Dygnet runt

Malmös arkitekturliv drömmer om kanalbostäder, konstdistrikt och vildmarkssträng

En botanisk trädgård över järnvägsspåren. Ett nytt konstdistrikt i centrum. En vildmarkssträng som löper genom staden. Eller varför inte Malmö som en kanalstad med nya bostadshus och bryggor vid vattenkanten. Dygnet Runts idéverkstad "Malmö drömmer" ger sig idag in i arkitekturen.

I dagens avsnitt: en önskan om att Malmö ska bli en kanalstad.Bild: Albin Brönmark
För att ge 2017 en kreativ och inspirerande start har Dygnet Runt bjudit in Malmös kulturvärld till en idéverkstad där vi har bett ett antal inbjudna personer att drömma fram en satsning inom just deras bransch. I tolv avsnitt kommer vi att få höra om idéer inom film, musik, spel, mode, arkitektur, litteratur, scenkonst, serier, konst, medier, krog och humor Det kommer att bli en resa mellan högt och lågt, sannolikt och osannolikt, skrytsamt och blygsamt. Dygnet Runt hoppas att idéverkstaden leder till att nya samarbeten startar och fler idéer blir genomförda. Kanske av dig som läser detta …
I dagens avsnitt gäller det arkitektur och frågan till några i Malmös arkitekturliv löd: ”Om du får önska dig en arkitektursatsning i Malmö under 2017 – hur skulle den se ut?”.
Urban Skogmar.Bild: Foto5 BLI STUDIO

Idé: Bygg ett konstdistrikt och en stadsbyggnadsarena

Urban Skogmar, arkitekt på Sweco och en av hjärnorna bakom prisbelönta Öresundsförslaget "Ge mig era trötta":
1. Etablera ett ”art district” med billiga hyror, kanske i något av de centrala industriområdena i Malmö. En fin förebild är District 798 i Peking.
2. Att ordna en ”stadsbyggnadsarena” för Malmöborna. Med hjälp av ny VR-teknik kan allmänheten ta del av nya utbyggnadsplaner, samt själva bidra med idéer för Malmös utveckling. Detta skulle kunna ske i en ambulerande paviljong som flyttas runt till olika områden i Malmö, till olika event med mera. På detta sätt kan gemene man känna en större delaktighet och få en tydligare bild av Malmös framtid.
3. Sätt samman en grupp planerare från både Malmö och Köpenhamn som kan få en helhetsbild, samt samordna satsningar och stadsutveckling som sker på bägge sidor av sundet.
Carola Wingren.Bild: Lars Brundin

Idé: Vildmarkssträng, grön akupunktur och Entré-omgörning

Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur på Alnarp:
1. Tänk er att en av de största infarterna till Malmö city görs om till vildmark. ”Supersträngen” skulle kunna gå från jordbrukslandskapet via Fersens väg och in till Kungsparken, så att harar och kaniner kan springa ända in till Ernst Billgrens rådjursskulptur och säga ”hej”. Asfalten bryts upp och gräs och ängsblommor kavlas ut eller sås i de gamla hjulspåren och Allemansrätten erövrar staden. Det finns något ängsligt över hur den framtida hållbara staden tar sig in i vårt samhälle. En rädsla över vad som ska hända om asfalten bryts upp, och regnvattnet får strömma fritt ner mellan växternas rötter till grundvattenytan därinunder. En sammanvävning av stad och land skulle man kunna kalla det. Och som också tar hand om och minskar riskerna för översvämningar i staden.
2. Eller tänk er att Malmö utsätts för grön akupunktur. 12 synliga snitt görs i Malmös ”hud” (stadsväven) under året. Ett snitt varje månad, och på olika platser från periferi till stadsmitt. Snitten kan vara rektangulära, kilformade, organiska eller allra helst flikiga. De placeras så att de gör nytta och kan ta hand om regn och skyfall; minska risken för översvämningar eller sänkta grundvattenytor. I samma stund som snittet läggs fylls det med ett innehåll; med frodig grönska, men också med ett kulturellt innehåll som roterar allteftersom ”akupunkterna” invigs. Punkterna kan bli del av stadens hållbarhetssatsningar för dagvattenhantering och grönstruktur, men samtidigt bidra till aktiviteter över året och komplettera Sommarscen Malmö.
3. Eller tänk er att köpcentret Entré utvecklas med solfångare, hälsoträdgård, hydroponisk odling inomhus, på väggar och tak och fiskodling utomhus. Stadens unga landskapsarkitekter, formgivare och kulturarbetare får erövra byggnaden och platsen utanför, stegvis och i delar. Det rektangulära shoppingkomplexet i glas och betong förändras, och blir till en plats där kommersialismen vävs samman med experiment kring matproduktion, energiproduktion, kojbyggande och svampplockning.
Jonas Lindvall.Bild: Emma Larsson

Idé: Mer långsiktighet och fler oprövade kort

Jonas Lindvall, arkitekt:
Jag önskar mig att vi inte glömmer bort arkitekturen i en stad som Malmö med en stor bostadsbrist och iver att skapa nya hus och nya bostäder. Bakgrunden till min önskan är sprungen ur problem som skapades förra gången det gick fort, i 1960- och 70-talens miljonprogramsbyggande, och rädslan att det kanske inte blivit eller kommer att bli bättre denna gången. Jag önskar att vi inte glömmer bort att det som byggs ofta står 50–100 år eller kanske ännu längre tid och att det påverkar oss alla på många plan om det blir bra eller dåligt.
Min önskan inbegriper även önskan att låta flera mindre aktörer medverka i bostadsbyggandet som kommer att ske framöver. Kanske låta oprövade kort, vad gäller det storskaliga bostadsbyggandet, både bland arkitekter och entreprenörer får vara med, kanske under mer erfarna aktörers mentorskap. Kanske kunde man låta vinstmålen stå tillbaka lite grann för att uppnå något som blir mer hållbart och kanske mer uppskattat under en längre tid? Kanske förändra byggprocessen för att inte tappa fokus på vad det är man vill uppnå.
För i grund och botten är utgångspunkten för min önskan en enda sak som jag tror väldigt mycket på: Jag tror att vi lyder under en resonanslag, där omgivningar, rum, möbler, saker – ja allt – påverkar oss och påverkar hur vi mår. Därför blir det som är gjort med hjärta och omsorg något som skapar lyckligare människor och bättre samhällen.
Ylva Hegelund.

Idé: Gräv ner spåren och satsa på strandpromenad och konstgjorda öar

Ylva Hegelund, arkitekt och delägare i Kamikaze Arkitekter:
Kustläget har alltid varit Malmös styrka. Men nu fiskar vi inte längre, industrin är så gott som död och det strategiska hamnläget är inte längre lika aktuellt. Dags att omdefiniera kustlägets betydelse och åter göra det till stadens styrka.
1. Tänk om man grävde ned spåren längs hela Frihamnen. Godstrafik som fortfarande är aktuell läggs om och separeras från persontrafiken. Vips har man gjort sig av med den enorma barriär som skiljer staden från dess största och mest attraktiva markreserv. Det kunde läka samman staden och markens exploateringsvärde torde öka så pass att endast fantasin sätter gränserna för hur hamnområdena kan utvecklas. Tänk om Carlsgatan blev Malmös Broadway. Frihamnen en ny pulserande citykärna som ett riktigt Malmhattan. Mellersta hamnen fick bli ett Venedig i miniatyr och gamla spårområdet en centralpark i stadens absoluta hjärta.
2. Tänk om en del i Malmös kollektivtrafiksatsning kunde bli en 2000-talsversion av vaporettor (en sorts båtbussar) som band samman vårt nya dockland. Naturligtvis med knutpunkt i Frihamnen direkt i anslutning till centralstationen. Tänk om man till detta lade en regional dimension: snabbåtar som avlastar bropendlingen direkt till Köpenhamn, Landskrona och Helsingborg. Kanske kunde en långsammare ringlinje gå i kanalen och varför inte fler gondoler?
3. Tänk om man på allvar satsade på Ribban. Det kunde bli en helt unik strandpromenad kantad av barer, uteserveringar och folkliv. Man kan snegla på Barcelona, Nice eller varför inte Helsingborg om det behövs inspiration. Kom igen Malmö, vi kan bättre än en bred cykelbana! Vattenkvaliteten kunde förbättras genom att man med hjälp av konstgjorda öar reglerade strömmar samtidigt som de skyddar mot en havsnivåhöjning. Dessutom skulle en ny rekreativ och möjligen exploaterbar yta tillföras staden. En ny sprudlande stadsdel kunde skapas som ett pärlband längs gamla banvallen och knyta samman de stora utbyggnadsområdena i Limhamn med resten av staden.
Christer Larsson.Bild: Albin Brönmark

Idé: Bygg en botanisk trädgård som binder samman Nyhamnen med Kirseberg

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad:
Musrestaurangen på Bergsgatan, vilken bra idé! Jag hade gärna kommit på den själv. Den visar dels på några av Malmöbornas förmågor, kreativitet och ett stort engagemang för Malmö, dels på vikten av att samlas runt en fråga eller händelse. Förmågor som är avgörande om vi skall lyckas utveckla den staden vi har och lever i på ett bra sätt.
Under nästa år ska vi förtydliga några av de möjligheter som kommer prägla vårt arbete under många år. Malmöringen som vi längtat efter kommer att bli en viktig samlande kraft för hela staden och vi får två helt nya stadsdelar, en nyskapad och en omskapad.
Den omskapade är satsningen på Rosengård station och byggande runt den, igångsättning av Culture Casbah, utvecklingen av Rosengård centrum, utvecklingen av Amiralsgatan till en stadsgata. Samlat kallar vi det för Amiralsstaden – en helt omskapad stadsdel.
Den andra nyskapade stadsdelen är Nyhamnen och Kirseberg med två stationer, Malmö C och nya Östervärn. Här ska ett nytt stadskoncept växa fram och vi ska utmana täthet, mobilitet, resurshantering, klimat, livsstilar och de globala hållbarhetsmålen.
Den satsning jag personligen skulle vilja se är att vi binder ihop Nyhamnen med Kirseberg till en sammanhängande stadsdel med hjälp av en botanisk trädgård över bangården någonstans i höjd med Sydsvenskans gamla kontorshus. På så sätt skulle Kirseberg få en egen hamnfront i Mellersta hamnen. Och sen kanske en bostadsutställning, ett nytt "Bo01", i Mellersta hamnen?
Vi säger att Malmö inte är en stad utan en rörelse, just för att vi ser en så stark innovationskraft, det ständiga utvecklandet och ifrågasättandet av oss själva. Med hjälp av vår unika mångfald och vårt stora engagemang från medborgare så ska vi bygga Malmö till en hel stad. Vi blundar inte för utmaningarna men vi kan och ska återuppfinna vår stad igen.
Hanne Birk.Bild: Privat

Idé: Skapa ett arkitekturlabb

Hanne Birk, utvecklingschef på Varvsstaden som utvecklar området kring gamla Kockums:
Människor möter arkitekturen i vardagen – i byggnader, i stadsrum och i landskapet. Det är en naturlig del av vår vardag, så naturlig att vi inte reflekterar över det eller hur det påverkar oss som människor. Vi bygger, producerar och konsumerar som aldrig förr och i farten glömmer vi att diskutera de estetiska och funktionella ramar som tillsammans skapar hög livskvalitet.
Arkitekturförmedling är viktigt och den kan ha många olika former: kritik, recensioner, podwalks, utställningar, debatt, tv och så vidare. Genom förmedling kan vi få en stor förståelse för varför omgivningarna påverkar oss och därmed att bredda vår upplevelse och ställa större krav.
Därför vill jag så ett frö för att vi ska skapa en fysisk plats, ett arkitekturlabb, för reflektion och arkitekturförmedling omkring arkitekturens roll i samhället.
Jag skulle kunna tänka mig att där fanns en naturlig plats där skolbarn, studerande, professionella och pensionärer kunde mötas och ge feedback på det som byggs. Det kunde också vara i en undervisningssituation. Det viktiga är att nå alla målgrupper i samhället. Jämför med DAC i Köpenhamn där man utmanar den byggda och tänkta arkitekturen i staden på detta sätt.
Hans Willehader.

Idé: Ny arkitekturkritik och 50 billiga containers

Hans Willehader, arkitekt på Arkitema:
1. God arkitektur är viktigt för samhället. Men jag vill påstå att vi i mångt och mycket i det industriella Sverige inte är kapabla att tala om vad som är god arkitektur. Vi vågar inte ta ställning till fint och fult och har ingen kulturell botten att bygga våra påståenden omkring. Det är i mina ögon först när befolkningen ställer krav som den verkligt goda arkitekturen uppstår. Jag skulle vilja att man under 2017 fokuserade på en artikelserie som bjuder in till arkitekturkritik av det senaste årets byggnads- och stadsbyggnadstillskott i Malmö. Professionella arkitekturskribenter ska börja skriva i tidningarna, inte i tidsskrifterna och tydligare höras av massmedier. På så vis börjar vi bygga en kunskapsbas och kulturell platsform som gör att folk vet bättre vad som är god arkitektur.
2. Det finns många bra exempel i vårt grannland Danmark på hur kulturaktiviteter kan vara med att skapa förutsättningarna för ett nytt område att blomstra. Se på Papirøen eller Carlsbergsområdet. Platser som aktiverats genom att staden och/eller fastighetsägaren erbjuder lokaler på temporär basis för att utvärdera effekten av olika initiativ. Kan man genom politiska medel förenkla regler och krav för att kunna inta befintliga lokaler och områden? Kan vi hitta andra lösningar än vad som gäller idag för toaletter, ventilation eller tillgänglighet? Hur kan detta fungera i en marknadsekonomi? Fram för fler billiga lokaler som kan uppstå för kulturella ändamål och som berikar Malmö! Jag skulle önska att ett initiativ togs om hur vi kan erbjuda billiga lokaler för kulturella aktiviteter.
Tänk om fastighetsägarna och kommunen i ett område, till exempel Västra Hamnen, investerade i 50 containers och erbjöd initiativtagare att hyra dem för 5000 kronor i månaden under 2017. I dessa kunde vem som helst göra vad som helst. Många initiativ kräver inte finfina lokalen utan man vill gärna sitta billigt och enkelt.
Victoria Percovich Gutierrez.Bild: Jenny Leyman

Idé: Besökscenter i Kalkbrottet och stor park i Nyhamnen

Victoria Percovich-Gutierrez, hållbarhetsstrateg på White arkitekter:
Jag vill 2017 se att de aktörer som fysiskt bygger Malmö får en ökad förståelse om det offentliga rummets demokratiska roll och betydelse. Staden så som vi känner till den, med parker och stora gemensamma ytor, är inte en självklarhet när staden expanderar, förtätas och byggs samman. Parkerna och torgen som anlades för över 100 år sedan ger staden fortfarande värden i form av grönska, välmående och skapar utrymmen för kultur och fysiska aktiviteter. Det är där människor från hela Malmö möts, tränar, delar måltider och finner lugn. Sociala värden som är svåra att räkna hem, men ack så viktiga för att skapa en levande stad. För att inte tala om de ekonomiska värden som de som bor i anslutning till dessa områden får i form av högre värderade bostäder.
Jag önskar mig därför inget storslaget utan snarare att ni som nu bygger funderar över varför handel och konsumtion värdesätts högre än det som får oss att på riktigt mötas och må bra. Jag önskar mig konkreta initiativ som värdesätter och investerar i de gemensamma offentliga utrymmen vi redan har och säkerställer att vi har ännu fler i framtiden. Saknar ni idéer på hur kommer här ett par förslag:
1. Skapa ett besökscenter i Kalkbrottet som berättar om Limhamns och Malmös historia, kalken och hamnens betydelse och samtidigt tillgängliggör detta unika naturreservat för fler.
2. Använd kulturen för att få Malmös invånare att hitta till nya platser. Klubba därför igenom ett konstmuseum där stadens unika konstsamling äntligen kan visas upp som den förtjänar, men placera det där ingen förväntar sig det.
3. Våga satsa på stora gröna rum i stil med klassiska Malmöparker vid utbyggnaden av Nyhamnen. Det är en investering som i dagsläget är mindre ekonomiskt försvarbar, men som vi i hundratals år framöver kommer att nyttja.
För det är i de offentliga rummen som vi pratar med varandra och lär oss förstå den andra. Om vi vill värna om vår demokrati, och det måste vi, behöver vi fler sådana rum att göra det på. Det är viktigare nu än någonsin.
Joachim Lundquist.Bild: LARS AAGE NILSSON

Idé: Gör Malmö till en kanalstad

Joachim Lundquist, arkitekturchef på Fojab Malmö:
Tänk om vi kan göra Malmö till en kanalstad. Att lyfta fram Malmös vattendrag, likt Hamburg och Amsterdam, genom att placera nya hus där ena sidan ligger på strandbanken och den andra ute i vattnet. Längs med Drottninggatan, Exercisgatan och Norra Vallgatan fram till Centralstationen byggs karaktärsfulla femvåningshus i klassiskt tegel där alla bostäder får tillgång till en brygga som också fungerar som Malmöbornas nya promenadstråk. Föreställ dig att vakna upp på morgonen, gå fram till fönstret och kunna titta rakt ner i vattnet, mitt i stan.
Huskropparna bildar ett nytt lager mellan den befintliga kvartersstrukturen och kanalen. Mellan de nya huskropparna finns öppningar som blir entréer till de nya bryggorna. Detta blir också siktlinjen till kanalen för de bakomliggande kvarteren. På bottenvåningarna ges plats för restauranger, butiker och kontor för att skapa liv och rörelse. Bryggorna som går längs med husen blir ett promenadstråk för Malmöborna, från Södertull till Centralstationen. Föreställ dig själv kvällspromenaden där upplysta fönster speglar sig mot kanalen, balkonglivet på de ovanliggande bostäderna tillsammans med livet från restauranger och uteserveringar på bryggan – vilken potential Malmös kanaler besitter.
Genom att utnyttja Malmös kanaler förtätar och förskönar vi dessutom staden. Här skapas vackra och starka stadsrum med tydliga kanter och gränser där vatten möter hus. Kanske blir det till och med ett lyft för kanalerna som transportsträcka – varför inte ta en båttaxi från Centralstationen till Södertull?
Jenny Kirsten Bille.Bild: Jenny Leyman

Idé: Skapa ett grönt hus i gamla stadsdelsförvaltningen på Kirseberg

Jenny Kirsten Bille, landskapsingenjör på Andra landskap, vd för Suellska Villan kontorshotell samt en av initiativtagarna till Näringslivsuppropet Malmö:
Jag har alltid tyckt att gamla stadsdelsförvaltningen på Kirseberg borde kläs i levande grön fasad och att husets takträdgård skulle öppnas upp för småskalig stadsodling för stadsdelsborna. Hade även husets innehåll kunnat inkluderas i en förändring av utsidan så menar jag att huset hade varit en riktigt fin plats för en idéverkstad för unga med just fokus på gröna visioner, odling och miljöinnovationer.
Roger Röing.

Idé: Starta en arkitekturbiennal om gentrifiering

Roger Röing, vd för Röing arkitekter i Limhamn:
Jag tänker mig en återkommande internationell arkitekturbiennal i Malmö med temat gentrifiering. Den ska vara intressant för städer som genomgått liknande stadsutveckling som Malmö, det vill säga en gentrifiering där stora delar av staden gått från att ha varit en arbetarstad till en kunskapsstad. Chicago är ett exempel, men det finns liknande exempel i Sverige: Haga i Göteborg och Södermalm i Stockholm. En biennal med temat gentrifiering skulle kunna innebära ett stort erfarenhetsutbyte och möjligheter att diskutera intressanta aspekter i utvecklingen av sådana städer och områden.
Att vara värd för en Arkitekturbiennal skulle ge Malmö en positiv uppmärksamhet och även ge dess invånare ett engagemang kring den framtida utvecklingen av staden. Undertemat för biennalen skulle kunna röstas fram av Malmöborna själva, vad som är angeläget just för tillfället; Hur ska man lösa bilåkandet och parkeringar i staden? Hur får man in grönska? Vad är god arkitektur i staden? Samtal och erfarenhetsutbyte mellan de olika deltagarna i biennalen skulle ge tillfälle att se hur andra städer och områden har löst liknande frågor. I förlängningen blir ju biennalen även en ett incitament och drivkraft att ytterligare utveckla den fantastiska stad vi bor i.
Petter Brunskog.

Idé: Skapa arkitekturen gemensamt

Petter Brunskog, grundare av Malmöföretaget Rumba som jobbar med att befolka stadens övergivna ytor:
Det är lätt att tolka arkitektur som enskilda byggen och kåkar. Men 2017 skapar vi arkitekturen gemensamt. Vi åker till Rom för att uppleva bevarade miljöer. Vi fascineras av gatulivet i Berlin. Detta är upplevelser skapade i ett sammanhang. Malmös arkitektur är i mångt och mycket kreativiteten. Det som växer i mellanrummen och dessa kan vi skapa själva, varje dag.
Det jag menar är: gå samman med grannen när ni målar om fönstren. Prata med grannföreningen om hur ni ska sköta gårdens grönska. Glöm min kåk och tänk vår gata! Då går vi plötsligt från underhåll till arkitektur. Från trädgårdsskötsel till landskapsarkitektur. Många små steg kommer att göra 2017 maffigt.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Malmö drömmer
Gå till toppen