Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Gymnasiet har blivit dyrare med konkurrens – Lunds kommun vinnare

Lunds kommunala gymnasier är den stora vinnaren på införandet av fritt sök till gymnasiet i hela Skåne och Blekinge. Eslöv och Simrishamn är förlorarna. Och konkurrensen på gymnasiemarknaden har fått kostnaderna att stiga kraftigt.

Sedan 2009 får elever välja fritt bland alla gymnasier i Skåne och Blekinge.
– Ett mål med att införa konkurrens och marknad var att få en lägre kostnad, men marknaden har inte klarat av att leva upp till det. I riket över huvud taget har kostnaderna bara fortsatt att öka, säger forskaren Sten-Bertil Olsson, som skrivit en avhandling om den skånska gymnasiemarknaden och vilka effekterna blev av fritt sök.
Lunds kommunala gymnasieskolor är de stora vinnarna. Lund ligger bra till geografiskt i Skåne, med god kollektivtrafik. Stadens universitet och de anrika gymnasierna har bidragit till att Lund är unikt i Sverige som magnet för gymnasiestudenter.
Bland förlorarna finns många av friskolorna. Innan fritt sök infördes kunde eleverna inte välja kommunala gymnasier i andra kommuner. När den möjligheten infördes så ändrades sökmönstren drastiskt.
– Före 2009 flyttade elever till friskolor i Lund och Malmö för att få byta ort. När man släppte fritt sök kom elevernas preferenser tydligt fram – de ville till de gamla anrika läroverken. För många av friskolorna har konkurrensen inom fritt sök slagit järnhårt, säger Sten-Bertil Olsson.
Flera kommuner har förlorat många elever på fritt sök – Ystad och Simrishamn bland annat.
– Eslöv har också blivit utarmade och Landskrona är rätt illa ute. Alla eleverna vill till Lund.
Konkurrensen och överetableringen på vissa orter leder till tomma platser. Och ju fler gymnasieplatser som står tomma, desto högre blir kostnaden per elev för kommunen. En kommun som Malmö, som vill ha ett brett programutbud för att konkurrera med de många friskolorna, betalar dyrt för det eftersom det slutar med många tomma platser. Fritt sök har tydligt visat hur problematiskt det är med dagens skolpengssystem, menar Sten-Bertil Olsson.
I Malmö kostade en genomsnittlig gymnasieelev 126 300 kronor 2015, jämfört med rikssnittet på 114 700 kronor, och kostnaden i Lund som var 92 500 kronor. Under åren med fritt sök har prisskillnaderna ökat mellan Malmö och Lund. När en elev söker till en friskola, måste kommunen betala ut samma skolpeng till friskolan som den gör till sina kommunala skolor.
En Malmöelev är alltså mycket lönsam för friskolorna, som gärna etablerar sig i Malmö och orsakar ännu fler tomma platser i de kommunala skolorna. Enligt avhandlingen kostar detta över 200 miljoner kronor om året för Malmö - pengar som används på lokaler som inte utnyttjas och lärare som undervisar halvfulla klasser.
Det är ett dåligt sätt att använda resurserna, menar Sten-Bertil Olsson, och vill råda bot på skevheten genom att införa en nationell skolpeng som är samma för alla. Ett sådant system skulle också till stor del göra diskussionen om skolbolagens vinster överflödig, menar han.
– Ilmar Reepalus välfärdsutredning har tittat på symptomen, nämligen vinsterna. Men jag undrar varför inget görs åt orsakerna, nämligen prissättningen och skolpengen. Att man snabbt som ögat borde lägga om prissättningen är ett av mina huvudbudskap, säger han.
Snart får han framföra det budskapet direkt till gymnasieminister Anna Ekström, som han ska träffa i slutet av januari.
– Det här är fakta som allmänheten inte känner till och som politiker blundar för. Det är illa, säger Sten-Bertil Olsson.
Gå till toppen