Överfallsvåldtäkterna har blivit fler under 2016. 33 stycken utomhusvåldtäkter har hittills anmälts i Malmö i år. Åtta av dem har gällt barn under 15 år.

I november tillsatte polisen en särskild grupp för att utreda våldtäkterna. Gruppens fokus har varit våldtäkten som skedde nära Husie idrottsplats där en 14-årig flicka våldtogs i ett närliggande buskage i juli. Och överfallet i Pildammsparken i oktober då en 12-årig flicka våldtogs i ett av parkens skogspartier. I båda fallen har polisen säkrat DNA.

Polisens specialgrupp arbetar nu med ett tiotal ärenden som de tror kan ha koppling till de båda fallen.

– Det finns flera gemensamma beröringspunkter mellan utredningarna, säger kriminalinspektör Peter Hansson, som leder den särskilda gruppen.

Även om polisen inte tror att samma man ligger bakom alla våldtäkter, kan en del av fallen kopplas ihop. I värsta fall kan det handla om en serievåldtäktsman.

I polisens grupp arbetar 14 personer. Det är utredare, analytiker och förhörsledare som försökt kartlägga och hitta gemensamma nämnare i de olika utredningarna.

Men arbetet har gått trögt.

Förra veckan gick polisen därför ut med en beskrivning, dels av en cykel som man tror kan ha använts vid överfallet i Husie, och dels ett signalement på den misstänkte våldtäktsmannen.

– Vi behöver komma vidare i utredningen, och nu när det gått så här långt, kände vi att vi kan gå ut med ett signalement utan att riskera att eventuella vittnen påverkas, säger Peter Hansson.

Polisens signalement är utförligt. Enligt polisen ska mannen vara “19-26 år gammal, 165-170 cm lång”, och ha “stora öron, hängande ögonlock, stor näsa, skäggstubb, ljusbrun hy och mörkt krulligt hår”. Mannen ska inte ha talat svenska.

– Det här visar att polisen är desperat och har fastnat i utredningen, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Han är kritisk till att polisen går ut med den här typen av signalement.

– Det här med att att han ska ha “stor näsa”, “mörkt krulligt hår” och “inte tala svenska”, är en oerhörd stereotyp bild. Risken är att det kommer ge obehagliga spänningar i samhället, säger han.

Enligt Jerzy Sarnecki kan det generellt vara framgångsrikt för polisen att gå ut med signalement. Men i det här fallet ställer han sig frågande till att göra det, eftersom uppgifterna bara kommer från en källa och som dessutom är barn.

– Det gör mig bekymrad. Det finns ett stort antal studier som visat att vittnen och offer ofta landar i den här typen av stereotypa signalement, i synnerhet när det gäller barn, säger han.

Kriminalinspektör Peter Hansson som leder polisens särskilda grupp tycker inte att det ska spela någon roll vilka uppgifter man går ut med i ett signalement.

– Mitt primära syfte är att utreda brott. Ett signalement är ett signalement.

– Jag vill inte värdera det. För mig är det en självklar åtgärd för att leda oss framåt, säger han.

Enligt kriminalinspektör Peter Hansson är det inte bara signalementet som har varit avgörande när personer har kallats till förhör. Även personers brottshistorik, om personen figurerat i liknande händelser, tips och geografisk anknytning har haft betydelse.

Sedan polisen bett allmänheten om hjälp har man fått in en del tips. Skånepolisens presstalesman Ewa-Gun Westford har haft hand om tipstelefonen.

– Det är sällsynt att vi går ut med så här utförliga signalement. Vi har inget intresse peka ut en särskild grupp. Det är det signalement vi har, säger hon.

Hon är fåordig om de tips hon har fått in, men hon säger att det är tips som hon tror kan leda utredningen framåt.

Hittills 2016: 33 (tom 8 dec)

2015: 24

2014: 28

2013: 21

2012: 29

Hittills 2016 : 8 (tom 8 dec)

2015: 4

2014: 9

2013: 7

2012: 1