Lomma

När bostadsinbrotten minskar, fortsätter Lommaborna att mobilisera sig

Antalet inbrott har halverats i Lomma kommun i år, jämfört med förra året. Ett stort skäl till nedgången är att allt fler invånare engagerar sig i grannsamverkan. Och nu lanseras nästa steg i kampen mot inbrottstjuvarna – märk-DNA.

– Kommer du ihåg när jag ringde dig och sa att jag hörde något konstigt ljud utanför huset? säger Hanna Thörn Dahlquist.
Zizoo Sejud nickar. Hon hade åkt till jobbet medan Hanna var hemma och övertygad om att någon rörde sig på tomten.
– Sen på eftermidagen såg jag att det stod en stege på tomten. Men så fick jag veta att det var din, Clas!
Clas Schönström är deras granne: en äldre herre i kortärmad citrongul skjorta, och han skrattar gott åt minnet.
– Jag var ute och klippte äppelträden, säger han.
Läs mer:Jag blev utsatt för vardagsbrott – och polisen kom
Håkan Persson, kommunpolis i Lomma, berättar om vad som håller inbrottstjuvarna borta.Bild: Hussein El-alawi
Det är en liten men entusiastisk skara som har samlats i mötesrummet i Lomma kommunhus. Temat för kvällen är inbrott. Eller snarare, hur man kan förebygga inbrott genom att samarbeta grannar emellan. Kommunpolis Håkan Persson säger: Tjuvarna väljer ert hus. De tar inget på måfå.
Så vad är det som får dem att välja ett visst hus före ett annat?
– Jo, de tittar på flera saker: Är folk nyfikna i området? Står det en bil på uppfarten? Är det tänt i huset? Finns det larm eller märk-DNA? säger han, och åhörarna nickar.
Grannsamverkan mot inbrott kan, enligt BRÅ:s statistik, minska risken för inbrott med upp till 26 procent. Så det är ingen dum idé att få igång ett samarbete inom kvarteret. Clas Schönström berättar att han valde att dyka upp på mötet efter att en granne till honom blivit bestulen på sin bils registreringsskylt.
– Vi bor så tätt, så vi har ju lite koll, och jag brukar säga till Hanna och Zizoo om jag reser bort. Men det hade varit bra att engagera några fler, säger han och samlar på sig några broschyrer som han tänker dela ut i grannskapet.
Under åren strax efter millenieskiftet drabbades ungefär 40 hushåll per år i kommunen av inbrott. Men för två år sedan hände något: Då anmälde hela 134 hushåll från Lomma, Bjärred, Alnarp och Borgeby att tjuvar brutit sig in i deras hem. Polisen började då punktmarkera olika strategiska platser i kommunen, till exempel in- och utfarter, och kontrollerade vilka personer som rörde sig i området. Man uppmuntrade också allmänheten att vara med i kampen mot inbrottstjuvarna, genom grannsamverkan. Och arbetet har gett resultat. Förra året sjönk antalet inbrott till 84 stycken, och hittills i år har det "bara" anmälts 49 inbrott.
Förändringen blir extra tydlig när Håkan Persson visar kartor över var inbrotten ägt rum: Under 2014 samlades inbrotten i särskilda kluster. Flera hus i samma område blev utsatta, vilket vanligtvis är ett tecken på att ligor är i farten. Men på kartorna från i år är inbrotten mer utspridda.
– Det kan vara ett tecken på att ligorna har rört sig vidare, säger Håkan Persson, som dock är mån om att arbetet med grannsamverkan måste intensifieras ytterligare.
Märk-DNA består av syntetiskt DNA som kan rehistreras och spåras till en specifik ägare. Vätskan målas på ägodelarna och kan bara ses med hjälp av en UV-lampa, och gör föremålet mer eller mindre ointressant på hälerimarknaden,Bild: Hussein El-alawi
Det nyaste skyddet mot inbrott är märk-DNA: en liten flaska som liknar nagellack, och som penslas på de ägodelar man är extra rädd om. Vätskan syns bara om man lyser på den med UV-lampa, och innehåller ett syntetiskt DNA som kan spåras.
– Många hälare lyser på stöldgods med uv-lampa, och om de hittar märk-DNA, så vill de inte ha grejerna, berättar Anders Åkesson, säkerhetschef i kommunen.
Kommunen har börjat märka sina egna datorer och surfplattor med märk-DNA, och Anders Åkessons mål är att åtminstone 20 procent av kommuninvånarna ska använda märk-DNA i sina hem.
En man bland åhörarna undrar om det finns några krav på hur många som måste ingå för att gruppen ska "räknas" som grannsamverkan?
– Det spelar ingen roll, säger Anders Åkesson. Det kan vara bara ett par hus, eller ett helt område, som Morkullevägens grannsamverkan i Bjärred. De har ju till och med grillfester varje sommar!
– Men då kan ju tjuvarna göra inbrott när alla är på grillfesten, inflikar mannen, och får hela rummet att skratta.
***
Gunnar Larsson äter färsk strozzapretipasta med tomatsås och Karljohansvamp på restaurang Vespa i Bjärred.
Han är pensionerad flygledare, Bjärredsbo sedan 45 år tillbaka, och har en utstrålning som får dig att tänka att det vore fullt naturligt att lämna dina husnycklar till honom, trots att du bara känt honom i ett par minuter. Han är också ordförande i Morkullevägens grannsamverkan, som idag består av 47 hus i området Alfredshäll.
Gunnar Larsson har drivit grannsamverkan längs Morrkullevägen i Bjärred i sju år. Under de senaste sex åren har det bara skett ett misslyckat inbrottsförsök i området.Bild: Peter Frennesson
Allting började med att Gunnar Larsson kom hem efter jobbet för åtta år sedan och upptäckte att det var ovanligt kallt i huset.
– Först tänkte jag att någon måste ha glömt att stänga fönstret. Men sedan såg jag att ett fönsterglas var sönderslaget. Det kändes obehagligt att någon varit inne i ens hus, det hade aldrig hänt oss förut, säger han.
Det skedde ytterligare 5-6 inbrott i samma område, och i början av 2009 tog Gunnar Larsson och ett par andra personer tag i situationen och startade en grannsamverkan. Man skickade ut tips och instruktioner till grannarna, och styrde dessutom upp den där berömda grillfesten.
– Syftet med festen var ju att folk skulle känna igen varandra. Man vet ju oftast inte vilka som bor längst ner på gatan, om man själv bor i andra änden. Men nu har ju folk lärt känna varandra, särskilt barnfamiljerna, berättar Gunnar Larsson.
Projektet har varit en succé. Under de senaste sex åren har de anslutna husen inte haft ett enda inbrott. Gunnar är dock noga med att grannsamverkan inte kan ta hela äran, polisen och kommunen har också dragit ett tungt lass.
– Samarbetet har funkat bra. Kommunen har ju också trygghetsvärdar som kör omkring, och det bidrar mycket, säger han.
"Det känns som att vi just nu gör allt som vi kan göra. Men vi ska fortsätta testa appen Coyards och se om det är något för oss. Det gäller att inte slå sig till ro" säger Gunnar Larsson.Bild: Peter Frennesson
Tallriken är renskrapad och salladsskålen tom.
Vi kör ut till villaområdet, med sin 70-talsbebyggelse och artigt hotfulla skyltar om grannsamverkan och märk-DNA. Gunnar Larsson visar en parkering där han och de andra i området bett kommunen att skära ner buskarna, för att öka synligheten. Han berättar att över hälften av de boende använder märk-DNA, och att några har börjat använda "Coyards", en svenskutvecklad app där grannar kan skicka meddelanden och rapportera om misstänkta händelser.
– Vi ska fortsätta att testa den appen, men vi har många pensionärer som bor här, och de har ibland lite svårt för appar och sånt, säger han.
Vilket tips vill du ge till folk som funderar på att starta grannsamverkan?
– Det viktiga är engagemanget. Att få med folk. Vi har en representant per tvärgata, som har ansvar för att informera de andra boende. Vissa som är yngre känner att de inte har tid med grannsamverkan, men det krävs inte så mycket för att hålla igång det.

Polisens bästa tips för den som vill förebygga inbrott:

Tänk som tjuven! Gå ett varv runt huset och fundera på var du skulle bryta sig in om du var inbrottstjuv. Be någon bekant att göra samma sak, och gör förbättringar utifrån vad ni kommer fram till.
Larm är ingen garant för att slippa inbrott idag. Belysning med timer, och utomhuslampor som tänds upp när någon närmar sig huset, kan vara en bra investering.
De flesta lägger sina värdesaker på samma platser. Tjuvar som polisen intervjuat säger att de skulle kunna hitta grejerna "med förbundna ögon". Sovrummet är det vanligaste stället. Sprid ut dina värdesaker i huset.
Om du ser en person i området som du inte känner igen, gå fram och fråga vänligt om du kan hjälpa dem med något. En tjuv som blivit konfronterad tvekar inför att begå ett brott, eftersom någon då kan lämna ett signalement.
Gå till toppen