Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Löfven kräver bättre polisresultat

Regeringen kräver en plan av rikspolischefen för hur polisens kris ska lösas. Den stora polisreformen har inte förmått vända trenden med allt färre slutförda brottsutredningar.

Rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman (S). Arkivbild.Bild: Erik Nylander/TT
När inrikesminister Anders Ygeman (S) träffar rikspolischefen Dan Eliasson på fredag, den 20 januari, vill han se en plan för hur resultaten ska vända uppåt.
Antalet brottsutredningar som överlämnats till åklagare har sjunkit sedan 2009 och fortsatte nedåt även 2016.
– Det är för dåliga resultat. Sedan ska man komma ihåg att det här är den största omstruktureringen som gjorts av en gigantisk myndighet som Polismyndigheten, säger statsminister Stefan Löfven till TT och framhåller att det rådde enighet om det men att många nu inte vill kännas vid det.
– Sedan måste vi tillföra mer resurser till polisen och polisen måste komma närmare.
Men Löfven anser inte att polisreformen är misslyckad.
– Nej, reformen är fortfarande rätt. När jag pratar med polisen i Göteborg säger de: ”se till att genomföra reformen, den måste fullföljas”.
Bo Wennström, professor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet, har följt förberedelserna och genomförandet. Han är kritisk.
– Man måste bromsa och koncentrera sig, politiken måste gå tillbaka och erkänna att det kanske inte blev som man tänkt sig och akut inrikta sig på att få saker och ting att fungera, säger Wennström.
Polisens bristande effektivitet har setts som ett problem länge. Mellan år 2000 och 2010 höjdes anslagen med 41 procent och antalet poliser växte från drygt 16 000 till drygt 20 000. Men resultaten av satsningarna motsvarade inte förväntningarna.
Riksdagen beslutade 2012 att över 20 polismyndigheter skulle slås ihop till en 2015, för att göra polisen mer lättstyrd och flexibel. Resurser skulle snabbare kunna överföras dit de bäst behövs. Polisen skulle bli mer effektiv och komma närmare medborgarna genom ett inrättande av lokalpolisområden, kommunpoliser och medborgarlöften.
Genomförandet har skapat mycket intern kritik och de goda resultaten har hittills uteblivit.
Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, ser flera orsaker, bland annat problem med IT-system. Men det största problemet är att polisen har, och redan före omorganisationen hade, brist på personal.
Sverige hade 2010–2012 i snitt 206 poliser per 100 000 invånare, enligt Eurostat. Tyskland hade nära 300 och Spanien över 500.
Inrikesminister Ygeman tycker inte att det inte går att jämföra rakt av.
– Många som är poliser i Spanien sysslar med parkeringsövervakning, något som i Sverige görs av bolag. Och statisk bevakning görs här av väktare och ordningsvakter, säger Ygeman.
– Vi har flest poliser per invånare jämfört med våra nordiska grannländer, däremot behöver vi få ut mer av de poliserna.
Rikspolischef Dan Eliasson räknar med att resultaten vänder uppåt och betecknar 2017 och 2018 som "de stora leveransåren". Han har bland annat pekat på att fler utredare har anställts, både civila och poliser.
Bo Wennström påpekar att det tar tid att lära upp nya utredare, medan bunten av ärenden som väntar är hög och växande.
– De kan inte börja utreda från dag ett. Där har vi inte heller lösningen och man har slagit sönder mycket av det som fungerade. Det är nog tillbaka till ritbordet igen.

Bakgrund: Polisorganisationen

Efter en sammanslagning av de tidigare 21 länsindelade polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium blev Polismyndigheten en myndighet den 1 januari 2015.
Myndigheten leds av rikspolischefen (RPC) som ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet.
RPC utses av regeringen. Nuvarande RPC, Dan Eliasson, tillträdde i samband med den nya organisationen.
Regionpolischefer leder arbetet i sju polisregioner som ansvarar för bland annat utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service inom sina respektive geografiska områden – Nord, Mitt, Bergslagen, Stockholm, Öst, Väst och Syd.
För hela myndigheten finns fem gemensamma avdelningar som ska "tillgodose verksamhetens och ledningens behov av strategisk styrning, verksamhetsnära stöd och stöd av mer administrativ karaktär".
Nationella operativa avdelningen (Noa) ska "inrikta och leda polisverksamheten nationellt och internationellt samt stödja polisregionerna".
Det som tidigare hette Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har bytt namn till Nationellt forensiskt centrum (NFC).
Källa: Polismyndigheten
Gå till toppen