revolutionen.
Det amerikanska presidentvalet visade att avgörande röster till Donald Trumps fördel kom från delstater i ”rostbältet”. För inte länge sedan hade de en tung industri som gav tusentals arbetare jobb. Avindustrialisering, globalisering och automatisering har lett till att industrier dragit ner eller försvunnit. Sannolikheten är stor att denna nedgång accelererar under de närmaste åren till följd av den digitala revolutionen.
Trumps seger är förmodligen bara ett tidigt symtom på de spänningar som orsakas av det växande gapet mellan framgångsrika teknikföretag med färre anställda och arbetslösa.
Teknologiska framsteg kan inte göras ogjorda. Frågan är hur de ska förvaltas. En stor del av digitaliseringen hyllas som vore den lösningen på allt, utan kritisk reflektion över konsekvenserna.
Många teknologiska system är tveeggade. De är ett stöd för arbetsprocesser, men kan också användas för övervakning och kontroll. Teknologier kan både förenkla och försvåra arbetsprocesser. Därför är dialog mellan alla parter viktig och öppenhet en nyckelfråga.
Digitala teknologier möjliggör insamlande och lagring av ofantliga mängder information, det som brukar kallas big data. Men big data får inte bli big brother, något som kan ske när stora mängder data inte bara kan användas för att analysera processer utan också för att övervaka och kontrollera anställda.
Anställda måste få veta vad all information som samlas in om dem ska användas till. Det måste finnas en diskussion om bruk och missbruk av ny teknologi på alla arbetsplatser. Förbättrar teknologin alla arbetsmoment eller bara vissa?
Att teknologin ger möjligheter betyder inte att alla möjligheter ska förverkligas. Det är hög tid att reflektera över dessa frågor, dels på en ekonomisk och samhällelig nivå, dels på varje enskild arbetsplats.
Det behövs ekonomisk och politisk handlingskraft – beslut, regler och planering – för att möta de utmaningar som leder till teknologisk arbetslöshet, men också för att lösa de problem digitaliseringen av arbetsplatser medför.
Diskussionen om den digitala teknologins ekonomiska och samhälleliga följder är en fråga som berör alla i samhället och först när alla är med blir diskussionen meningsfull.

Stephan Schaefer

Stephan Schaefer är biträdande lektor vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och koordinator för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om arbetslivets digitalisering på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen