Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Malmös nya hemlösa är flyktingar

Hemlösheten i Malmö har fått ett nytt ansikte. Hundratals nyanlända flyktingar har så svårt att hitta en bostad att de söker akut hjälp på socialkontoren.

Kaffedoften från mokabryggaren i kokvrån fyller den lilla tvårumslägenheten där Khaled Mousa och Safaa Hamad bor med sina fyra barn. Från rummet där hela familjen sover i våningssängar hörs skrik – den två månader gamla bebisen Mohammad Nour Mousa berättar att han vaknat.
Ute i det kombinerade köket och vardagsrummet visar de äldre syskonen några av sina leksaker och teckningar.
Innan kriget tvingade dem på flykt från Syrien tillhörde Khaled Mousa och Safaa Hamad den välbärgade medelklassen i staden Daraa nära Damaskus. Han arbetade som veterinär och hon studerade psykologi med sikte på att undervisa eller forska.
De sökte asyl i Sverige 2015, året då det kom 163 000 asylsökande till landet. För ett halvår sedan fick de permanent uppehållstillstånd. Nu längtar de efter att bli självständiga.
– Jag vill lära mig språket snabbt och jobba – gärna som veterinär, säger Khaled Mousa.
– Jag vill att barnen ska lyckas i skolan, och jag hoppas att jag själv ska kunna återuppta mina studier, säger Safaa Hamad.
Men de har ett avgörande problem som de delar med många andra nyanlända som bor i storstäder: det verkar nästan omöjligt att hitta en bostad.
Khaled Mousa , Safaa Hamad , Raua Musa , Ola Mousa , Alayaman Mousa , Mohammad Nour Mousa.Bild: Hussein El-alawi
De har försökt med privata fastighetsägare men fått beskedet att de inte godkänns som hyresgäster eftersom de inte har någon annan inkomst än etableringsersättningen. Det kommunala bostadsbolaget MKB accepterar visserligen hyresgäster som får bidrag till sin försörjning, men kötiden är mellan tre och fyra år.
– Var ska vi vara under tiden? undrar Khaled Mousa.
Hittills har de klarat vardagen genom att, som de säger, ta det de kunnat få.
– Det har varit svarta kontrakt som vi hittat genom kontakter. Ett tag hyrde vi en tvårummare i Rosengård för elva tusen kronor som vi delade med en annan familj, berättar Khaled Mousa.
Till slut vände sig familjen till samhällets yttersta skyddsnät. Lägenheten där de bor nu tillhör socialtjänsten och hyrs ut dygn för dygn för akuta ändamål.
– Det är lite trångt. Men det är den bästa bostad vi har haft hittills, säger Khaled Mousa.
I kommunens statistik räknas familjen som hemlös eftersom de inte har något annat än en tillfällig bostad. Malmö stad gör kartläggningar som bygger på mätningar som socialtjänsten gör den första oktober varje år. Årets mätning visar att hemlösheten nått nya rekordnivåer: 1 740 vuxna och 887 barn i Malmö är hemlösa.
Läs också Allt fler av Malmös hemlösa är barn
Kartläggningen visar också hur hemlösheten fått ett nytt ansikte. 2005 fanns det 694 hemlösa i staden, och den typiska hemlösa Malmöbon var en ensamstående man som led av missbruk, psykisk sjukdom eller andra problem som gör det svårt att bo i en vanlig bostad. Men med åren har en ny sorts hemlösa, som inte har några andra problem än att de har för svag ekonomi för att klara kraven på bostadsmarknaden, blivit allt fler.
2012 blev den här nya gruppen hemlösa för första gången störst. Sedan dess har dessa nya hemlösa blivit mer än dubbelt så många. Samtidigt har den sociala hemlösheten inte ökat mer än vad som är logiskt med tanke på att stadens befolkning växer.
En trend som är tydlig på socialkontoren är att allt fler av Malmös hemlösa har en bakgrund som flyktinginvandrare. Drygt hälften av alla hemlösa har annat medborgarskap än svenskt. Av 1740 vuxna hemlösa har 612 varit i Sverige kortare tid än tre år. 17 procent har etableringsersättning som huvudsaklig försörjning.
När Sydsvenskan och HD tidigare i år granskade det fattiga Malmö mötte vi många nyanlända som berättade om den hopplöshet de upplever på bostadsmarknaden.
Läs också Allt fler Malmöbor är för fattiga för ett eget hem
– Under en period betalade jag 2 300 kronor i månaden för ett rum i en lägenhet på Ramels väg. Jag delade rum med två personer. Vi sov på golvet på madrasser. Vi var åtta personer i lägenheten. Människor som jag inte kände kom och gick. Många var rädda för vår hyresvärd. Jag klarade inte av min kurs i svenska för invandrare. Det blev för svårt att studera, sa en man.
– Vi måste snart lämna lägenheten som vi hyr i andra hand. Det känns förfärligt. Mina barn går i skolan och de behöver ett hem. Det verkar helt omöjligt att få ett förstahandskontrakt trots att min man har jobb. Jag vill inte berätta för våra vänner och släktingar i hemlandet hur vi har det. Ibland vill jag bara skrika högt, sa en kvinna.
Den nya bosättningslagen som började gälla i år innebär att nyanlända flyktingar som har fått uppehållstillstånd anvisas till kommunerna. Till den gruppen måste kommunen ordna bostad. Men större delen av Malmös flyktinginvandring är oplanerad. De flesta kommer till staden med stöd av den så kallade ebolagen som ger asylsökande rätt att välja kommun om de själva ordnar ett boende.
Det vanligaste är att man ordnar något provisoriskt, ofta som inneboende. Men för dem som får uppehållstillstånd och har rätt till familjeåterförening uppstår ett akut behov av en större bostad.
– Då kommer man ofta till oss, konstaterar Petra Quandt Farkas som är enhetschef på socialtjänsten i stadsområde Norr.
När vi besöker Petra Quandt Farkas på socialkontoret i Kirseberg möter vi en flyktingfamilj som har med sig resväskor till väntrummet.
Petra Quandt Farkas,Bild: Lars Brundin
– Så ser det ut i princip varje vecka. Det är inget speciellt ovanligt, säger hon.
Familjen vill inte att vi skriver vad de heter, men föräldrarna berättar att de är från Syrien och att mamman och barnen precis kommit från flygplatsen för att återförenas med pappan som fått uppehållstillstånd. Nu har de fått löfte från socialtjänsten om att tillbringa natten på ett hotellrum i Eslöv.
– Vi måste ge dem tak över huvudet. Vi kan aldrig låta en barnfamilj stå på gatan, säger Petra Quandt Farkas.
Den här sortens akutlägen har fått Malmö stads kostnader för hemlösa att skena iväg. Allt oftare ser socialtjänsten inget annat alternativ än hotellrum, som är den dyraste och sämsta lösningen.
– Vi har en del egna jourlägenheter och barnfamiljer är alltid prioriterade. Men i det akuta skedet kan det bli hotell eller vandrarhem. Man ringer runt och tar det som finns, säger Petra Quandt Farkas.
Innan året är slut väntas Malmö stad ha bokat 350 000 hotellnätter åt hemlösa. Det är en kraftfull ökning jämfört med förra årets redan höga siffra, 210 000 hotellnätter. Den totala kostnaden för hemlöshet väntas landa på 386 miljoner.
Läs också Malmö stads kostnader för hemlösa väntas spräcka budgeten med 181 miljoner
Särskilt oroande är att så många som 887 av stadens hemlösa är barn.
– Vi strävar efter långsiktiga lösningar för barnfamiljer, men det är inte alltid det lyckas. Det bidrar ju till en otrygghet att växa upp under de förhållandena. Hur tar man hem kompisar? Vad säger man i skolan? Hur kan man läsa läxor? Hur orkar man när man bor så trångt och har småsyskon som är ledsna på nätterna? säger Petra Quandt Farkas.
Malmö stads tjänstemän som kartlägger hemlöshet brukar peka på problemen på bostadsmarknaden: Under lång tid har det byggts för få bostäder. Främst råder brist på bostäder som låginkomsttagare har råd med. Och fastighetsägarna har skärpt sina krav.
– Det är en jättesvår bostadsmarknad i Malmö, säger Petra Quandt Farkas.
Hon ställer också frågan varför så många som kommit till Sverige på flykt väljer att bo i Malmö trots att det är så svårt att hitta en bostad.
– Malmö får genom ebolagen ta ett väldigt stort ansvar för de nyanlända. Mycket trillar tillbaka på socialtjänsten och det blir en allt mer ohållbar situation. Det finns inga bra bostadslösningar här. Jag kan tänka att Sverige är ett stort land. Vi uppmuntrar dem som kommer hit att även söka bostad i andra kommuner.
Varför väljer man att stanna i Malmö trots att det verkar så omöjligt att hitta en bostad? När vi ställt frågan till nyanlända verkar många inte ha funderat över frågan. De svarar ofta att de hamnade i Malmö för att de hört om staden och att de inte tänker på andra alternativ när de väl är på plats och barnen fått plats i skola.
Så resonerar även Khaled Mousa och Safaa Hamad.
– Vi kom hit och vi bor här nu. Helst vill vi försöka hitta en bostad i utkanten av Malmö, säger Khaled Mousa.
Gå till toppen