Aktuella frågor

Debattinlägg: "Klimatförändringarna är en av flera faktorer som kommer att utlösa flyktingströmmar."

Mottagarländer måste planera hjälparbeten för nyanlända arbetare. Australiens och Nya Zeelands säsongarbetarprogram kan tjäna som förebild. Det skriver Stephen Groff, vice ordförande i Asiatiska utvecklingsbanken.

Sveriges miljöminister Isabella Lövin (MP) på besök i den lågt belägna östaten Kiribati i centrala Stilla havet. Borgmästaren Ngualuenga visar hur saltvatten tränger in på land och dödar kokospalmer och viktiga grödor.
 Kiribati arbetar med kunskapslyft och yrkesutbildning för att förbättra befolkningens möjligheter att få bra jobb i utlandet, skriver Stephen Groff.Bild: Annika Flensburg/Regeringen/ Handout / TT
Tänk dig att du är bonde. Väderväxlingarna blir allt häftigare och dina grödor vissnar. Vattnet i din brunn blir så salt att det inte längre går att dricka och priset på ris så högt att du inte har råd att köpa det på marknaden. Du lämnar ditt hem, ger dig av, på jakt efter ett bättre liv.
Miljoner människor i utsatta samhällen runt om i världen behöver inte föreställa sig ett sådant scenario. De lever redan i det. Klimatets oförutsägbarhet skördar offer och antalet lär stiga allteftersom effekterna av klimatförändringarna blir fler och svårare. Samtidigt är världen ännu mindre redo att ta emot klimatflyktingar än Europa var förflyktingströmmarna från Mellanöstern och Nordafrika.
De flesta klimatflyktingar kommer att söka sig en ny plats att leva på inom det egna landets gränser. Andra har inget annat val än att lämna sitt hemland. Om havsnivåerna höjs mer än en meter kan hela befolkningar på öar och atoller tvingas ge sig av.
Grundlig och god planering kan hjälpa människor att hantera hoten mot sin framtid. Utan det uppstår humanitära kriser. Dagens handlingsplaner är i stort sett otillräckliga. Både utvandringsländer och mottagarländer måste snarast göra det enklare och säkrare för människor att flytta. Eller att stanna där de är, om de vägrar eller inte har råd att utvandra.
Klimatförändringarna är en av flera faktorer som kommer att utlösa framtida flyktingströmmar.
Om människor flyr av miljöskäl eller av andra anledningar blir allt svårare att avgöra, men klimatet blir en vanligare orsak till flykt eftersom vi vet att långsamma förändringar som erosion och akuta händelser som cykloner gör allt fler människors livsvillkor osäkra. De flesta lever i Asien som är mest utsatt för klimatförändringarnas effekter.
Nio av de tio länder i världen med störst befolkning bosatt i lågt belägna områden (som hotas av översvämningar, stormfloder, försaltning och erosion) ligger i Asien. Orsaken är den massinvandring som ägt rum till megastäder under de senaste decennierna.
En aktuell rapport förutspår att Asiens befolkning i lågt liggande områden växt till 983 miljoner människor år 2060, nära nog en fördubbling sedan millennieskiftet. Vattenbrist på grund av mindre regn, försaltning, smältande glaciärer och ökenutbredning drabbar vattenreserverna, hotar livsvillkoren och driver upp priserna på mat och vatten på andra håll i regionen.
De mest extrema scenarierna kan kanske undvikas om världen lyckas dämpa klimatförändringarna. Inget land bör slå sig till ro. Särskilt i Asien bör man förbereda sig på det värsta och driva igenom långsiktig nationell politik i stil med republiken Kiribatis program "migration med värdighet". Det arbetar med kunskapslyft och yrkesutbildning för invånarna i den lågt belägna östaten i centrala Stilla havet för att förbättra befolkningens möjligheter att få bra arbeten i utlandet.
För att kunna möta alla tänkbara framtida scenarier i Asien behövs bättre data. Dessa måste kunna användas för att bedöma tidpunkt och svårighetsgrad för olika klimatrelaterade händelser och deras påverkan på migrationsmönstren.
Data för enskilda länder kan ge respektive regering möjlighet att finslipa sin politik. Exempelvis behövs grundligare folkräkningar. I de nuvarande saknas alltför ofta marginaliserade grupper, som människor i slumområden. Befolkningsundersökningar ska omfatta alla invånare och lagras i databaser så det både går att mäta framsteg och identifiera utsatta grupper. Och de bör delas med hela regionen.
Regeringar måste informera invånarna om klimatförändringarnas effekter, inte minst för att förbereda dem som inte har råd eller inte vill lämna landet.
Länder som förutser stor flyktingutvandring bör utarbeta riskbedömningar så att de kan planera för konsekvenserna. Det bör finnas begripliga kartor om katastrofer inträffar och tidiga varningssystem som kan lugna befolkningen. Alla nya byggnader, vägar, broar och annan infrastruktur som vattensystem måste byggas för att klara extremt väder. Därutöver bör regeringar ge nödhjälp till dem som ger sig av så att de kan klara sig utomlands.
Mottagarländer måste planera hjälparbeten för nyanlända arbetare. Australiens och Nya Zeelands säsongarbetarprogram kan tjäna som förebild. Många nyanlända saknar kvalifikationer som behövs för att få arbete i stora städer, så utbildnings- och träningsinstitutioner måste inrättas. Det är också viktigt att nyanlända med jobbkvalifikationer snabbt får sin kompetens godkänd och hjälp att hitta arbete.
För mottagarländer är det avgörande att investera i hållbar infrastruktur och basservice för nyanlända. En del städer är motvilliga eftersom de fruktar att sådana åtgärder attraherar fler migranter. Den inställningen driver migranter att samlas i slumområden, vilket skapar ännu större problem. En klokare väg är att styra migranter från sårbara landsbygdsområden till mellanstora städer som har möjlighet att införliva dem, vilket samtidigt hindrar megastäderna från att växa ohållbart.
En bred satsning gör migration till en del av klimatförändringarnas lösning, inte bara ytterligare en problematisk konsekvens. Många länder behöver bidrag för att kunna genomföra sådana åtgärder och glädjande nog finns en arbetsgrupp som ska ta sig an klimatrelaterad migration i avtalet från klimatmötet i Paris 2015. Ett av gruppens främsta mål måste vara att säkra resurser för anpassning till klimatförändringarna som inkluderar migrationsfrågan.
Det som nu behövs är en aktivare global diskussion om dessa angelägna frågor. Om klimatflyktingar blir en tillgång eller vållar kaos beror på de beslut och investeringar vi blir överens om i dag. Det gäller att handla genast om utsatta grupper ska få inflytande över sin framtid.

Stephen Groff

Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Stephen Groff är vice ordförande i Asiatiska utvecklingsbanken, Asian Development Bank, i Manilla på Filipinerna.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen