Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Pysslandet ett sätt för familjen att gå ner i varv

Julen är pysslets högtid. Men hemma hos familjen Bolmsjö är det pysselhögtid året om. "För mig är det både lust och terapi. Jag måste skapa med händerna för att må bra", säger Clara Bolmsjö.

"Det behöver inte vara så dyrt att samla på sig pysselsaker. Jag är en riktig loppisråtta och brukar köpa på mig gamla pennor och färgburkar, tyger och smycken. Och så sparar vi på papper och toarullar och annat som kan vara bra att ha", säger Clara Bolmsjö, som julpysslar med barnen Sigge och Majken.Bild: Julia Lindemalm
Silkespapper, glitterlim, pärlor och fisketråd. Hela matbordet är fullt av skatter att sätta händerna i. Sigge Bolmsjö, 6, kavlar ut lera. Majken Bolmsjö, 9, viker tranor i origami.
– De ska hängas upp i trådar, tre stycken tillsammans, säger Majken.
– Mina lersaker ska hänga på tork. Sedan kan de hänga i granen, säger hennes lillebror.
Läs också "Julen är så upphaussad att det är lätt att ryckas med"
Det är tisdag eftermiddag och familjen i Lund har precis kommit hem från jobb och skola. Den perfekta tiden för pyssel, menar Clara Bolmsjö.
– Det är ett så bra sätt att samla barnen efter en hel dag. Det blir så fina prat när du har något för händerna. Du kan fånga upp hur de mår och hur de haft det utan att det blir sådär: nu ska vi prata, säger hon.
Jag har ett enormt behov av att hålla på med händerna. I perioder när jag inte har möjlighet är jag mycket surare av mig.
Dagarna då barnen inte skapar något med händerna är lätträknade. Ibland syr de eller fingerstickar, ibland målar de eller trär pärlor. Men mest av alla pysslar deras mamma.
– Jag har ett enormt behov av att hålla på med händerna. I perioder när jag inte har möjlighet är jag mycket surare av mig, säger Clara Bolmsjö.
Johan Gejhed, Claras man, som skär auberginer i köket, nickar.
– Det kan jag intyga.
När pysslet åker fram på bordet är Sigge Bolmsjö snabbt framme.Bild: Julia Lindemalm
Skapandet är långt mer än en hobby, menar Clara Bolmsjö. Det är ett sätt att komma ner i varv efter jobbet, stänga av tankebruset och göra något för sin egen skull. Det är också en nästan kliande lust till det sinnliga och konkreta. Färger, former och strukturer.
– Hantverk har en början och ett slut, det är så få saker som har det i samhället i dag. För mig är det stressdämpande. Mycket i livet är snarare evighetsprojekt, som jobbet eller för den delen att uppfostra barn, säger Clara Bolmsjö, som driver ett fastighetsbolag på Österlen.
Läs också Barnens smällkarameller i resväskan, lika krossade som deras förväntningar
Längtan efter att skapa med händerna har vuxit under senare år. Förr ingick handarbete och andra praktiska sysslor i de flesta människors vardag. I dag är det hemgjorda eftersträvansvärt av samma anledning som det ratades när hushållsmaskiner och masstillverkning tog över – för att det inte blir perfekt, är unikt och tar tid att skapa.
När du har saker för händerna är det mycket lättare att prata. Du behöver inte ha ögonkontakt hela tiden.
Dessutom visar stress- och hjärnforskning att det är bra för människan att använda sina händer. I boken "Handen och hjärnan: Från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden" skriver Göran Lundborg, professor emeritus vid Lunds universitet, att aktiva händer stimulerar stora delar av hjärnan.
Han menar att det är en av förklaringarna till att händernas arbete lugnar sinnet, får tankarna att flyga lätt och ökar kreativiteten.
"Jag och min kompis Frida håller på att göra världens längsta fingerstickning", säger Majken Bolmsjö.Bild: Julia Lindemalm
Clara Bolmsjö är socionom i grunden och fram tills för några år sedan arbetade hon på Stadsmissionens verksamhet Enter för unga, utsatta tjejer. Där använde hon pyssel som en organiserad samtalsmetod.
– Många av tjejerna värjde sig för att gå in i ett terapirum och öppna sig för en okänd människa. Men runt ett pysselbord, ett par tre tjejer och en vuxen, så kunde vi få bra och vettiga samtal.
Det handlar inte om att ersätta terapin, betonar hon, utan om ett komplement, ett sätt att lugnt och naturligt komma nära.
– När du har saker för händerna är det mycket lättare att prata. Du behöver inte ha ögonkontakt hela tiden. Är det jobbigt kan du alltid gömma dig bakom händerna och blir det tyst kan du prata om det du eller de andra pysslar med.
En helt avgörande sak för mig är att det är opretentiöst. Det här är min lyx och min tröst, för bara mig och mina händer.
Själv har Clara Bolmsjö med sig en väska med skaparmaterial nästan vart hon än går. Ett pågående broderi som hon kan ta fram medan hon väntar på barnen vid skolan. En bunt tygstycken som ska klippas i bitar till nästa lapptäcke, som hon hivar fram efter middagen hos goda vänner.
– En helt avgörande sak för mig är att det är opretentiöst. Jag har absolut inga ambitioner att tjäna pengar eller försöka leva på mitt skapande. Det här är min lyx och min tröst, för bara mig och mina händer.
Sigge Bolmsjö formar hjärtan och snögubbar i lera.Bild: Julia Lindemalm
Dottern Majken tittar upp från sina prassliga silkespapper.
– I somras plockade mamma minst tusen stenar på stranden som hon målade mönster på. Hela stranden var full.
Clara Bolmsjö skrattar.
– Ja, jag blir ofta lite besatt.
Flera smällkarameller, lerhjärtan och snögubbar har nu blivit färdiga. Snart ska de hängas upp i julgranen som är på ingång.
– I år måste den vara jättestor. Annars får vi inte plats med allt, säger Majken Bolmsjö.
FAKTA

Så påverkar handarbete dig och din hjärna

1. Välbefinnandet ökar. Att tälja, sticka eller måla, exempelvis, ger ofta en känsla av ro och avkoppling. Du tänker också lättare, och ältar mindre, när du koncentrerar dig på det du har i handen. Någon exakt neurologisk förklaring finns inte idag, men det är ett välkänt faktum.
2. Handens utrymme i hjärnan ökar. Hjärnan är plastisk, den kan omformas, och ju mer vi använder våra händer desto större utrymme tar de i hjärnbarken och desto mer påverkar de hjärnans inre organisation.
3. Vi blir berörda. Känselfunktionerna i våra händer är extremt välutvecklade. När vi exempelvis julpysslar och känner på olika material, ytor och strukturer stimuleras hjärnan – precis som den gör när vi smeker någon vi tycker om eller klappar ett husdjur.
4. Händerna minns. Inom forskningen pratar man om att handen har en intelligens. Den kan lära sig mycket och den minns vad den en gång lärt sig.
5. Ibland används uttrycket ”kreativa händer”. Kreativiteten sitter egentligen i hjärnan, men upplevs ofta som att den kommer direkt ur händerna, att det bara går av sig självt.
Källa: Göran Lundborg, professor emeritus vid Lunds universitet.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Gå till toppen