Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

"Den Natoskeptiska diskussionen är viktig"

David Isaksson har för bråttom när han kritiserar vår text om ryska påverkansoperationer, skriver Martin Kragh i en replik. David Isaksson svarar direkt.

Natomedlemmarnas flaggor.Bild: AP Photo/Virginia Mayo
REPLIK: David Isaksson har i en kommentar (9/1) gjort reflektioner kring en artikel om ryska påverkansoperationer mot Sverige som jag tillsammans med kollega publicerat i den internationella facktidskriften Journal of Strategic Studies. Isaksson har delvis rätt i sin kritik, men gör själv tre misstag.
Läs också Svensk kremlologi
I vår artikel förs ett långt empiriskt resonemang om hur Sovjetunionen, och senare Ryssland, genom såväl legitima som mer klandestina medel försökt påverka svensk opinion och svenskt politiskt beslutsfattande om Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Huvuddelen av vår artikel belyser olika faktorer, som ryska medier och förekomsten av falska telegram.
När artikeln publicerades fanns i ett stycke ett misstag, som lämnar öppet för en tolkning att vi kopplar samman kritik mot svenskt Natosamarbete med ryska påverkansoperationer. Mer specifikt handlar det om de argument som våren 2016 avfärdades av försvarsminister Peter Hultqvist som desinformation – exempelvis att USA genom värdlandsavtalet kan använda svenska militärbaser för ett angreppskrig mot Ryssland.
Jag vill härmed förtydliga att en sådan tolkning inte är någon vi ställer oss bakom. Den Natoskeptiska diskussion som exempelvis Svenska Freds för kring säkerhetspolitik är viktig, och där finns många legitima argument på olika sidor i svensk debatt. Argument kan vara fel, men ordet desinformation bör användas varsamt.
Så fort vårt misstag upptäcktes har vi kontaktat vår redaktör för att en korrigering ska införas i artikeln. Som forskare är vi öppna för att misstag kan ske, och vi eftersträvar i vårt arbete att vara så transparenta som möjligt.
Isaksson går emellertid längre i sin kritik, än vad där finns fog för. Genom att klistra ihop text ur vår artikel från två helt olika platser, får han det till att vi hävdar att alla som överhuvudtaget är kritiska mot Nato går Moskvas ärenden. Isaksson hade kunnat anmärka endast på vad som faktiskt var fel, och nöja sig med det. Vi tar inte någonstans i artikeln ställning till Nato.
Vidare försöker Isaksson koppla mig samman med personen som kallar sig Egor Putilov, och som i svenska medier kallats SD-desinformatören. Den hänvisning i vår artikel som Isaksson syftar på baseras emellertid ej på Putilov, vilket framgår tydligt av fotnoten. Påståendet att partiet Vänstra fronten har kopplingar till rysk underrättelsetjänst kommer direkt från partiets grundare, som rimligen borde veta, inte Putilov.
Slutligen gör Isaksson en stor poäng av att jag på Twitter ska ha delat en nyhet från CNN som senare dementerats. Ingen har visat att nyheten var fejkad som Isaksson hävdar – allt vi vet är att ryska UD dementerat uppgiften. Han glömmer även den detaljen att jag så fort nyheten dementerats omedelbart skrev ett förtydligande. Det är så Twitter fungerar när det fungerar som bäst.
Isaksson berömmer sig av källkritik men har i sin kritik mot oss haft för bråttom. Jag tror dock vi är överens om att en beredvillighet att låta sig granskas, och att fel bör uppmärksammas, är vad som skiljer de fria medierna från propaganda.
Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet, Utrikespolitiska institutet

SVAR DIREKT: Martin Kraghs svar innehåller tre felaktigheter.

Jag har inte kopplat ihop Kragh och Egor Putilov. Huvudpoängen i min text var att de inte ska kopplas samman, trots att de, i det här fallet, har en liknande uppfattning.
Inte heller har jag påstått att Putilov skulle vara källa till något i Kraghs artikel. Tanken att så skulle kunna vara fallet har aldrig slagit mig. En gissning är att Kragh blandar ihop min text med någon annans.
Jag har bara läst och känner bara till en version av artikeln. På den står Kragh och Åsberg som författare. Jag kritiserade att Nato-kritik i artikeln framställs som rysk propaganda.
Kragh säger att han nu tar avstånd ifrån det stycket av just det skälet. Det är utmärkt.
Hans uppfattning att jag borde ha anat att det kunde finnas andra versioner av artikeln delar jag inte.
Med det sagt är jag glad att vi är överens om att ordet desinformation bör användas med eftertanke.
David Isaksson, frilansskribent.
Gå till toppen