Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Tre orsaker till översvämningarna

Tre faktorer låg bakom årets översvämning – ytterligare en krävdes för Backafloden. Den naturkatastrofen inträffade för knappt 150 år sedan. Då var vattenståndet nästan en meter högre än under onsdagens översvämning.

Översvämmade hamnar och källare när Öresund steg på onsdagen .Bild: Hussein El-alawi
Året var 1872. Backafloden drog in över Skåne och översvämningen var ett faktum. Vattenståndet i Falsterbo var 2,4 meter över det normala.
– Det är en av de största naturkatastroferna vi haft i Skåne överhuvudtaget, säger Caroline Fredriksson, doktorand inom kusthydraulik vid Lunds Tekniska Högskola.
Caroline Fredriksson, doktorand inom kusthydraulik vid Lunds Tekniska Högskola.Bild: Björn Hallin
Ingen dog, så vitt man känner till, i Sverige. I Tyskland och Danmark var det värre. Där dog 271 personer, berättar Caroline Fredriksson. Hon har skrivit en vetenskaplig artikel om Backafloden ihop med Neder Tajvidi, Hans Hanson och Magnus Larson.
Läs mer: Dagen efter översvämningen brottas Näset med is, tång och fortsatt höga vattennivåer
Den skånska dokumentationen är sparsam. Det fanns inga mätningar av havsnivåerna på den tiden, men det uppskattas att havsnivån var så mycket som 2,4 meter över det normala i Falsterbo.
– Vi vet att hus förstördes, bland annat i Hörte och Abbekås och vi vet att det var väldigt stora översvämningar på Falsterbonäset. På den tiden var bebyggelserna samlade till höjdpunkterna. Därför var det ingen som omkom, säger Caroline Fredriksson.
Läs mer: Höllvikenfamilj med baby och djur evakuerades undan vattenmassorna
I nutid hade dock följderna av Backafloden blivit mer påtagliga.
– I dag ligger hundratals hus mycket mycket lägre än vad de gjorde på den tiden. Så om samma händelse hade inträffat i dag hade effekterna blivit mycket större, säger hon.
Tre faktorer låg bakom årets översvämning i Skanör.

1. Vindarnas riktning

Det har länge blåst västlig vind. Stormen Urd och en kuling från nordväst har gjort att det blivit mycket vatten i Östersjön.

2. Svängningar uppstod

Tänk på Östersjön som ett (väldigt stort) badkar. Skapas en våg i badkaret slår den från kant till kant.
– När vattnet först har blåst upp mot östra delarna kan det slå tillbaka till de västra delarna. På samma sätt från norra delen av Östersjön till södra delen, säger Caroline Fredriksson.

3. Tryckskillnader

Vid lågt tryck stiger vattennivån.
– Har du ett lågtryck över södra delen och ett högtryck i norra delen trycks vattnet mot södra delen av Östersjön, säger Caroline Fredriksson.
När Backafloden inträffade var ytterligare en faktor betydande.

4. Vinduppstuvning

När vind blåser över vatten kan vinduppstuvning bildas med hjälp av friktion. Då snedställs hela vattenytan och vattnet pressas upp i riktning med vinden.
– 1872 hade man östliga vindar som blåste orkanstyrka och skapade en jättestor vinduppstuvning i de västra delarna. Det ledde till att Tyskland och Danmark drabbades hårdast, säger Caroline Fredriksson.
Något motsvarande en Backaflod kan ske om 300 år, om 500 år – eller i morgon.
– Sannolikheten att det ska inträffa i morgon är lika stor som att den ska inträffa om 150 år kan man säga. Det är ganska lurigt det med sannolikhet. Man kanske får acceptera att man inte kan bestämma sannolikheten exakt, säger Caroline Fredriksson.
– Det är en låg sannolikhet, det är en väldigt extrem händelse – men det är ingen unik händelse. Vi har sett liknande händelser i den historiska dokumentationen från Tyskland och Danmark, säger hon.
Antalet översvämningar kommer öka i framtiden då vattnet stiger på grund av den globala uppvärmningen. År 2100 kan vattennivån vara en meter högre – då kan det som skedde under onsdagen ske årligen.
– Men vi har redan en trend med stigande havsnivåer så sannolikheten för en Backaflod kommer öka till framtiden, säger Caroline Fredriksson.
Dokumentationen om Backafloden är sparsam. Om någon vet mer – till exempel kanske har någon släktings gamla dagboksanteckningar eller liknande – vill Caroline Fredriksson gärna att man hör av sig till henne. Det kan man göra på caroline.fredriksson@tvrl.lth.se.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen