Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Kalle Lind: ”En jul med mycket mat och god mat och sura farbröder...”

Det hände sig på ett äldreboende i Mellanskåne att personalen hade ordnat julbord. Det hade varit ett stök och ett bök. Korv hade stånkats, sylta hade pressats, sill hade lagts in, servetter hade lagts ut, ljus hade stöpts och gris hade snöpts. Bordet dignade av alla de läckerheter som ett julbord ska digna av.

Kalle Lind, krönikör sydsvenskan.se.
Och så förde man de boende till bordet. Det doftade ljuvligt och juligt, det doftade så som det doftat varenda jul de gamla upplevt de senaste åttio, nittio, till och med hundra åren. Det doftade barndom och ungdom och vuxendom om vartannat, det blev en påminnelse om allt det goda livet trots allt haft att bjuda på.
En farbror på boendet var känd för sitt vresiga humör. Han klagade på personalen som både gick på och trollade med knäna för att ge så mycket värdighet det gick till människor som sjöng på livets slutvers. Han svarade på deras hälsningar med grymtningar, klagade på att vattnet var för varmt när de badade honom och kudden för mjuk när de nattade honom.
Nu rullades han fram till julbordet. Han såg ut över de tända ljusen och de rågade faten, han såg vörtbrödet, grisatassarna, brunkålen, skinkan. Han drog in doften från väntande risgrynsgröt. Och så sa han:
”Finns det ingen buljong?”
Då såg kvinnorna som jobbade på äldreboendet på varandra och så tog de farbrorn i hans rullstol och körde in honom på hans rum och låste. Och så gick de tillbaka till julbordet och åt med frisk aptit tillsammans med de andra boende.
Och de åt och fröjdades och det var en sån där jul som så många kunde minnas från förr. En jul med mycket mat och god mat och sura farbröder instängda på rummet.
Och när alla ätit sig trätta och dästa och gått till sällskapsrummet för att se hur årets julvärd stod sig i konkurrensen, när all överbliven mat lindats in i folie och lagts i kylen, så lade en av vårdarna en tärning i en kastrull kokande vatten och så rullades den sure farbrorn ut till bordet igen för att njuta sin buljong.
Ty det var ju trots allt jul. Och då ska vi alla få vad vi önskar.
Läs alla artiklar om: Kalle Lind
Gå till toppen