Dalviks centrum i Jönköping är en grå plats. En busshållplats. En kiosk. En mataffär. En pizzeria. Från sju till nitton års ålder passerade jag centret i princip dagligen. Efter några år upptäckte jag att det ofta låg blommor i gräset vid vägkorsningen bredvid busshållplatsen. Man såg dem och såg dem inte på samma gång. Till slut fick jag höra om mordet, att en sextonårig kille blivit knivhuggen precis där sommaren 1977. Jag förstod att det fanns en sörjande förälder som ihärdigt ville visa att gräsplätten hade upphört att vara en vanlig gräsplätt.