Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Alexander Kuprijanko: Kan ett skrotat spårvägsbygge rädda Lund från nedskärningar?

Skrota spårvägsplanerna så slipper Lund nedskärningar 2018. Efter Sydsvenskans artiklar om kommunens tuffa besparingsplaner hörs det argumentet allt oftare. Men är det sant?
Svaret är nej, spårvägen påverkar inte Lunds kommuns driftsbudget för 2018 mer än ytterst marginellt – och kanske till och med svagt positivt.

Alexander Kuprijanko, reporter LundaredaktionenBild: Håkan Röjder
Lunds kommun saknar ungefär 300 miljoner kronor för att få en budget i balans 2018. Sydsvenskan har rapporterat om hur tuffa nedskärningar kan drabba bland annat Lunds skolor och kulturliv.
Samtidigt beräknas spårvägsbygget mellan Lund C och ESS kosta omkring 400 miljoner kronor för Lunds kommun.
Läs också Tuffa besparingsförslag på gång på skolorna i öster
Ett inställt spårvägsbygge borde alltså rädda Lund från att behöva skära ner eller höja skatten?
Nej, så enkelt är det inte. Spårvägen är visserligen en riktigt stor investering. Hur mycket kommunen kommer att behöva betala är fortfarande oklart och ingen vet ännu om kalkylen håller. Men trots att själva bygget enligt planerna ska sätta igång i början av nästa år så påverkar det Lunds kommuns driftsbudget för 2018 ytterst lite.
Hur kan det komma sig?
Spårvägen räknas som en investering. Det betyder att byggkostnaden inte syns i Lunds kommuns driftsbudget förrän spårvägen är färdigbyggd år 2019.
Den enda spårvägsrelaterade kostnad som syns i driftsbudgeten 2018 är de räntekostnader som uppkommer för bygget medan det pågår. Men med dagens låga ränta är den påverkan ytterst marginell. Just nu lånar kommunen i vissa fall till och med till minusränta – och får alltså betalt för att ta nya lån.
Läs också Så kan besparingarna slå mot gymnasiet och vuxenutbildningen
Är det inte bara hårklyverier – kommunen ska ju ändå betala flera hundra miljoner kronor i slutändan?
Det kan kännas som formaliteter, men det är viktigt eftersom det är driftsbudgeten som avgör om kommunen måste höja skatten alternativt driva igenom besparingar. En kommun har inte rätt att anta en driftsbudget som går med minus – så säger lagen. Hålet i Lunds kassakista 2018 måste alltså politikerna täppa igen med besparingar eller skattehöjningar – alldeles oavsett om spårvägen byggs och vad den kommer att kosta.
Men när ska kommunen betala för spårvägen då?
Spårvägsbygget börjar sätta ordentliga spår i driftsbudgeten 2019. Under 33 år därefter blir den en stor kostnad, till att börja med cirka 20-22 miljoner kronor per år i underhåll, avskrivning och räntor, enligt ekonomidirektör Henrik Weimarssons bedömning. När investeringen efter 33 år är avskriven återstår endast kostnaden för underhållet.
Läs också Så kan besparingarna slå mot kultur och fritid
Men var har kommunen de här pengarna som är tänkta att gå till spårvägen?
Ingenstans. Investeringen kommer i praktiken att leda till att Lunds kommuns låneskuld, som idag är cirka 2 miljarder kronor, ökar. Vilket alltså – så länge som kommunen lånar till minusränta – innebär att kommunen tjänar pengar på att bygga spårväg. Men när räntorna stiger blir naturligtvis räntekostnaderna en ekonomisk börda.
Är det inte dumt av kommunen att öka låneskulden och binda upp sig för att betala räntor under så många år framöver?
Om det är dumt eller inte är en politisk fråga. Hittills har en majoritet av Lunds folkvalda politiker tyckt att spårvägen är värd pengarna.
Läs också Gratisresor för äldre i farozonen
Kan man inte låna samma summa till driften istället och slippa att skära ner?
Nej. En kommun får inte låna till driften – det är uttryckligen förbjudet i lagen.
Men varför har egentligen Lund så stora ekonomiska problem med budgeten för 2018?
En analys har visat att Lunds kommun har högre kostnader för bland annat äldreomsorg och grundskola än vad kommunen borde ha, enligt en standardkostnadsmodell som Sveriges kommuner och landsting har tagit fram.
Dessutom väntas Lunds kostnader öka betydligt snabbare än intäkterna de kommande åren, framför allt inom äldreomsorgen. Till detta kommer andra saker som påverkar ekonomin negativt, bland annat sänkt ersättning från staten för ensamkommande asylsökande.
Läs också Uppsagda lärare – så kan besparingarna slå mot Lunds förskolor och grundskolor
Blir det bättre 2019 då?
Nej. Det blir värre. Till 2019 saknas en halv miljard kronor. Men om politikerna lyckas fixa 300 miljoner till 2018 så återstår "bara" ytterligare 200 miljoner 2019.
Vänder det aldrig?
Jodå, från och med 2020 ser det lite ljusare ut – i alla fall relativt sett. Men så långt fram är prognoserna osäkra.

Så mycket kostar spårvägen Lund

Den senaste kalkylen över spårvägens kostnader är från förra året. Enligt den kommer bygget att kosta 776 miljoner kronor. Men hur mycket Lunds kommun får betala är fortfarande oklart.
Staten har lovat 298,4 miljoner kronor via de så kallade stadsmiljöavtalen. De pengarna kan betraktas som säkra.
Om båda de statliga löftena infrias bidrar alltså staten med 372,9 miljoner kronor. Lunds kostnad bli då (förutsatt att kalkylen håller) 403,1 miljoner kronor.
Lunds kommun hoppas dessutom på att få in pengar via ett frivilligt avtal med tre stora fastighetsägare på Ideon. Totalt kan det avtalet ge Lunds kommun över 80 miljoner kronor, men spårvägsmotståndarna FNL har vänt sig till domstol för att stoppa överenskommelsen.
Skulle båda de statliga löftena bli verklighet samt fastighetsägaravtalet ge full utdelning hamnar Lunds kommuns kostnad på cirka 320 miljoner kronor.
Gå till toppen