Vanliga orsaker till att elever stannar hemma från skolan är mobbning, för lite stöd eller föräldrar som inte bryr sig. Att stanna hemma från skolan kan innebära ett stort lidande för den unge och för familjen runtomkring. Frånvaron leder dessutom ofta till arbetslöshet och utanförskap om ingenting görs.

– Det är den klart största riskfaktorn, det finns ingenting som är så lönsamt som att satsa på barns framgång i skolan, säger Peter Friberg, psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen som jobbar med hemmasittare.

Syftet med regeringens utredning är att säkerställa alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Utredarens förslag presenteras på måndagen och Peter Friberg hoppas att utredningen kommer att svara på frågan om hur de nationella insatserna ser ut. Enligt honom är det viktigt att potentiella hemmassittarna upptäcks tidigt och att resurser för att motverka frånvaron sätts in direkt.

– Det finns varningstecken som man ofta upptäcker redan på förskolan. Att barnet har föräldrar som har svårt med sitt föräldraskap, att barnet har social ångest eller att förskolan har svårt att ge barnet rätt hjälp . Vi vet ofta vilka barnen är men vi måste sätta in åtgärder tidigare, säger han.

Men statistik över den nationella frånvaron förs inte kontinuerligt och det finns inga exakta siffror på hur många elever som är väldigt lite i skolan.

Skolinspektionen presenterade en rapport förra året som visade att omkring 1 700 grundskoleelever är borta i långa perioder. Men ungefär samtidigt visade en undersökning från TNS Sifo, som gjordes på uppdrag av organisationen Prestationsprinsen, att det skulle kunna röra sig om betydligt fler – 18 000 elever har en frånvaro på mer än 20 procent.

Föräldranätverket Barn i Behov arbetar för att ge barn med särskilda behov bättre tillgång till skolundervisning.

– Undervisning och skolgång är nyckeln till din framtid. Får du inte gå i skolan och inte går ut med betyg så har du inte en chans i samhället. Det har stressat mig fruktansvärt eftersom att mina barn är begåvade, ambitiösa och supersmarta men de sitter hemma och har fått väldigt lite hjälp, säger Jiang Millington från nätverket.

Hon håller med om att insatserna måste sättas in mycket tidigare men lyfter också fram vikten av en nationell samordning.

– Det är för stort ansvar på för små enheter. Rektorerna saknar de resurserna som de behöver för att göra de satsningar som behövs och då blir det en budgetfråga. Det här handlar om ett samhällsansvar, ska vi ge alla medborgare samma rättigheter eller inte? Det kan inte hänga ihop med om skolan har för lite pengar en termin, säger hon.

Att ens barn stannar hemma får även stora effekter på familjen enligt Jiang Millington.

– Det kan slå sönder en hel familj. Man kan inte lämna barnet hemma helt själv och det finns ingen struktur för vad man ska göra. Antingen får man sjukskriva sig eller gå ner i arbetstid. Familjer går verkligen under.

• Cirka 1 700 elever var frånvarande från skolan i minst fyra veckor i följd under hösten 2015.

• Av dem var 194 borta i mer än ett läsår.

• Ogiltig sammanhängande frånvaro är lika vanligt för flickor som för pojkar.

• Det är vanligare bland högstadieelever än bland låg- och mellanstadieelever.

• Problemet är ungefär lika stort på landsbygden som i städerna.

• 18 000 elever hade samma period osammanhängande frånvaro, vilket kan leda till mer långvariga uppehåll från skolgången.