Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Jobbsatsningen blev en tummetott. Istället växer utanförskapet.

Hög tid att sätta fart på jobbskapandet.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Socialdemokraterna skulle skapa fler jobb och Europas lägsta arbetslöshet till 2020. Jobben var S-ledaren Stefan Löfvens huvudfråga i valrörelsen 2014. Nu, mer än halvvägs i mandatperioden, är det andra frågor som dominerar den politiska debatten. Dessutom har regeringen haft draghjälp av konjunkturen vilket lett till sjunkande arbetslöshet och S har därför sluppit stå till svars för sina jobbskaparlöften.
Men även om arbetslösheten har minskat till strax under 7 procent, har de underliggande problemen på svensk arbetsmarknad snarare ökat. De riskerar att förvärras ytterligare de närmaste åren när fler nyanlända ska söka jobb.
Då kommer tudelningen på arbetsmarknaden sannolikt att öka ytterligare. Redan nu är bristen på utbildad arbetskraft inom ett växande antal yrken ett hinder för tillväxt samtidigt som de med kort utbildning får allt svårare att hitta jobb. Arbetsförmedlingen räknar med att 2018 kommer "grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden" att utgöra tre fjärdedelar av de inskrivna.
Aftonbladet publicerade häromdagen en granskning av ett av Socialdemokraternas vallöften. Av 85 000 utlovade jobb- och utbildningsplatser till unga och arbetslösa har hittills 4 019 blivit verklighet. Svårast har det varit att få fram traineejobb, fram till november har bara 277 personer fått ett sådant. Åtgärden skulle hjälpa unga i åldern 20-24 år in på arbetsmarknaden och det ursprungliga målet på 32 000 traineeplatser har skrivits ner till 18 000 platser. Regeringen underskattade svårigheterna att hitta lämpliga arbetsuppgifter och överskattade dessutom ungdomsarbetslösheten. Den har visserligen minskat sedan 2014, men i statistiken ingår en stor andel studerande som söker jobb vid sidan om studierna.
Och inte har det gått mycket bättre med de extratjänster inom vård, omsorg och skola som skulle hjälpa långtidsarbetslösa och nyanlända in på arbetsmarknaden. Till och med november har det skapats 1 670 sådana jobb.
En rapport från den S-märkta tankesmedjan Tiden pekar på flera orsaker, bland annat på att det krävs mer handledning och stöd än vad det finns resurser till inom hårt belastade välfärdsyrken. Rapporten beskriver det som att "glappet mellan vision och implementering är anmärkningsvärt stort".
En granskning från SVT visar att många som tidigare var inskrivna i Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin nu saknar sysselsättning förutom sporadiska möten med handläggare på Arbetsförmedlingen.
2017 sjösätts ännu en arbetsmarknadsåtgärd inriktad på dem som står längst från arbetsmarknaden. Det handlar om statliga beredskapsjobb och nästa år ska enklare arbetsuppgifter för 500 personer hittas inom olika myndigheter. Målsättningen är att få fram sysselsättning för 5 000 personer år 2020.
Kanske går det bättre än med traineejobben och extratjänsterna, kanske inte. Men helt säkert är att mer av samma slag inte kommer att lösa problemen. Det kommer att krävas annat för att inte bristen på arbetskraft ska öka ytterligare de närmaste åren, samtidigt som gruppen som hamnar utanför växer.
Det behövs stora satsningar på utbildning och på validering. Den som inte har gymnasieutbildning är chanslös på den svenska arbetsmarknaden, men samtidigt finns det stor efterfrågan på exempelvis gymnasieutbildade undersköterskor, bilmekaniker, plåtslagare, byggnadsarbetare, kockar och flera andra yrkesgrupper. Liksom inom en rad yrken som kräver högskoleutbildning.
När det gäller arbetsmarknadsåtgärder behöver det rensas i utbudet och effektiviseras.
Men det måste också få växa fram fler enkla jobb med lägre löneläge för dem som står längst från arbetsmarknaden.
Hittills har regeringens politik för att minska gapet på arbetsmarknaden varit otillräcklig och ineffektiv. Räkna därför med att jobben blir en het valfråga även 2018. Ett växande utanförskap har ett högt pris. Ekonomiskt, socialt och mänskligt.
Gå till toppen