Sverige

Mediebranschen tar strid för sin trovärdighet

Hur viktigt är pressetik, mediers trovärdighet och systemet med ansvarig utgivare? Och vad kan du egentligen om det här? Mediehusens branschorganisation TU inleder en ny kampanj som syftar till att informera allmänheten om hur medierna fungerar.

I dag inleder mediehusens branschorganisation TU en ny kampanj som syftar till att informera allmänheten om hur medierna fungerar. Arkivbild.Bild: Hasse Holmberg / TT
– Den dagen man inte tror på medierna utan väljer att tro på andra källor som inte har förbundit sig till att granska och redovisa sanna nyheter, då har vi i ett sluttande farligt samhälle, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för TU – Medier i Sverige (Tidningsutgivarna).
Medierna är onekligen i skottgluggen – inte minst i USA där Donald Trumps stabschef i söndags anklagade medierna för att måla upp en vrångbild av hur många åskådare som egentligen bevittnat presidentens installation på plats. I Sverige pågår en stundtals hätsk diskussion där en del påstår att traditionella medier medvetet ljuger och mörkar – inte minst när det kommer till invandring och brott.
Kritik mot medier är dock inget nytt fenomen – enligt TU misstror var femte nyhetskonsument medierna. Däremot handlar misstroendet inte längre om maktmissbruk eller brist på etik – utan om något helt annat.
– Den senaste tiden har vi märkt att misstroendet har ändrat karaktär. Nu vill man tvärtom att vi ska publicera mer, man misstänker att medierna mörkar och inte publicerar sanningen, säger Jeanette Gustafsdotter till TT och fortsätter:
– Utan tvekan är det krafter som utnyttjar detta för att misstänkliggöra folkgrupper.
Enligt pressens etiska regler ska medier fokusera på vad som hänt – själva nyheten – inte den brottsmisstänktes religion, sexualitet eller politiska åsikt om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. Bild och namnpublicering, allmänintresset men också respekt för anhöriga och någons personliga integritet, ska också alltid övervägas före publicering.
Samtidigt menar Jeanette Gustafsdotter att det finns läge för självkritik.
– Vi har inte varit tillräckligt duktiga på att beskriva hur våra regler ser ut. Varför vi publicerar på ett visst sätt och varför vi pixlar i stället för att avpixla. Vi har bra skäl till detta.
TU viker nu tre år åt att förklara hur nyhetsarbete och svenska medier ska – och bör – fungera. Kampanjen startar med debattartiklar och annonser i dagstidningar. Det sistnämnda, annonser med rubriker som ”Vi vägrar avpixla”, ”och ”Vi dömer inte, vi pixlar”, har redan väckt en del uppmärksamhet, berättar Jeanette Gustafsdotter som tagit emot telefonsamtal "av varierande karaktär" sedan kampanjstart.
– En del har varit aggressiva och tycker det är självklart publicera namn, bild och härkomst på brottslingar. Men en del som jag pratat med har landat i riktigt bra samtal.

Fakta: Pressetik – så funkar det i korta drag:

• Ge korrekta nyheter:
Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger.
• Var generös med bemötanden:
Felaktig sakuppgift ska rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående ska, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle.
• Respektera den personliga integriteten:
Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
• Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga:
Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.
• Var varsam med bilder.
• Hör båda sidor:
Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material, tillfälle att bemöta kritik. En person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger.
• Var försiktig med namn:
Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor.
Källa: Hämtat från "Etiska regler för press, TV och radio", Allmänhetens Pressombudsman.
Gå till toppen