Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

När Möllevången var åkermark

Är det inte Moriskan där borta? Jo, så är det. Men var kommer hästarna ifrån?
Idag utgör Möllevångstorget kärnan av Möllevången. Så har det inte alltid varit. Förr var det Möllevångsgården – även känd som Suellska villan eller Lugnet uti Möllewången – med sin parkanläggning som låg mitt på vången. Gårdens corps de logi (huvudbyggnaden) ligger ju som bekant ännu kvar i hörnet av Barkgatan och Parkgatan, och dess trädgård kallas numera Folkets park.
Möllevångsgården den äldre, som den såg på 1890-talet. Till höger syns den ekonomibyggnad som brann 1901.Bild: Sydsvenskans arkiv.
Läs mer: Lugnet uti Möllewången.
Lustigt nog ligger den del som gett namn åt Möllevången numera i delområdet Rådmansvången. Möllorna låg nämligen närmare staden, i vångens nordvästra hörn, det vill säga i kvarteret Korpen och vid Mjölnaregatan.
En annan del av det äldre Möllevången återfinns i dagens delområde Västra Sorgenfri. Längs Spånehusvägen (som ledde till Spånhusen) låg Tobakshusen på Tobakslyckan. Sannolikt odlade man tobak i området, liksom man odlade raps vid Rapshusen på Föreningsgatan. Redan på 1600-talet odlades det tobak i Malmö och Frans Suell den äldre anlade ett Tobaksmanufaktori 1726.
Det var hans sonson Frans Suell d y (1744–1817) som förutom att driva tobaksfabrik på Västergatan, och ta initiativ till att bygga hamnen, köpte mark på Möllevången och lät uppföra Möllevångsgården och dess park. När han avled tog svärsonen Lorens Kockum över ägorna. År 1832 förvärvades Möllevången av Petter Gustaf Barkman (1788-1863), bror till apotekaren Johan Fredrik Barkman. Den senare lät göra en fashionabel brunnsinrättning av Möllevångsgården och dess park. En rest av denna hälsobringande anläggning ligger än idag inne i Folkets park med baksidan mot Parkgatan – precis vid korsningen med Möllevångsgatan.
Läs mer: Varför heter det Moriskan?
Trenden att ”dricka brunn” blev kortvarig, åtminstone här. Petter Gustaf Barkmans svärsönerna Erik och Hans Friis tog över Möllevången. Ägan kom senare att övergå till konsuln Ernst Friis (son till Hans), som i sin tur avyttrade själva gården. Den kom att nyttjas på andra sätt, bland annat av A W Nilssons korg- och barnvagnsfabrik.
Läs mer: Facklig kamp och blodigt allvar. 
Åkrarna runtenom odlades alltjämt. När gårdens ekonomibyggnader brann 1901 flyttade lantgården till Tobakslyckan, på en tomt som i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet ägdes av skönfärgaren Nils de la Rose (1739–1806) – vars släkt gett namn åt Larochegatan. På Tobakslyckan lät han sannolikt odla olika växter att färga sina tyger med.
Möllevångsgården den yngre, vid Spånehusvägen runt 1903. Notera Moriskan i fonden mellan byggnaderna.Bild: Sydsvenskans arkiv.
Den nya gården som låg längre österut, där Spånehusvägen möter Ronnebygatan och Falsterbogatan, var en låg, vitkalkad envåningsbyggnad med namnet ”Möllevången” i svarta bokstäver på gaveln. Då hade ännu inte Amiralsgatan fått den dragning den har idag och där Amiralen skulle uppföras låg det fortfarande åkrar.
En lantarbetare, en harv och två hästar. I bakgrunden ligger Moriskan i Folkets park. Bilden är sannolikt tagen tidigt 1920-tal, innan bergochdalbanan uppfördes och många år innan Amiralen byggdes.Bild: Oscar Brogardh.
Fram till sin död 1918 är det ännu konsuln Ernst Friis som är stor markägare i området och innehavare av nya Möllevångsgården. Så sent som 1922–23 står gården noterad på Fastighetsaktiebolaget Friis.
Läs mer: Happachska villan före Arbetet.
Gården i kvarteret Rodret revs 1938 för att ge plats åt Arbetarnas bildningsförbunds nya hus. ABF som dittills hållit till i den Happachska villan på Bergsgatan ville göra ny- och tillbyggen. Samtidigt behöver Arbetet ett nytt förlagshus. Man gjorde en rockad. Byggmästaren Hugo Åberg som deltog i ett sammanträde med ABF:s styrelse var villig att sälja en tomt han ägde, där nya Möllevångsgården låg.
Samma år, 1938, uppfördes byggnaden som står där än. Sedan dess har Möllevången förskjutits söderut.
Nya Möllevångsgården rivs för att lämna plats åt ABF:s nya lokaler på Spånehusvägen. Året bör vara 1938.Bild: Gotthard Henrichsén.
Här på Spånehusvägen 47 låg Möllevångsgården den yngre.Bild: Hussein El-Alawi/Sydsvenskan.
*********************************************
Bakgrund till bilderna:
Läsaren Jan Henrichsén hörde av sig till Försvunna Malmö 2013. Han visade några fina privata bilder, tagna av pappa Gotthard Henrichsén. Av de bilderna blev det tre blogginlägg, ett om Branteviksplan, ett om de amerikanska bombplanen på Bulltofta och ett om utsikten över korsningen Nobelvägen och Spånehusvägen
Men det var en bild som förbryllade, föreställande en gård som höll på att rivas. När, var och varför? För att bringa klarhet lade vi ut bilden på Facebook, närmare bestämt i gruppen ”Malmö – ett historiskt perspektiv”. Det blev inte bara napp, inlägget utvecklades också till en intressant tråd. Resonemanget kan läsas här
Plötsligt en dag dök det upp andra fotografier från annat håll. Det var ”Gunnel i Kalifornien”, en Malmöbo i förskingringen, som mejlade redaktionen. Bland hennes bilder fanns det i synnerhet en som väckte vårt intresse. Den unika bilden föreställer en lantarbetare, troligen Gunnels fars kusin med efternamnet Norlin, som harvar jorden på Möllevången, framför Moriskan på Folkets park. 
Gå till toppen